Kväve och fosfor är viktiga näringsämnen för växter, men i för höga halter kan dessa leda till problem som exempelvis övergödning. I Åkerströmmens avrinningsområde är detta ett så stort problem att de miljökrav som Naturvårdsverket har satt upp gällande näringsämnen inte uppfylls. En anledning till de höga halterna av kväve och fosfor i Åkerströmmen är det stora antalet hästar i området, detta genom att deras avföring innehåller stora mängder av dessa näringsämnen. En övergripande inventering av hästarna i Åkerströmmen och provtagning på ytvatten intill hästgårdar har gjorts i syfte att se hur stor påverkan hästarna i området har på kväve och fosforhalterna. Inventeringen resulterade i att cirka 1200 hästar påträffades i området, vilka genererar omkring 10 917 kg fosfor/år och 60 650 kg kväve/år. Prover-na visade att en del av detta avrinner med ytvattnet, då alla värden på fosforhalterna var ”extremt höga” och kvävehalterna visade på ”höga” halter. De högsta värdena erhölls vid Angarns ridskola där åtgärd bör sättas in. Det föreslås en kombinerad åtgärd i form av en damm som samlar fosfor och filterteknik.

Målsättningen med projektet var att miljö- och energioptimera Lurbo ridanläggning med avseende på deras egna miljömål som innebär att de siktar mot att bli den miljövänligaste ridanläggningen i Sverige. Det som har tagits i beaktande är solenergi, gödsel- och dagvattenhantering. Solenergi är idag den snabbast växande elproduktionskällan och ridanläggningen har enligt beräkningar (med hjälp av kalkylverktyget i Uppsala Kommuns solkarta, MATLAB och litteraturstudier) och observationer stora möjligheter till att implementera en solcellsanläggning för att motsvara deras elproduktionsbehov och mer därtill. Två åtgärdsförslag med två olika juridiska och ekonomiska utgångslägen presenteras i denna rapport, där en rekommendation slutligen ger ridanläggningen det mest gynnsamma beslutet att installera en solcellsanläggning som endast motsvarar deras årliga elbehov. Gödselproduktionen på ridanläggningen är stor och har därför en betydande miljöpåverkan. Näringsämnen läcker ut från både gödselplattan och från hagar. I denna rapport ligger fokuset på läckaget av fosfor, då läckaget från ridanläggningen överskrider tillåtna värden. Detta påverkar omgivningen och särskilt deneutrofierade Hågaån negativt. Aktuella åtgärder för att minska miljöpåverkan från gödselhanteringen presenteras. Enkla lösningar som att bygga ett tak över gödselplattan för att hindra läckage vid regn och att plantera fånggrödor läggs fram, men även mer kostsamma lösningar som att införskaffa en gödselbrännare har undersökts. Den viktigaste åtgärden för att minska fosforläckaget från hagarna anses vara att hålla hagarna fria från gödsel. För detta rekommenderas att investera i en gödseldammsugare. Ridanläggningen använder renat vatten för att bevattna ridhuset under sommarhalvåret. Genom att samla upp dagvatten för bevattning så kan kostnaden kraftigt reduceras samtidigt som bevattningen sker på ett mer miljövänligt sätt. Den mängd nederbörd som faller över anläggningens tak är tillräcklig för att täcka anläggningens bevattningsbehov. Hur uppsamlingen ska ske presenteras i fyra alternativa åtgärdsförslag i den här rapporten, där det förslag som är enklast att genomföra rekommenderas.

Östersjön är ett av världens sjukaste hav på grund av övergödning som bland annat beror på jordbrukets användning av gödselmedel och specifikt användandet av konstgödsel. Genom att istället ta tillvara på flytgödseln som finns tillgänglig hos lantbrukare på lokal nivå och låta flytgödseln passera genom en biogasanläggning kan både miljövänligt gödselmedel samt biogas utvinnas. Detta leder till att konstgödselanvändningen mer eller mindre skulle kunna uteslutas och ett mer miljövänligt och lokalt kretslopp skapas. Denna studie har utvecklat en optimeringsmodell som utifrån potentiella geografiska positioner för biogasanläggningar och annan teknik som avvattnar flytgödsel och tillverkar miljövänligt gödselmedel ska besluta om var de mest optimala placeringarna är. Dessutom ingår en kartläggning om var gårdar är placerade i kommunen, hur mycket flytgödsel som är tillgänglig på varje gård samt var behovet av gödselmedel finns i kommunen. Studien har utförts på uppdrag av Västerviks kommun i samarbete med en större forskningsgrupp på Linköpings universitet.