Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

The concept of sustainable development is a challenge that demands cooperation from all levels of society for it to be successful. The focus for this thesis is how politicians within the local councils understand the concept of sustainable development and how they implement it in political decision-making. The basis for the study is a questionnaire that was distributed to 303 local politicians in three municipalities of varying size in Southern Sweden. The study concentrates on departments within the local councils that are directly connected to the Swedish environmental law and the Swedish planning and construction law. One of the primary goals with the aforementioned laws is the achievement of sustainable development within one generation. The outcome of the study was that over half of the local politicians could correctly define sustainable development according to the World Commission on Environment and Development’s (WCED) definition. Two thirds of them prioritised the concept and were motivated to take it into serious consideration when making political decisions. With regard to the local councils documentation for decision-making, the respondents were not in agreement as to whether clear associations to sustainable development and the Swedish environmental objectives were present. The study also revealed both statistical differences and correlations in relation to several statements regarding aspects of sustainable development. Further education within sustainable development and clearly defined connections to documentation from the local councils can conceivably increase its acceptance and integration amongst local politicians. / Begreppet hållbar utveckling är en utmaning som kräver samarbete från alla nivåer i samhället för att det ska lyckas. Det innebär tre olika dimensioner som ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Hänsyn måste tas till ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner för att främja en hållbar utveckling. Många av de slutgiltigt offentliga besluten gällande verksamheter som påverkar medborgarnas vardag ligger hos kommunerna. Dessa kommuner styrs av politiker vars påverkan, genom sina beslut, på samhället är mycket omfattande. Fokus på denna uppsats ligger på hur de kommunala politikerna uppfattar begreppet hållbar utveckling och hur de integrerar begreppet hållbar utveckling i sitt politiska beslutsfattande. Utgångspunkten för studien är en enkät som delades ut till 303 lokala politiker i tre kommuner av varierande storlek i södra Sverige. Studien koncentrerar sig på avdelningar inom kommuner som är direkt kopplade till Miljöbalken (SFS 1998:808) och Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Ett av de primära målen med de ovan nämnda lagar är att uppnå en hållbar utveckling inom en generation. Resultatet av studien visade att över hälften av de undersökta förtroendevalda kunde definiera hållbar utveckling på ett korrekt sätt och enligt världskommissionen för miljö och utvecklings (WCED) definition. Två tredjedels av respondenterna prioriterade begreppet högt och integrerade det i sitt beslutsfattande. När det gäller beslutsunderlagen, framtagna av kommunala tjänstemän, ansåg större delen av respondenterna att tydliga kopplingar till hållbar utveckling eller de nationella miljömålen inte fanns. Vidare visade det sig även att en signifikant statistisk skillnad förekom i hur de olika åldersgrupperna upplevde kopplingar till de ovannämnda aspekterna. Ytterligare statistiskt säkerställda skillnader och samband uppkom i förhållande till påståenden gällande olika dimensioner av hållbar utveckling. Vidareutbildning inom hållbar utveckling och tydligt definierade kopplingar till hållbar utveckling, de nationella miljömålen och kommunala handlingsplaner kan möjligtvis öka begreppens integration och uppfattning bland de förtroendevalda.