Bakgrund: Det har länge varit ett mål för forskare att ta reda på varför individer varierar i sin motivation att arbeta samt förstå hur individuella skillnader samverkar med organisatoriska faktorer att påverka individers tillfredställelse och motivation. Generation Y är den snabbast växande generationen i dagens organisationer och arbetsgivarna står inför den stora utmaningen att rekrytera och behålla dessa unga arbetstagare. Syfte: Syftet med arbetet är att förstå vad som motiverar Generation Y att stanna kvar på sin arbetsplats. Metod: Vår studie har baserats på en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med studenter från högskolan i Gävle. Detta bidrog till att vi fick information om vad som motiverar dem till arbete och vilken påverkan organisationens mål och värderingar har på Generation Y:s arbetsinsats. Slutsats: Trots att intervjufrågorna till en början var öppna och fokuserade på motivationsbegreppet i allmänhet visade sig mål vara det mest återkommande nyckelordet. Detta tätt följt av utveckling, sociala relationer och feedback. Därigenom stämmer vår studie bra överens med mycket av den tidigare forskning som har gjorts inom ämnet. Vi tror utifrån detta, att mål och värderingar kan hjälpa dagens chefer att tillfredsställa de behov och tillmötesgå de förväntningar Generation Y har på sin kommande arbetsplats och därmed få en arbetsstyrka som är lojal, samt konkurrenskraftig tack vare sin drivkraft att hela tiden utvecklas.

Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2009. / Title from title screen (site viewed July 21, 2009). PDF text: x, 209 p. : ill. ; 7 Mb. UMI publication number: AAT 3350011. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

Thesis (Ph. D.)--UCLA, 2009. / Vita. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 118-125).

Titel: Experten eller konsumenten – Vem påverkar oss mest? Nivå: C-uppsats inom företagetsekonomi Författare: Mattias Strömberg Bennermo & Johan Öhlund Svensson Handledare: Akmal Hyder Datum: 2015-06-05 Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra expert- och konsumentrecensioner för att se vad som påverkar konsumenten mest inför ett köpbeslut av search goods. För att jämföra dessa har vi valt ut tre variabler för att kunna identifiera likheter och skillnader. Dessa är tillgänglighet, användbarhet och pålitlighet. Metod: För denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod och en surveydesign. Vi har genomfört en enkätundersökning där vi har ställt frågor med bakgrund i vår teori som i sin tur har byggt på vår forskningsfråga och syfte. Materialet har sedan insamlats och därefter analyserats med programmet SPSS. Resultat & slutsats: Studien har visat att konsumentrecensioner uppfattas som mer tillgängliga, mer användbara och mer pålitliga än expertrecensioner. Det gör att vi tydligt kan slå fast att det finns tydliga skillnader i hur konsumentrecensioner och expertrecensioner uppfattas bland våra respondenter. Förslag till fortsatt forskning: Ett resultat ifrån vår studie som ligger till grund för vårt främsta förslag till vidare forskning är vad den stora skillnaden i uppfattad användbarhet mellan expert- och konsumentrecensioner kan bero på. Vilka är anledningarna till att experters recensioner inte anses vara användbara inför ett köp? Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att den här studien har gett ett beständigt bidrag till forskningen gällande i hur hög grad konsumenter tillhörandes generation Y litar på och använder sig av konsumentrecensioner och expertrecensioner när det gäller search goods. Nyckelord: Konsumentrecensioner, expertrecensioner, internetanvändning, eWOM, internet, Generation Y. / Title: The expert or the consumer – Whom influence us the most? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Mattias Strömberg Bennermo & Johan Ölund Svensson Supervisor: Akmal Hyder Date: 2015-06-05 Aim: Our aim with this paper is to compare expert and consumer reviews so to see what affects the consumers in their buying decision when it comes to search goods. To be able to do that we have chosen three variables in order to identify similarities and differences. These are availability, reliability and usefulness. Method: For this study we have made a quantitative research with a survey design. We have made a survey in which we have asked questions based on our theory, applied in relation to our aim and research questions. The material has then been collected and later on analyzed with SPSS. Result & Conclusions: Our study shows that consumer reviews are believed to be more reliable, more accessible and more useful than expert reviews. That make us conclude that there are significant differences between how consumer reviews and expert reviews are perceived among the respondents. Suggestions for future research: Our results creates several suggestions for further research. We have found that there is a big difference in the perceived usefulness  between consumer reviews and expert reviews. However we do not know why this big difference occurs, which is something we suggest that future research may investigate. Contribution of the thesis: We hope that this study will give a durable contribution to science regarding to which extent generation Y trust and use consumer reviews and expert reviews when it comes to search goods. Key words: Consumer reviews, online reviews, expert reviews, internet use, eWOM, internet, Generation Y

