Introduktion: Extrapyramidala systemet är ett nätverk i det centrala nervsystemet(CNS) som har en viktig roll i att samordna kroppsrörelser. De komponenter somtillhör det extrapyramidala systemet är basala ganglier, cerebellum och flera olikaledningsbanor och bland dessa har basala ganglier störst betydelse. Extrapyramidalasymtom, även kallade EPS, är ett samlingsbegrepp för motoriska biverkningar,exempelvis muskelkramper, muskelstelhet och skakningar, som uppkommer omextrapyramidala systemet i hjärnan utsätts för störningar. Vissa läkemedelsgrupper,såsom äldre antipsykotiska och antidepressiva läkemedel, är kända för att orsaka EPSgenom sin påverkan på det extrapyramidala systemet. Det finns även andra läkemedelsom också kan orsaka EPS, vilket inte är lika välkänt. Ett exempel på detta ärciprofloxacin, ett ofta förskrivet antibiotikum. Trots att extrapyramidala symtom kanupplevas besvärliga för patienter och trots att ciprofloxacin är ett mycket välanväntläkemedel, finns det inte mycket publicerad/beskriven information om risken attdrabbas av EPS vid användning av ciprofloxacin. Därför är det värdefullt att ta reda påom ciprofloxacin kan ge EPS och hur detta läkemedel kan påverka nervsystemet. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på eventuellt samband mellan intag avciprofloxacin och EPS. Syftet är även att undersöka möjliga mekanismer bakom dessasymtom. Metod: Detta är en litteraturstudie som baseras på fallstudier inhämtade fråndatabasen PubMed samt inkomna biverkningsrapporter i Läkemedelsverkets databas,Biverkningsrapportering och Signaldetektion (BiSi), och den amerikanskaläkemedelsmyndighetens (The Food and Drug Administration) databas, FDA AdverseEvent Reporting System (FAERS). Resultat/Diskussion/Slutsats: Denna studie visar att det, trots att frekvensen avEPS är låg, är troligt att användning av ciprofloxacin kan utlösa EPS, framförallttremor, muskelkramper och muskuloskeletal stelhet. Detta resultat kan dock, på grundav det begränsade materialet, inte generaliseras till att omfatta alla patienter. Det äroklart om ciprofloxacin, även hos en frisk person, kan orsaka EPS och om andrafysiologiska faktorer såsom lever- eller njurfunktion hos patienten har betydelse förframkallande av EPS eftersom nedsatt lever- eller njurfunktion ökar toxiciteten avläkemedlet. Det går heller inte att utesluta påverkan av läkemedelsinteraktion medsamtidigt intagna läkemedel. För att kunna ge ett svar med högre tillförlitlighetangående frågeställningen: eventuellt samband mellan intag av ciprofloxacin ochextrapyramidala symtom, krävs det vidare forskning, exempelvis genom att studerasamtliga biverkningsrapporter som innehåller information om patientens profil,dosering av ciprofloxacin och samtidig medicinering. Möjliga mekanismer bakomuppkomsten av EPS vid användning av ciprofloxacin anses vara att ciprofloxacinfungerar som en GABA-A-antagonist i basala ganglier och den förändrade GABA-ergahämningen, på grund av antagonismen, stör den normala rörelsereglerande funktionenhos de basala ganglierna. Avslutningsvis, baserat på resultatet av denna studie kan detvara av värde att iaktta försiktighet vid förskrivning av ciprofloxacin till patienter somhar nedsatt njur- eller leverfunktion och till patienter som har samtidig medicinering,särskilt med läkemedel som är kända för benägenhet att orsaka EPS såsomantipsykotiska och antidepressiva läkemedel.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid hjärnundersökningar finns även andra strukturer utanför hjärnan som är innerverade av nervsystemet. Det är möjligt att sjukdomen i hjärnan avspeglas där också. Det finns många sjukdomar och tillstånd med liknande symptom och att ställa rätt diagnos kan vara svårt. Många sjukdomar påverkar det autonoma nervsystemet och ett sätt att hitta rätt diagnos kan vara att undersöka hur det fungerar.  Syfte: Att se vilka variationer av radioaktivitetsupptag som fanns i parotiskörtlarna mellan patienterna som avbildades med 11C-PE2I PET/DT. Samt att kunna se om denna information kan utnyttjas till att identifiera dysfunktion av autonoma nervsystemet (MRT-bilder är även en tillhjälps verktyg). Metod: Studiedesignen var en retrospektiv kvantitativ studie. Hundra (konsekutiva) patienter indelades i grupper så som: normal, Parkinsons, Parkinsons sjukdom med kombination av vaskulära förändringar och atypisk Parkinson sjukdom. Isotopupptag i basala ganglier och parotiskörtlar har mätts. Några patienters MRT- bilder var tillgängligt till kvantifiering.   Resultat: kombinerade gruppen med Parkinsons sjukdom, atypisk Parkinsons sjukdom och vaskulära förändringar har en uppreglering av antalet fria dopaminreceptorer i parotis jämfört med friska (även i bara PSP samt bara vaskulära grupper) med (p <0.05).   Slutsats: Det finns variation av upptaget mellan en del av grupper därmed kan sjukdomen i hjärnan avspeglas i körtlar också.   Nyckelord: Neurodegenerativa sjukdomar, Autonom dysfunktion, 11CPE2I-PET/DT, parotiskörtlar, basala ganglier / ABSTRACT Background: At brain examination, there are also other structures outside the brain that are innervated by the nervous system. It is possible that the disease of the brain is reflected there as well. There are many diseases and conditions with similar symptoms and making the right diagnosis can be difficult. Many diseases affect the autonomic nervous system and one way to find the right diagnosis may be to investigate how it works.     