Syftet med det här projektarbetet är att undersöka betydelsen en unik visuell identitet kan ha för att kommunicera effektivt till målgruppen studenter, samt att formge den visuella identiteten. För att ge kontext till syftet utformades den visuella identiteten som ett fiktivt funktionsdrycksvarumärke. Projektet utfördes med hjälp av designprocessen samt en intervjustudie med tre fokusgrupper där totalt nio intervjupersoner deltog. Det första resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att det i dagsläget inte finns någon funktionsdryck som är inriktad mot just studenter, något vi hade en hypotes om från projektets start. Därefter togs fyra prototyper fram som den andra fokusgruppen fick dela sina åsikter kring. Resultatet av detta visade att andra fokusgruppens upplevda samhörighet med varumärket var av stor vikt. Målet med den strategiska kommunikationen var att utstråla egenskaperna samhörighet, kunskap och att behålla koncentrationen genom den visuella identiteten. Den visuella identitet som blev mest uppskattad var illustrationer av olika universitet runt om i Sverige. Detta är unikt, skapar samhörighet med målgruppen och kommunicerar på ett sätt som inget annat varumärke gör. Den slutgiltliga feedbacken från den tredjefokusgruppen kunde också styrka att den framtagna visuella identiteten är ett bra koncept att kommunicera till studenter. Resultatet visade även på att studenter lätt lägger sin lojalitet mot andra varumärken åt sidan när en annan väl utformad unik visuell identitet som strategiskt kommunicerar konnotationer går i linje med deras egna värderingar. Genom användningen av designprocessen och med hjälp av att strategiskt kommunicera det fiktiva varumärket utifrån redan etablerade varumärken, samt resultaten från de tre fokusgrupperna, har en unik visuell identitet skapats som effektivt kommunicerar till studenter. / The purpose of this project work is to investigate the importance a unique visual identity can have for communicating effectively to the target group of students, as well as to shape the visual identity. To give context to the purpose, the visual identity was designed as a fictitious functional beverage brand. The project was carried out with the help of the design process and an interview study with three focus groups in which a total of nine interviewees participated. The first result showed that the interviewees feel that at present there is no functional drink that is aimed at students, something we had a hypothesis about from the start of the project. Subsequently, four prototypes were developed that the other focus group could share their views on. The result of the second focus group showed that the perceived affiliation with the brand was of great importance. The goal of the strategic communication was to radiate the qualities of belonging, knowledgeand to maintain concentration through the visual identity. The visual identity that was most appreciated were illustrations by various universities around Sweden. This is unique, creates belonging with the target group and communicates in a way that no other brand does. The final feedback from the third focus group couldalso prove that the developed visual identity is a good concept to communicate to students. The results showed that students easily put their loyalty to other brands aside when another well-designed unique visual identity strategically communicates connotations that aligns with their own values. Through the use of the design process and with the help of strategically communicating the fictitious brand based on already established brands, as well as the results from the three focus groups, a unique visual identity has been created that effectively communicates to students.

Vår uppsats undersöker och behandlar digital marknadsföring, attityd och medvetenheten om de hälsorisker som är förenade med energi- och funktionsdrycksbranschen. Idag är konsumtionen av energi- och funktionsdryck omdiskuterad, i Sverige har flera företag aktivt valt att marknadsföra sina produkter som en funktionsdryck riktad till träning istället för den ”vanliga” energidrycken. Olika marknadsföringsstrategier används aktivt för att skapa relationer med sina konsumenter och kunder, allt vanligare blir det att företag använder sig specifikt av sociala medier. Syftet med vår undersökning är att undersöka om attityd, medvetenhet kring hälsoriskerna och graden av exponering av marknadsföringen leder till ett ökat köpbeteendet av energi- och funktionsdryck. Undersökningen utförs med hjälp av tidigare forskning, en enkätundersökning och observationer. De observationer som genomförts i undersökningen är av kvalitativ karaktär samt en enkätundersökning av kvantitativ karaktär. Studien utgår från teorin “The Theory of Planned Behaviour” framtagen av Ajzen 1991 som ligger till grund för vår egen analysmodell för att testa våra tre hypoteser. Utifrån vår studie kunde vi dra slutsatsen att H1: “En positiv attityd till energi- och funktionsdryck leder till ett ökat köpbeteende” förkastas medan H2: “Ju mindre medveten konsumenten är om hälsoriskerna förenade med konsumtion av energi- eller funktionsdryck, desto mer ökar köpbeteendet” och H3: “Ju mer digital marknadsföring konsumenten exponeras för, desto mer ökar köpbeteendet” accepteras. Trots att tidigare forskning påvisat att de tre oberoende variablerna har en påverkan på köpbeteendet så visade vår studie att en positiv attityd inte ökar köpbeteendet av energi- och funktionsdryck bland ungdomar och unga vuxna. / Our essay examines digital marketing, attitudes and awareness of the health risks associated with the energy drink- and functional beverage industry. Usage of energy drink and functional beverage is today a controversial topic, several Swedish companies have actively decided to promote their products as functional beverages intended to drink in training context instead of labeling it like a "regular" energy drink. The purpose of our study is to investigate whether attitudes, awareness of the health risks and the degree of exposure to marketing lead to an increased buying behavior of energy drinks and functional beverages. The survey is conducted with the help of previous research, a survey and observations. The observations form the basis for the survey and the study is based on the theory “The Theory of Planned Behavior” developed by Ajzen in 1991. From “The Theory of Planned Behavior” we have designed our own analysis model to test our three hypotheses. Based on our study, we could conclude that H1 is rejected while H2 and H3 are accepted. Although previous research has shown that the three independent variables have an impact on increased buying behavior, our study showed that a positive attitude does not increase the buying behavior of energy drinks and functional beverages among adolescents and young adults. This study is written in Swedish