Magister Artium - MA / The project examined the information seeking behaviour of Generation Y students at the University of the Western Cape (UWC). The Internet has evidently become an integral part of this generation’s everyday life. The contributing factor to this is that Generation Y has been brought up in a high technology society. The Internet in conjunction with information and communication technology tools is used by Generation Y for different purposes during information seeking. Internet can be used for communication, acquiring information sources or as channels for disseminating information. Therefore, looked at was the role and impact of the Internet and information technology on Generation Y’s information behaviour; if there was a positive or negative effect on them. Literature has indicated that Generation Y is constantly connected to the Internet, great user of social media and relies on the web for their information needs. This study employed Savolainen’s Everyday Life Information Seeking model (ELIS) and Pettigrew’s Information Grounds theory as theoretical frameworks. The models involve unsystematic ways of acquiring information for daily activities that can be work or non-work related. The study was based on academic and non-academic information needs of Generation Y in order to establish a holistic understanding of their everyday information needs and seeking. The study was carried out at the UWC campus. Also reflected was how the university has adapted in the provision of services that meet the Generation Y student’s information needs. The research was based on mixed method approach, thus combing qualitative and quantitative methods. Findings of the study revealed that Generation Y students at UWC have been exposed to the use of technology at a later stage yet, they revealed similar characteristics as mentioned by different authors from the other parts of the world. The students relied on ICTs and the Internet for all their information behaviour.

Assigning stereotypical behaviors and traits associated with young people—selfabsorbed, narcissistic, lost, technologically dependent, disrespectful, financially unstable, etc.—to Millennials have become common practice in popular media and colloquial discourse and are not without consequence. Although the contemporary discourses circulating through society appear to be characteristically Millennial, similar discourses have historically appeared in conversations surrounding preceding generations. This thesis uses five popular culture case studies that capture the zeitgeist of both young Boomers and Millennials to compare discourses and critically examines the overlapping references between age groups and generational categories. This research also aims to bring visibility to the relevance of age getting lost amidst discourses about generations. Using textual analysis via discursive formations, this project reveals the reproduction of dominant power structures among generational discourses and poses implications to those power structures. / Includes bibliography. / Thesis (MA)--Florida Atlantic University, 2021. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

There is an extensive body of literature exploring the way in which a variety of factors affect a person's attitudes towards abortion. There is significantly less research, however, on the way in which a person's attitude towards abortion affects their attitudes towards other issues. At the same time, there is evidence to suggest that a growing number of people are using their "pro- life" stance on abortion to influence their stance on other issues that revolve around the quality and sustenance of life, and that Generation Y may be more liberal than previous generations on most, if not all, issues. This research seeks to explore the extent to which "pro-life progressivism" may have affected Generation Y with two sets of logistic regression analysis. The first analysis looks exclusively at members of Generation Y, and explores the effect of a person's attitudes toward abortion on their attitudes towards government spending on childcare, assistance to the poor, and healthcare. This is to see if there is a difference between pro-life and pro-choice members of Generation Y in the way they approach other issues relating to the quality and sustenance of life. The second analysis compares pro-life members of Generation Y to older cohorts. The results show that attitudes towards abortion among members of Generation Y had no effect on their attitudes towards childcare and healthcare. Furthermore, the attitudes of pro- life members of Generation Y were statistically no different from older cohorts, with the exception of members of the Silent Generation on the issue of government assistance to healthcare. Further research, particularly of the qualitative nature, is suggested to delve more deeply into this research question.

