Mokymo individualizavimo idėjos, tai susilpnėdamos, tai išryškėdamos, įvairiais aspektais pasireiškia skirtingose šalyse atspindėdamos pažangią ugdymo mintį bei praktiką. Išanalizavus literatūrą, buvo pastebėta, jog individualių užsiėmimų metu mokant vaikus groti instrumentu, individualizavimo problema yra mažai tyrinėta. Nebuvo rasta duomenų, kaip individualizavimo idėjos įgyvendinamos muzikos mokyklose, bendrojo fortepijono pamokose. Tyrimo tikslas – nustatyti individualizavimo principo taikymo bendrojo fortepijono pamokose ypatumus ir galimybes. Tyrimo objektas – individualizavimo principo taikymas bendrojo fortepijono pamokose. Tyrimo metodas – anketinė apklausa ir jos duomenų interpretacija. Siekiant išsiaiškinti kaip taikomas individualizavimo principas mokant vaikus groti bendro fortepijono pamokose B.Dvariono dešimtmetėje muzikos mokykloje buvo atlikta anketinė apklausa. Tyrime dalyvavo 20 Fortepijono skyriaus mokytojų ir 50 įvairaus amžiaus ir skirtingų specialybių mokinių, turinčių vieną privalomą, pusės akademinės valandos trukmės, bendrojo fortepijono pamoką. Apibendrinus apklausos rezultatus paaiškėjo, kad mokiniai demonstruoja pakankamai aukštą mokymosi groti fortepijonu motyvaciją. Atsiskleidė, kad mokiniai neturi savarankiško darbo įgūdžių ir nedemonstruoja noro groti savarankiškai. Dauguma mokinių norėtų reikštis aktyvioje koncertinėje veikloje, tačiau realių galimybių tam maža – pedagogai nedemonstruoja pakankamo pasitikėjimo mokinių galimybėmis... [toliau žr. visą tekstą] / The ideas of education individualization are weaker or stronger appearing in various ways in different countries and they indicate advanced practices and minds. The analysis of the literature showed that individualization problem in student’s individual lessons with music instrument has been little researched. There was not found any data how principles of individualization are implemented in the general piano lessons at music schools. Research Target – The determination of peculiarity and potential possibilities of applying principle of individualization in the general piano lessons. Research Object- The principle of individualization in the general piano lessons. Research Method- The survey with the questionnaire and interpretation of the data collected. There was conducted a survey at Vilnius Balys Dvarionas decennary School of Music to find out how principle of individualization is applied in the general piano lessons. The survey was of a questionnaire type. There participated 20 teachers from piano department and 50 schoolchildren of various ages and specializations in survey. Each student had mandatory lesson of general piano once in a week which lasted half of academic hour. The results of the analysis of the student’s questionnaire showed that there is high level of motivation to learn to play with the piano. There was revealed that students do not have the skills for independent work neither have they demonstrated wishes to play independently. Major part of the... [to full text]

Genom tiderna har stora tekniska genomslag vid flera tillfällen integrerats i undervisning men varje ny teknik har sina styrkor och svagheter. Med datorns utveckling och ökad tillgänglighet till allmänheten har mängden tillgängligt läromedel (Clark & Mayer, 2016) och antal studenter som läser kurser inom e-lärande ökat (Statista, 2015). E-lärande är, enligt Clark & Mayers (2016) definition, lärande som sker genom digitala medium.En möjlighet som uppstår med e-lärande är att det finns många olika sätt att presentera material. Ett problem som uppstår då är att veta vilka komponenter som ska användas för att skapa bra e-lektioner som främjar elevers lärande. Målet med studien är att identifiera vilka komponenter som är viktiga för lärdesigner att använda i e-lektioner för att sedan, baserat på dessa komponenter, utveckla ett redigeringsverktyg ämnat för att skapa nya e-lektioner.För att identifiera de viktiga komponenterna genomfördes först en tematisk analys på e-lektioner från en lärplattform för att undersöka vilka komponenter lärdesigner använder sig av för att presentera material. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att fånga lärdesignernas tankar och åsikter om komponenterna. Dessa användes tillsammans med resultatet från den tematiska analysen för att göra didaktiska val om vilka komponenter som är viktiga att använda i e-lektioner. Utvecklingen av redigeringsverktyget skedde genom att skapa flera prototyper och diskutera dessa med lärdesignerna för att bestämma komponenternas utseende i verktyget. Från den tematiska analysen framkom 7 teman med totalt 22 underteman. Resultatet från de didaktiska valen var 12 huvudsakliga komponenter, blanda annat: text, bild, video, prov och exempel. Redigeringsverktyget som byggdes innehåller alla 12 huvudsakliga komponenter men några komponenter saknar vissa delar som beskrevs i de didaktiska valen. Verktyget utvärderades av lärdesigner som ansåg att det fungerade men hade vissa brister som behöver åtgärdas.För att lärdesignerna ska kunna använda redigeringsverktyget för att skapa och publicera nya e-lektioner på plattformen behöver verktyget integreras i plattformen, alla komponenter behöver slutföras och användarvänligheten förbättras. / Throughout the ages, major technical breakthroughs have on several occasions been integrated into education, but each new technology has its strengths and weaknesses. With the development of the computer and its increased accessibility to the public, the amount of available teaching material (Clark & Mayer, 2016) and the number of students who are studying courses in e-learning has increased (Statista, 2015). E-learning is then, according to Clark & Mayer’s (2016) definition, learning that takes place through a digital medium. One possibility that arises with e-learning is that there are many ways of presenting material. One problem that arises then is to know which components should be used to create good e-lessons that promote student learning. The aim of the study is to identify which components are important for content creators to use in e-lessons and then, based on these components, develop an editing tool designed to create new e-lessons. To identify the appropriate components, a thematic analysis was first carried out on e-lessons from a learning platform in order to examine which components the instructional designers use to present material. Qualitative interviews were conducted to capture the instructional designers’ ideas and opinions regarding the components. These ideas and opinions were used together with the results of the thematic analysis to make didactic choices about which components are suitable for use in e-lessons. The development of the editing tool was done by creating multiple prototypes and discussing them with the instructional designers to determine the appearance of the components in the tool. From the thematic analysis, 7 themes emerged with a total of 22 sub-themes. The results of the didactic choices were 12 main components, for instance: text, image, video, quiz and examples. The editing tool that was built contains all 12 main components, but some components still lack some parts described in the didactic choices. The tool was evaluated by instructional designers who thought it worked but had some shortcomings that needs to be addressed.For the instructional designer to be able to use the editing tool to create and publish new e-lessons on the platform, the tool needs to be integrated into the platform, all components need to be completed and user experience improved.

