Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss.

Univ., Diss.--München, 2005.

Univ., Diss.--Basel, 1992.

Univ., Diss.--Freiburg (Breisgau), 2001-2002. / Literaturverz. S. [316] - 327.

Diss. Univ. Berlin, 2007.

Ce travail tente d’explorer les questions du nationalisme turc dans le cadre d’une expérience d’immigration turque, et ce, à travers les membres de la communauté islamique Millî Görüş en France et en Allemagne. Prenant en compte les divers rôles que la communauté joue dans la vie de ses sympathisants en terre d’accueil, il met en évidence le lien entre les constructions nationales et le processus de socialisation communautaire. Si la communauté semble jouer un certain rôle d’intermédiaire dans la réappropriation des questions en lien avec le pays d’accueil, elle véhicule aussi la transmission d’un ensemble de valeurs en rapport avec la « turcité » qui, de par la force de son enracinement sur un terrain religieux, politique, culturel et historique, demeure manifestement une identité résistante, tout en permettant d’établir les voies de l’identification à la nation turque et au pays d’origine. / This dissertation explores the issues of Turkish nationalism, as part of a Turkish immigration experience, within the Millî Görüş Islamic community in France and Germany. Taking into account various roles that the community plays in the lives of its members in the host countries, it analyzes the link between national constructions and the process of socialization within the community. While the community seems to play a certain intermediary role in the reappropriation of issues related to the host countries, it also conveys the transmission of a set of values related to “Turkishness” which, by force of its roots in religious, political, cultural and historical grounds, clearly remains a resistant identity, establishing at the same time the means of identification with the Turkish nation and the country of origin.

Syftet med denna uppsats är att lämna ett litet bidrag till Svenska kyrkans självreflektion och därmed till ekumeniska samtal genom att undersöka sammanläggningarnas konsekvenser för församlingssyn och liv. Med denna sammanfattning besvarar jag även frågeställningarna; Vilken ecklesiologi kan efter relationsförändringarna utläsas i Svenska kyrkans utredningar och i Läronämndens yttranden över territorialförsamlingarna? Vad ger denna för implikationer för församlingen som koinonia? Genom att analysera den ecklesialitet som framträder i Svenska kyrkans utredningar och Läronämndens yttranden har jag sökt finna svar på frågan hur territorialförsamlingarnas ecklesiologi framträder och vilka implikationer detta kan ha för den ekumeniska förståelsen av kyrkan som koinonia. Jag har visat ett plausibelt samband mellan sammanläggningar av territorialförsamlingar med kommunalisering av kyrkan och ett organisatoriskt skifte från Gemeinschaft till Gesellschaft.Territorialförsamlingarna har genom sammanläggningar gått mot större ekonomiska enheter med större geografisk storlek och ökad genomsnittlig mängd tillhöriga per församling. Man har rört sig från ett övre tak av antalet medlemmar i en församling till en miniminivå. Denna nivå syftar till att utgöra ett tillräckligt stort kyrkoavgiftsunderlag i syfte att bära kostnader för personal och fastigheter. Med detta har man rört sig från att antalet medlemmar avgör mängden personal till att mängden personal avgör antalet medlemmar.Samtidigt som antalet medlemmar minskar ökar antalet anställda. Svenska kyrkan kan beskrivas som tjänsteinriktad folkkyrka där välutbildad och kunnig personal utgör den faktiska församlingen medan den tillhörige primärt konsumerar religiösa tjänster. Den demokratiska organiseringens offentligrättsliga karaktär stärker den Gesellschaft¬-struktur som utvecklats över åren. Möjligheten för den enskilda att ta ansvar för, och engagera sig i, sin församling som förtroendevald går via nomineringsgruppernas respektive vallista och inte via det direkta engagemanget i församlingen. Man skulle kunna säga att församlingsbon lämnar över sitt religiösa liv att skötas av anställa och nomineringsgrupper å sina vägnar. Ett slags helig gemenskap på entreprenad där den enskildes ansvar flyttas till nomineringsgruppen och kyrkolivet sköts av proffs medan den enskilde döpte kan komma och fylla på sitt själsliv vid behov eller vid högtidliga tillfällen. De anställda och förtroendevalda bildar en slags ställföreträdande koinonia medan de tillhöriga blir passiva konsumenter som inte ser sig själva som kyrka. Denna ställföreträdande koinonia riskerar även att leda till en organisatorisk donatism, där förståelsen av kyrkan som en samling rättfärdiggjorda syndare tonas ner då graden av professionalitet ökar.När kyrkan blir för lik världen hamnar dess skapelseteologiska annorlundaskap i bakvattnet till förmån för statsvetenskaplig och ekonomisk rationalism och då riskerar kyrkan att delas upp i en yttre organisation och en inre gemenskap där den förras mätbarhet hamnar i förgrunden. Kyrkans organisering behöver istället hålla ihop med dess syfte att människor ska komma till tro och kristen gemenskap skapas. Kyrkans annorlundaskap som koinonia grundad i Treenigheten kan utgöra en förebild för världen och ge just de förutsättningar som en öppen folkkyrka behöver för sitt grundläggande uppdrag, sin lagstadgade identitet, sin ekonomi och som en del av den ekumeniska rörelsen. Inte minst i en tid av transition mot att vara en kyrka med mer likartade förutsättningar som andra samfund. / In the ecumenical movement the Church is often understood as koinonia – communion with (in) God realized in interpersonal community. In this essay, I have tried to show that the organizational structure in Church of Sweden after the separation of Church and state, risks forming a vicarious koinonia of staff and elected officials. Mergers of territorial parishes and an organizational shift from Gemeinschaft to Gesellschaft has shifted the view of who is part of the koinonia and put emphasis on employees and on the church as a provider of religious services while the parishioners are passive bystanders and form the basis for church tenth. The vicarious koinonia risks forming an organizational Donatism in which religious professionals replace the understanding of congregation as justified sinners, and of ecclesiological Docetism where the organization of the church is separated from its purpose of community and lived faith.  The church's identity as koinonia founded in the Trinity can set a model for the world and provide the conditions that an open folk church needs for its mission, its finances and as part of the ecumenical movement.