No description available.

Denna kandidatuppsats inom företagsekonomi berör ämnet varumärkeslojalitet och hur Generation Y, generationen född mellan år 1980-2000, förhåller sig till fenomenet. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida Generation Y är lojal eller inte och vad anledningarna är till varför de blir lojala eller väljer att byta varumärke. Det finns ingen bestämd definition av begreppet varumärkeslojalitet, men man kännetecknar det bland annat som återkommande köp, benägenhet att rekommendera och en positiv attityd till varumärket. Tidigare forskning inom området påstår att Generation Y är en illojal generation som ständigt är på jakt efter det senaste på markanden och utan eftertanke byter varumärken. Vi upplever att forskningen som berör ämnet är begränsad och att de egentliga orsakerna till varför Generation Y beter sig som de gör i sitt konsumtions- och lojalitetsbeteende inte tydliggörs. Vår studie har syftet att fördjupa sig i frågan och ge en ökad förståelse för Generation Y och deras beteende.Studiens tre forskningsfrågor är: Är Generation Y en illojal generation? Vad krävs för att Generation Y ska vara lojal? Varför slutar Generation Y konsumera ett varumärke? För att möta studiens syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts och för att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts. 15 semistrukturerade intervjuer med personer i olika åldrar, födda mellan år 1980-2000 gjordes. Därmed kunde vi täcka kvoten för Generation Y. Till intervjupersonerna ställdes frågor angående konsumtion, lojalitet och byte för att få en övergripande bild av hur deras konsumtionsbeteende ser ut.Från intervjuerna och den teoretiska referensramen har vi sammanställt ett resultat som ger en övergripande bild av Generation Y och generationens förhållande till varumärkeslojalitet. Resultatet som framgår av studien visar att Generation Y är benägen till återkommande köp av varumärken, rekommendation och har en god attityd mot varumärken. Med detta kan slutsatsen dras att Generation Y är lojal. Dock finns en skiljelinje. Om lojalitet kräver exklusivitet, att man bara konsumerar från ett varumärke ur en bransch, är generationen generellt sett illojal. Om man istället utgår från att lojalitet kan vara multipel, att man regelbundet konsumerar ett antal varumärken ur en bransch, kan man dra slutsatsen att Generation Y är lojal. Ur studien framgår vad som påverkar varför en person ur Generation Y blir lojal. Det faktorer som främst leder till lojalitet hos Generation Y är bra service och god kvalitet. En kombination av de två faktorerna förstärker lojaliteten och ökar chansen för att den ska uppstå och bestå. Studien redovisar även de främsta orsakerna till varför Generation Y byter varumärke. Byte beror främst på olika typer av missnöjdhet. Byten utan upplevd missnöjdhet beror främst på ett stimuleringsbehov, viljan att testa något nytt och rekommendationer från betrodda personer i omgivningen. / This business bachelor thesis deals with the subject of brand loyalty and investigates how Generation Y (born 1980-2000) relates to this phenomenon. Conducted in Gothenburg, Sweden and published in Swedish the overall purpose of this study is to investigate whether Generation Y are loyal or not and identify the reasons for why one remains loyal or chooses to change to a different brand. There is no specific definition for the term brand loyalty, but it is commonly characterized as a tendency to recommend, to repurchase and having a positive attitude towards a brand. Previous research in this area states that Generation Y are disloyal and constantly on the lookout for the latest product on the market and that without reflection change brands. The research on the subject is limited and the root causes for this behavior within consumption and loyalty are not clearly explained. The aim of this study is to complete further research and provide a better understanding of Generation Y and their behavior with regards brand loyalty.The research questions of this study are: Are Generation Y disloyal? What is required for Generation Y to become loyal? What are the reasons for Generation Y demonstrating disloyalty towards brands? To this end a qualitative method was chosen along with the conduction of qualitative interviews. 15 semi-structured interviews were completed including people of different ages, born between 1980 and 2000. This allowed us to cover the full age spectrum of Generation Y. Questions asked to all respondents were focused towards consumption, loyalty and the switching of brands.From the interviews and the theoretical framework we have compiled a result which gives an overall picture of Generation Y and its relation to brand loyalty. The results of this study show that Generation Y are prone to repurchase, recommend brands and also show a good attitude towards brands. It can therefore be concluded that Generation Y are loyal. However, there is a dividing factor. If loyalty requires exclusivity, consuming one brand per industry, Generation Y are generally not loyal. If we instead assume that loyalty can be multiple, to regularly consume a number of brands within an industry, it can be concluded that Generation Y are loyal. This study documents the factors that influence whether a person from Generation Y is loyal. The main influencers that lead to loyalty among Generation Y are good service and good quality. A combination of these two reinforce loyalty and increase the chance for it to occur and persist. The study also summarizes the main reasons Generation Y switch brands. Switching is most often caused due to a form of dissatisfaction. Switching without perceived dissatisfaction is mainly influenced from a stimulation need, the willingness to try something new and alternative recommendations from a trusted advisor.

