Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

During the 19th and 20th century, Sweden saw a dramatic increase of illegitimate children. The phenomenon was not however equally distributed, as the frequency was much lower in the western parts of the country. In several doctoral thesis, the development has been explained with the advancing industrialization of the modern society. The primary aim of this study has been to test this thesis in Västbo district 1860-1939. The district, which is located in the heart of the south western parts of Sweden, had around the turn of the century 1900, several more or less industrialized towns, but was still strongly influenced by the surrounding agrarian parishes. As expected, the parishes with an established industry, tended to have a higher proportion of illegitimate births than those of agrarian character. Therefore, the same thesis that has been accepted on a national scale, can also be applied on a local scale, even within the region that represents a low proportion of illegitimate births. The study has also proven that the majority of the illegitimate children’s fathers were unknown, which often put the mother in a difficult economic and social situation. On the other hand, a bigger proportion of the fathers were identified from 1926, when each municipality was obliged to institute a child welfare committee. The main material of the study has been the birth books and the child welfare committees’ protocols.

<p>Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord</p>

Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord

Aim: The purpose of this study was to describe, analyze and compare university students’ desire to have children, when they wanted to have their first and last child and their knowledge about fecundity in relation to the background factors: age, gender and educational level. This study will also investigate differences regarding university students’ desire to have children along with when they wanted to have their first and last child and their knowledge of declining fecundity at increasing age. Method: A descriptive, comparative, cross-sectional study with quantitative method was used in the study. Five hundred university students visiting a Student Health Centre (SHC) in a Swedish town, Uppsala, participated in the study. All visitors at the SHC were asked to participate in the study. The participants answered 52 questions, of which 10 questions were selected for this study. Results: The majority of the participating students (128 men and 324 women) wanted to have children. Despite this fact they lacked knowledge about the age at which fecundity declines. Men in general had poorer knowledge of fecundity than women, and young students had poorer knowledge than older students. The study showed that women wanted children earlier than men and younger students earlier than older students. There was no difference found in educational level and knowledge in fecundity or desire to have children. The level of knowledge students had about declining fecundity at increasing age did not affect their desire to have children, or when they wanted their first and last child. Conclusion: The study confirms previous research on knowledge about fecundity and the desire to have children among students. Once again evidence is presented that women have greater knowledge than men, that young people lack adequate knowledge about fecundity, and that the majority of students want to have children. Evident is that there is a need for further education and to create better conditions for childbearing, with purpose to facilitate a secure family planning for students.

Sverige var under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ett land i förändring. Luleå var under denna period inte något undantag och genomgick en förändring från jordbrukssamhälle till industriell tätort. Under samma tid ökade antalet barn födda utom äktenskapet i Sverige. I ett försök att underlätta den ofta svåra situation ogifta mödrar och deras barn tvingades leva i klubbades den 11 juni 1917 lag om barn utom äktenskap. En lag vars intention var att stabilisera ogifta mödrars och utomäktenskapliga barns ekonomiska förutsättningar. Lagen var ett första steg mot ett samhälle där fäder tog ansvar för sina utomäktenskapliga barn. Målet med denna uppsats har varit att studera om lag om barn utom äktenskap påverkade ogifta mödrar och deras barn i Luleå. Statistiken från Luleå har även ställts mot statistik från Jokkmokk i syfte att jämföra skillnader i antalet utomäktenskapliga födslar på en större norrbottnisk ort mot en mindre. Studien har visat att fastställda utomäktenskapliga faderskap efter lagens införande gick från mestadels okända till erkända. Uppsatsen har också påvisat att majoriteten av ogifta mödrar hörde till samhällets underklass. Vid en jämförelse mellan andelen utomäktenskapliga födslar i Luleå och Jokkmokk framkom att en större andel utomäktenskapliga barn fötts i Jokkmokk. Studiens huvudsakliga källmaterial har varit födelse- och dopböcker från Luleå domkyrkoförsamling.