Den här studien syftar till att undersöka vuxnas erfarenheter av sexuella problem under könsbekräftande behandling med testosteron, samt erfarenheter av samtal om sexuell hälsa inom den könsbekräftande vården. Tidigare forskning har visat att omfattningen av studier på området är bristfälligt. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fenomenologisk ansats. Den består av berättelser från sex halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som har analyserats med reflexiv tematisk analys. Fyra huvudteman presenteras i resultatanalysen: Nya sexuella kroppar, Nya sexuella känslor, Nya sexuella rum och relationer och Olika vård för lika problem. Resultaten visar att sexuella problem under könsbekräftande behandling är en flytande process där olika individuella, interpersonella och kontextuella faktorer spelar in. Sarah Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Jack Halberstams (2005) begrepp queer tid har använts för att identifiera processer av orientering i tid och rum. Resultaten visar även på olika erfarenheter av den könsbekräftande vårdens förmåga att tillgodose behov för sexologiskt stöd samt ett fortsatt behov av forskning och insatser på området. / This study aims to explore adults’ experiences of sexual problems during gender affirming treatment with testosterone, and experiences of conversations about sexual health within gender affirming health care services. Previous research shows that there is a lack of studies on the subject. This study has been conducted with qualitative methods and phenomenological approach. It is constituted by stories from six semi structured interviews which has been analyzed through reflexive thematic analysis. Four themes are presented in the result analysis: New sexual bodies, New sexual feelings, New sexual spaces and relationships and Different care for equal needs. The results show that sexual problems during gender affirming treatment is a fluent process where different individual, interpersonal and contextual factors contribute. Sarah Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Jack Halberstam’s (2005) queer time has been used to identify processes of orientation in time and space. The results also show different abilities for gender affirming health care services to meet the needs for support from a sexologist, and a need for future research on the subject.

Syftet med denna uppsats är att studera hur det perspektivskifte som skett rörandetranspersoner som potentiella föräldrar mellan 1972 och 2013 tagits emot och omsatts ipraktiken inom svensk hälso- och sjukvård. Uppsatsen söker identifiera förändringsprocesser,brytpunkter, problem och lösningar. Det primära materialet består av intervjuer med personalpå utredningsenheten ANOVA och fertilitetskliniken Reproduktionsmedicin KI. Uppsatsenpåvisar att cisnormativitetens gradvisa tillbakagång på samhällsnivå medfört en successivnormalisering av transpersoners föräldraskap inom vården, samt att vårdkedjor utvecklas viaen interaktiv process mellan vårdgivare, patienter, teknologi, juridik och politik. 2013 årslagändring varigenom personer med ändrad könstillhörighet erhöll den juridiska rätten tillbiologiskt föräldraskap är i praktiken bristfälligt realiserad på grund av bristande finansiering.