Vi önskade genom studien att se över Elevhälsoteams utredningar av kränkning- och mobbningsärenden i grundskolan. Detta ansågs viktigt att undersöka för att få fler nyanser i varför mobbningen fortgår. Syftet med studien var att undersöka eventuella barriärer och hinder i utredning av mobbning samt om Elevhälsoteam utvecklat några modeller eller verktyg som kan underlätta för Elevhälsoteam i framtiden. Syftet leder in på forskningsfrågorna, dessa var; Har Elevhälsoteamen upplevt några hinder och barriärer i deras arbete med att utreda mobbning och Vilka metoder upplevde respondenterna har förenklat deras arbete med mobbning, detta besvarades genom en Tematisk analys.Urvalet för studien var medlemmar i Elevhälsoteam som var anställda i Skaraborg samt Göteborg stad. Resultatet av studien visar på att de mest framträdande barriärerna var attitydsbarriärer och organisatoriska barriärer. Studien har funnit fler barriärer som även upplevs försvårande i elevhälsoarbetet, bland annat kognitiva förmågor hos personal och elever samt yttre barriärer. Genom studien har vi funnit flertalet fungerande metoder för att stävja mobbning och kränkningar inom skolan. De mest framträdande fungerande metoder i studien var främjande och förebyggande arbete, att använda sig utav ett trygghetsteam och en positiv organisatorisk struktur. Resultatet visar tydligt att Elevhälsoteam arbetar kontinuerligt med mobbning- och kränkningsfrågor för att främja elevers hälsa. / Through the study, we wanted to review the Student Health Team's investigations of abuse and bullying cases in Primary School. This was considered important to investigate in order to get more nuances in why the bullying continues. The purpose of the study was to investigate possible barriers and difficulties in the investigation of bullying and whether Student health teams have developed some models or tools that can make it easier for Student Health Teams in the future, this leads into the research questions, these were; Have the student health teams experienced any difficulties and barriers in their work to investigate bullying and What methods are experienced by respondents to have simplified their work on bullying, this was answered through a Thematic analysis. The selection for the study involved members of student health teams who were employed in Skaraborg and the city of Gothenburg. The results of the study show that the most prominent barriers were attitude barriers and organizational barriers. The study has found more barriers that are also experienced as making it more difficult in student health work, including cognitive abilities of staff and students as well as external barriers. Through the study, we have found several working methods to encourage bullying and abuse within the school.

Ämnet slöjd innebär relativt stor frihet för både för lärare och elever men eftersom det handlar om ett obligatoriskt skolämne som ska ge eleverna verktyg till ”kreativitet, handlingsberedskap och förmåga att överväga olika lösningar och tillvägagångssgssätt” (Skolverket, 2022, s.218) finns anledning att synliggöra metoder och arbetssätt som möjliggör detta. Studiens syfte är att identifiera, analysera och jämföra både nyutbildade och mer erfarna trä- och metallslöjdlärares arbetssätt och strategier vid uppstartsmomentet och på så sätt kunna ge förslag på konkreta och användbara arbetssätt för undervisning till självständiga slöjdelever. Fem slöjdlärare inom trä och metall har deltagit i semistrukturerade intervjuer och utfallet har analyserats genom kodning, tematisering och summering. Resultatet visar att uppstartsmomentet verkligen behövs, lärarnas arbetssätt presenteras och gemensamma arbetssätt identifieras. Lärarna beskriver alla att det är viktigt att samla eleverna nära varandra under uppstarten, samtala och bygga relation. Fungerande medier är förlagor och textstöd, gärna i kombination. Även bildstöd är användbart om det används som inspiration eller som textkomplement. Utifrån lärarnas svar växer även en bild av slöjdundervisning som något personligt fram. Lärarens personlighet i kombination med de yttre förutsättningar som finns formar undervisningen. Detta har diskuterats och lett till begreppet Den personlige slöjdläraren och att alla arbetssätt bör för undervisande lärare tolkas utifrån egna förutsättningar. För att ta kunskapen vidare vore det önskvärt med framtida forskning utifrån även textilslöjd, samt hur undervisningen ser ut när den bedrivs av lärare med mindre erfarenhet samt hur elever uppfattar undervisningen.