Purpose: to see what variations in radioactivity uptake were found in the parotic glands between the patients depicted with the 11C-PE2I PET/CT. As well as being able to see how valuable this information is in being used to identify dysfunction of the autonomic nervous system (MRT- images are also an aids tool).   Method: The study design was a retrospective quantitative study. One hundred (consecutive) patients were divided in groups such as normal, Parkinson's, Parkinson's disease with combination of vascular changes and atypical Parkinson's disease. Isotope uptake in basal ganglia and parotic glands has been measured. Some patients' MRT images were available for quantification.     Result: the results show that the combined group of Parkinson's disease, atypical Parkinson's disease and vascular changes has an upregulation of the number of free dopamine receptors in parotid compared to healthy ones (also in PSP only and only vascular groups) with (p <0.05).    Conclusion: There is variation of uptake between some of the groups thus the disease in the brain can be reflected in glands as well.     Keywords: Neurodegenerative Diseases, Autonomic Dysfunction, 11CPE2I-PET/CT, Parotid Glands, Basal Ganglia

Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste progressiva neurodegenerativa sjukdomer som drabbar upp till tio miljoner människor i världen. Sjukdomen orsakas av död av de nervceller som producerar signalämnet dopamin. För att kompensera bristen på dopamin, får patienter läkemedlet levodopa som är en precursor för dopamin. Men tyvärr leder denna behandling till ett ännu svårare tillstånd – levodopa-inducerad dyskinesi (LID). Dyskinesier innebär onormala ofrivilliga rörelser. För att förstå mekanismer som orsakar LID har djurmodeller utvecklats som simulerar Parkinsons sjukdom. Många studier har påpekat att LID uppstår på grund av ökad fosforylering av extracellulära signalreglerade kinaser 1 och 2 (ERK1/2). Det är viktigt att förstå hur ERK1/2 aktiveras vid Parkinsons sjukdom via dopaminreceptorer på cellmembranet hos nervceller i striatum för att utveckla någon rimlig behandling av LID eller för att förhindra det tillståndet. Syftet med denna studie var att undersöka signalvägar som induceras av dopamin D1-receptorn i vävnadsprov från regionen striatum i hjärnan från lesionerade råttor. Nivån av fosforylation ERK1/2 mättes med hjälp av Western blot. Genom att blockera målmolekyler kunde olika signalvägar blockeras, och resultaten tyder på att det finns tydliga förändringar i dopamin D1-receptor inducerade signalvägar. Aktivering av dopamin D1 receptor inducerade fosforylering av ERK1/2, dopamin D1-receptor inducerad fosforylering av ERK1/2 visade sig att vara beroende av calcium signalering, och det var möjligt att reglera fosforylering av ERK1/2 via signalväg som är inducerad av Grupp 1 metabotropiska glutamatreceptorer. Projektet är inte slutfört och fler målmolekyler behöver testas för att dra definitiva slutsatser om hur signalvägarna interagerar med varandra och hur man på ett effektivt sätt kan reglera dessa. Under arbetets gång hade Western blot-tekniken förbättrats och optimiserats. / Parkinson's disease is one of the most common neurodegenerative diseases affecting up to ten million people worldwide. The disease is caused by the death of neurons that produce the neurotransmitter dopamine. To compensate the lack of dopamine, patients are treated with levodopa, a precursor of dopamine. Levodopa invariably causes a troublesome complication in the form of unwanted involuntary movements known as “levodopa-induced dyskinesia”. Many studies have pointed out that levodopa-induced dyskinesia occurs due to increased phosphorylation of extracellular signal regulated kinases 1 and 2 (ERK1/2). It is important to understand how ERK1/2 is activated in Parkinson's disease by dopamine receptors in order to develop a reasonable treatment for LID or to prevent this condition in levodopa-treatment of Parkinsonian patients. The aim of this study was to investigate the pathways induced by the dopamine D1 receptor in striatal “slices” from parkinsonian rats. The level of phosphorylation of ERK1/2 (pERK 1/2) was measured by Western blot. Along the pathways leading to the activation of pERK 1/2 different target molecules were blocked. The clear alterations in the dopamine D1 induced signaling pathways were observed. Activation of the dopamine D1 receptor induced phosphorylation of ERK1/2, the dopamine D1 receptor-mediated increase of pERK was shown to be dependent on calcium signaling, and the DA D1 receptor-induced phosphorylation of ERK1/2 was possible to modulate via Group 1 metabotropic glutamate receptor pathway. The project is to be continued in the future and more target molecules should be tested in order to draw definite conclusions about how these signaling pathways interact with each other and how to regulate them effectively. During the project, Western blot technique was improved and optimized for the future experiments of the present study.