Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet. Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

The purpose of this study is to find out, explore and see how children with neuropsychiatric problems like ADHD/DAMP are portrayed and treated in five fictional children’s books written by writers who all are related to ADHD issues, except for one writer. I have done a text analysis performed on five children’s books which can be found in libraries in most of the libraries in Sweden. The analysis shows varying results between the five books followed by a general conclusion about how children with concentration problems are being presented in these chosen children's literature. The main problematic of this study is to examine how these characters are being represented and treated within the scopes of school, family relations and how ADHD/DAMP symptoms are portrayed. This study focuses on analysing how the actual ADHD/DAMP behaviour is being reflected and better understanding for the reader to understand the symptoms of ADHD. Another fact is what kind of relations these children with neuropsychiatric dysfunctions are portrayed when facing with other persons, such as family and friends and how ADHD/DAMP is affecting them daily basis. The last focus of this study is to investigate if the children in these fictive books are experiencing problems in school, and if they are receiving any support at all, for instance in form of a supporting teacher and how if these support helps the children in their personal development.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan. De intervjuer som genomförts överensstämmer med huvudresultaten från tidigare forskning, där graden av kommunikation mellan syskonet utan funktionshinder och dess omgivning tycks vara den avgörande faktorn för hur bra syskonet känner att det klarar av att hantera svåra vardagliga situationer.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt. Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa? Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa? Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa? Metod  Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling. Resultat  Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus. Kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. I de olika skolformerna hade lärarna i idrott och hälsa en samstämmig bild av vilka möjligheter och svårigheter som kunde uppstå i arbetet med inkludering. Några faktorer som skapade möjligheter enligt lärarna var kontakten med eleverna, att ha en positiv inställning till funktionsnedsättningar samt att ha gemensamma mål inom elevgruppen. Det framkom i resultaten att lärarna ansåg att det fanns vissa svårigheter i samband med inkludering. En dålig kommunikation med eleverna, att instanserna runt eleven hade svårigheter att samarbeta och att inställningen till inkludering var bristfällig. Vidare nämns den ekonomiska aspekten som ytterligare ett problem samt att lärarna bar med sig känslan av otillräcklighet. Slutsats  Resultaten från denna studie visade att lärarna ansåg att eleverna och deras behov skulle vara i fokus samt att kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. Lärarna framhöll kommunikation flertalet gånger i olika sammanhang och resultaten visade att samspelet mellan lärare och lärare var lika viktig som kommunikationen mellan elev och lärare.En del skillnader framkom i resultatet om uppfattningen om inkludering. Resultatet visar att lärarnas olika erfarenheter av barn och unga med funktionsnedsättning hade betydelse för hur inställningen till inkludering blev. Enligt resultaten var arbetet med inkludering behovsstyrt och skolformerna prioriterade arbetet olika. Avslutningsvis var uppfattningen om inkludering relativt likvärdig mellan lärarna. / Aim The aim of this study was to investigate teachers views of inclusive education physical education and if the notion of inclusion was similar or different.  How do teachers work with inclusive teaching in physical education? What opportunities and challenges are characteristic for an inclusive education within sports and health science? What past experiences are associated with inclusive education in sports and health teaching? Method This study had a qualitative approach, and used interviews as data collection method. Five teachers in sport- and health sience from three schools in Stockholm participated in the study. The selection is based on a ”snowball”- and convenience sampling. The study was based on a socio-cultural perspective and refers to Lev Vygotsky's theoretical thinking about learning and development.  Results The teachers in this study had a relatively similar view of inclusion. According to them the students and their needs should be in focus. The communication between the students and the teachers had a central importance for a successful inclusion. In the different types of schools the teachers in physical education had a coherent view of the possibilities and difficulties that occured in the process of inclusion. The contact with the students, to have a positive attitude to disability and to have common goals within the class in physical education, were some of the factors that created possibilities according to the teachers. The results also show that the teachers believe that there are some difficulties associated to inclusion. A poor communication with the students, that the instances around the pupils had difficulties to cooperate and that their approach to inclusion were inadequate. It was also mentioned that the economic aspect were an additional problem, and that the teachers carried a feeling of insufficiency.   Conclusions The teachers in this study felt that the students and their needs had to be in focus and communication between the student and the teacher had a central importance for a successful inclusion. The teachers highlights communication several times in different contexts, and the results showed that the interaction between teachers and teachers were just as important as the communication between student and teacher.    Some differences emerged in the results of the perception of inclusion. The results show that teachers different experiences of children and young people with disabilities had impact on how attitudes towards inclusion was. According to the results was the work of inclusion needs-led and school forms priority work different. Finally, we see that the idea of ​​inclusion was relatively similar between teachers.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2010.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2010.

<p>Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området. Resultatet av vår undersökning visar att personer med ADHD inom kriminalvården skiljer sig på olika punkter gentemot övriga intagna. Personalgruppen upplever att målgruppen är mer svårmotiverad än övriga intagna när det gäller studier, behandling och dagliga rutiner. Detta skapar problem då behandlingsmetoder för personer med ADHD saknas. Personalen upplever också att personer med funktionshindret oftare än andra intagna är inblandade i konflikter, något som antagligen påverkar fängelsevistelsen negativt i stället för att stärka individen att bättre klara ett liv efter frigivning.</p>

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området. Resultatet av vår undersökning visar att personer med ADHD inom kriminalvården skiljer sig på olika punkter gentemot övriga intagna. Personalgruppen upplever att målgruppen är mer svårmotiverad än övriga intagna när det gäller studier, behandling och dagliga rutiner. Detta skapar problem då behandlingsmetoder för personer med ADHD saknas. Personalen upplever också att personer med funktionshindret oftare än andra intagna är inblandade i konflikter, något som antagligen påverkar fängelsevistelsen negativt i stället för att stärka individen att bättre klara ett liv efter frigivning.

Diss. Linköping : Univ.