This study aims to show how the religious worldview of the christian gaming site Geeks under Grace shapes their view on videogames and gaming culture. The goal is to understand the material through Hjarvards theories of mediatization of religion (2011), more specifically the aspects ”Media as language” and ”Media as Enviroment”. The following research questions are formulated to conduit this research: ”How do the authors and editors behind the website Geeks under Grace use religion and religious terms in understanding video games?” and ”How can the website Geeks under Grace be understood based on the dynamics ”Media as language” and ”media as environment”, according to the perspective mediatization of religion”. Through textual analysis of video game reviews and essays about christianity and gaming the study shows an individualistic form for christianity present in the material. Furthermore, it shows how the website makes frames and environments where they combine elements from both the world of gaming and the world of christianity to try to make a sense of belonging, and at the same time try to teach religious values through the use of videogames.

Media har makt att skapa övertygelser om verkligheten genom deras sätt att rama in aspekter av händelser eller identiteter. Detta kan ge upphov till en allmän uppfattning som påverkar samhällsbilden och synen på kulturella grupper. Beroende på hur denna inramning sker kan det ge upphov till oro, oförståelse och fientlighet hos de kulturella grupper eller identiteter som ramas in. Denna studie undersöker hur individer samt identiteter inom gamingkulturen, gamers, ramas in i svensk traditionell nyhetsmedia. Detta för att få insyn och förståelse för samhällsbilden av denna grupp. Studien gör en kvalitativ innehållsanalys på tidningsaktörerna Bonnier News och Schibsted kvälls- och dagstidningar med störst digital räckvidd i tidsintervallet 21 december 2020 till 21 december 2021. Mediebilden granskas utifrån dagordning- och inramningsteori genom att utforska de förståelseramar som kretsar kring begreppen gaming och gamer. Resultatet visar på återkommande sammankoppling mellan gameridenteten och teman gällande könsroller, generationskonflikt, virtuell verklighet och psykisk ohälsa. Dessa teman indikerar att det finns en övervägande medial uppfattning om hur gamingkulturen är uppbyggd, där det sker en stereotypisering av gameridentiteten och dess hegemoni. I diskursen av aktuella samhällsproblem tenderar medias gestaltning av gamingkulturen att agera som ett argument för prognostiseringen av en dystopisk framtid. I förhållande till tidigare forskning blir resultatet en relativt oförändrad uppfattning av gamingkulturen, där oro och moralpanik kring teknologi och ungdomskultur återkommer.