Diss. Univ. Berlin, 2008. / Diese Arbeit wurde u.d.T.: Sandermann, Philipp: Neue Gemeinschaftsdiskussion und bundesrepublikanisches Wohlfahrtssyste. Originaltitel: Neue Gemeinschaftsdiskussion und bundesrepublikanisches Wohlfahrtssystem.

Zugl.: Darmstadt, Techn. Univ., Diss., 2007.

Thesis (doctoral)--Christian-Albrechts-Universität, Kiel, 2001. / Includes bibliographical references and index.

Überarb. Fassung der Diss. am Europäischen Hochschulinstitut. / Includes bibliographical references.

Zugl.: Dresden, Techn. Univ., Diss., 2008

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Zugl.: Konstanz, Universiẗat, Diss., 2004.

Universiẗat, Diss., 2004--Hohenheim.

This case study of a school garden focuses on concepts of community that are fostered and embodied at this setting. By utilizing participatory ethnographic methodologies, this research explored gemeinschaft and gesellschaft concepts of community. Data reveals that students are able to learn mastery, belonging, generosity and independence while participating in the garden work. Teachers manage students who attempt to challenge the boundaries of this community by utilizing and ethic of care which allows teachers to de-emphasize authority and to first consider the networks of relationships and how to mend and improve them. Students are able to experience governmentality and an opportunity to reassess their behaviors against the community norms. It also appears that students are socialized into gemeinschaft values by experiencing caring, loving, and nurturing relationships that are meaningful and significant. Students also experience their own independence and self-governance and are afforded opportunities to share authority in a bottom-up approach. It appears that school gardens have benefits that are far more significant than simply learning math and science skills.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet. Jag har också arbetat med frågeställningen utifrån två intervjuer, det viktiga har då varit att skapa en förståelse för strategierna och förutsättningarna i empirin. Metodologiskt har uppsatsen utgått från en kvalitativ ansats, närmare bestämt ett hermeneutiskt perspektiv. Det innebär i stora drag att uppsatsen relaterar delar och helhet för att nå förståelse. När det gäller metod har jag använt mig av två stycken djupintervjuer, dessa har sedan transkriberats och tolkats i enlighet med hermeneutiken. Intervjuerna skapar en bild där strategier och förutsättningar vävs samman, det vill säga ett gemeinschaft val/det naturliga valet görs i en gemeinschaft miljö och på liknade sätt görs gesellschaft valen. Intervjuerna skapar också en bild av svårigheten att hålla isär gemeinschaft och gesellschaft inom ramen för hemarbetet, men intervjuerna ger också en bild som visar på möjligheterna att kombinera gemeinschaft och gesellschaft. / The purpose of this essay/composition is to create a greater sociological understanding of the choice. I will use the dichtomy Gemeinschaft and Gellschaft in order to create such an understanding. The theoretical part tries to answer how the strategies and conditions of the choice can be seen in a more metaphorical view. While the qualitative part focuses on how the strategies and conditions of the choice are made within a career framework. The result shows the difficulty of keeping gemeinschaft and gesellchaft apart, but it also gives a picture of the possibility of how the indvidual could combine gemeinschaft and gesellschaft.