Genom tiderna har stora tekniska genomslag vid flera tillfällen integrerats i undervisning men varje ny teknik har sina styrkor och svagheter. Med datorns utveckling och ökad tillgänglighet till allmänheten har mängden tillgängligt läromedel (Clark & Mayer, 2016) och antal studenter som läser kurser inom e-lärande ökat (Statista, 2015). E-lärande är, enligt Clark & Mayers (2016) definition, lärande som sker genom digitala medium. En möjlighet som uppstår med e-lärande är att det finns många olika sätt att presentera material. Ett problem som uppstår då är att veta vilka komponenter som ska användas för att skapa bra e-lektioner som främjar elevers lärande. Målet med studien är att identifiera vilka komponenter som är viktiga för lärdesigner att använda i e-lektioner för att sedan, baserat på dessa komponenter, utveckla ett redigeringsverktyg ämnat för att skapa nya e-lektioner. För att identifiera de viktiga komponenterna genomfördes först en tematisk analys på elektioner från en lärplattform för att undersöka vilka komponenter lärdesigner använder sig av för att presentera material. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att fånga lärdesignernas tankar och åsikter om komponenterna. Dessa användes tillsammans med resultatet från den tematiska analysen för att göra didaktiska val om vilka komponenter som är viktiga att använda i e-lektioner. Utvecklingen av redigeringsverktyget skedde genom att skapa flera prototyper och diskutera dessa med lärdesignerna för att bestämma komponenternas utseende i verktyget. Från den tematiska analysen framkom 7 teman med totalt 22 underteman. Resultatet från de didaktiska valen var 12 huvudsakliga komponenter, blanda annat: text, bild, video, prov och exempel. Redigeringsverktyget som byggdes innehåller alla 12 huvudsakliga komponenter men några komponenter saknar vissa delar som beskrevs i de didaktiska valen. Verktyget utvärderades av lärdesigner som ansåg att det fungerade men hade vissa brister som behöver åtgärdas. För att lärdesignerna ska kunna använda redigeringsverktyget för att skapa och publicera nya e-lektioner på plattformen behöver verktyget integreras i plattformen, alla komponenter behöver slutföras och användarvänligheten förbättras / Throughout the ages, major technical breakthroughs have on several occasions been integrated into education, but each new technology has its strengths and weaknesses. With the development of the computer and its increased accessibility to the public, the amount of available teaching material (Clark & Mayer, 2016) and the number of students who are studying courses in e-learning has increased (Statista, 2015). E-learning is then, according to Clark & Mayer’s (2016) definition, learning that takes place through a digital medium. One possibility that arises with e-learning is that there are many ways of presenting material. One problem that arises then is to know which components should be used to create good elessons that promote student learning. The aim of the study is to identify which components are important for content creators to use in e-lessons and then, based on these components, develop an editing tool designed to create new e-lessons. To identify the appropriate components, a thematic analysis was first carried out on e-lessons from a learning platform in order to examine which components the instructional designers use to present material. Qualitative interviews were conducted to capture the instructional designers’ ideas and opinions regarding the components. These ideas and opinions were used together with the results of the thematic analysis to make didactic choices about which components are suitable for use in e-lessons. The development of the editing tool was done by creating multiple prototypes and discussing them with the instructional designers to determine the appearance of the components in the tool. From the thematic analysis, 7 themes emerged with a total of 22 sub-themes. The results of the didactic choices were 12 main components, for instance: text, image, video, quiz and examples. The editing tool that was built contains all 12 main components, but some components still lack some parts described in the didactic choices. The tool was evaluated by instructional designers who thought it worked but had some shortcomings that needs to be addressed. For the instructional designer to be able to use the editing tool to create and publish new elessons on the platform, the tool needs to be integrated into the platform, all components need to be completed and user experience improved.