本論文從「政治性」的概念討論海德格的政治哲學，分別透過卡爾．施密特與戰後法國哲學界對於政治性與共同體的理解，討論海德格如何以存有論回應德國民族共同體問題。他的政治哲學從決斷論出發，探問此有存有的本真性，並將此有與後來1930年代他的思想焦點「共同體」接合起來，讓此有不僅是獨我的存有者，而更應決斷成為政治共同體中的共存者。此共同體為精神的共同體，由大學及哲學引領構成得以抵禦來自法國大革命的文化與政治威脅之德意志民族，海德格以此政治共同體方案回應中立、技術化與非政治化的歐洲精神狀況，並以歷史性、同代人、共同命運等概念探索新的政治之可能性。此可能性亦代表海德格對現代性與虛無主義之思想立場，他從虛無主義批判的角度，討論從藝術如何克服虛無主義並建立國家，即建立新的共同體，構出新的主體間性，進而解構傳統主體與客體對立形成的空間。海德格拒絕了同質性空間的概念，而是藉由在「此」存有的存有者之「實際性」，勾勒各種「差異」，形成異質性空間。因而他以一種解構的政治哲學提出非同一性，反省國家社會主義的種族政治，以解決「德意志問題」所造成的極權主義困境。本論文結論是：海德格對共同體的撤離與重構，正表明了對民族主義問題的克服應在徹底的對虛無主義、現代性、科技的反省深思裡。

<p>This thesis aims to contrast German and Swedish youth languages, based on material from two popular Online-Communities mainly for young people,<em> SchülerVZ</em> and <em>Lunarstorm</em>, respectively. The goal is not primarily to analyze the use of written, online youth language. Rather, language use on the Internet has developed into something between written and spoken language; often with clear characteristics of spoken language. Therefore, my corpus enables me to establish general similarities and differences in spoken (and written) German and Swedish youth communication.</p><p>Many similarities can be found in the way both German and Swedish youth play with language through e.g. many innovative lexical combinations and hyperboles. A difference can be found in the use of dialect. German youth inclines to speak and write it more explicitly to establish a "youth identity". In contrast, Swedish youth applies multi-ethnic youth language in the same way to establish this identity. This finding leads to the conclusion that multi-ethnic youth language firstly, is a more accepted or developed medium in Sweden, and secondly, something young people can employ in their formation of an identity that goes beyond social, "adult" conventions. In addition, a common use of Anglo-American loan words, mainly through <em>Code Switching</em>, can be found in both languages. This occurrence of loan words ought to depend mainly on these words being more unerring or more prestigious than native alternatives. Differences in the application of these loan words are found to be on a grammatical level. The German language tends to adopt more directly imported Anglo-American loan words, whereas the Swedish language reproduces these words in order to allow integration with the Swedish language system.</p>

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden. Syftet med detta arbete är framförallt att ur personalens synvinkel får kunskapen om vad Familjecentret En Starkare Familj är för verksamhet och att samtidigt få en bild av de familjer Centret samarbetar med. Även vill jag få fram kvalitén på personalens arbetsinsatser, både vad de själva tror samt vad familjerna anser.