In previous studies research has shown that generation y experience resistance from older generations represented in the labor market in USA. The resistance is due to differences between the generations. On the other hand some studies say that differences are more likely to come from other factors such as gender and which stage in life the individual is in. The purpose of this study is to describe how (women in) generation y is experiencing the cooperation with colleagues from other generations and if they considers that differences due to generations exist. The study will also try to determine if the respondents are aware of each generation’s characteristics. To fulfill the purpose of the study a qualitative method was chosen in the shape of a focus group. To be able to answer the purpose an interview guide was developed from previous studies. The guide was divided in three sections; scenarios, exercises and finally questions. The focus group resulted in a two-hour discussion between four individuals belonging to generation y. The result of the study showed that generation y in Falun, Sweden did identify some of the characteristics each generation had. Further did the respondents conform that resistance due to generational differences was a problem. To answer the purpose of the study generation y felt underestimated by the older generations and expressed a certain degree of hopelessness. / Inom forskningen råder oenighet kring generationer och dess betydelse. Ena sidan menar att varje generation präglas av gemensamma värderingar och att detta i sin tur kan bidra till att konflikter uppstår på arbetsplatser där flera generationer är representerade. Den andra sidan av forskningen menar däremot att det finns faktorer som är viktigare än vilken generation individen tillhör, exempelvis kön eller vilken fas i livet personen befinner sig i. Det är en spännande kamp forskare emellan och oavsett vilken sida som har bäst odds infann sig intresset av att undersöka saken närmare. I en amerikansk studie framkom det att generation y, födda 1980-1995, upplevde ett motstånd från äldre generationer i sitt arbete. Utifrån detta skapades tre frågor som skulle svara upp på syftet som var att beskriva hur (kvinnor i) generation y upplever samarbetet med kollegor från andra generationer och om de anser att generationsskillnader existerar. De frågor som ställdes var; Vilka svårigheter upplever generation y inom arbetslivet och går dessa att koppla till generationsskillnaderna? Vad kan generation y bidra med i ett arbetslag, vilka styrkor har de? Vad kan generationsskillnader på en arbetsplats bidra med och vilka lösningar finns på de potentiella konflikter som kan uppstå orsakade utav dessa? Fyra personer tillhörande generation y bjöds in till en fokusgrupp för att, utifrån en intervjuguide, diskutera dessa frågor. Under två timmar blandades skratt med ilska och sorg när respondenterna fick beskriva de olika generationerna, hur de upplevt motstånd och vad de såg för lösningar på de problem som presenterades. Efteråt kunde det konstateras att generationer är ett komplext ämne och att det väcker känslor. Resultatet av studien bekräftade tidigare studier gällande generationsskillnaders existens. Likväl som generationsskillnader bekräftades framkom även andra faktorer som påverkar hur individer är. Precis som de amerikanska respondenterna upplevde även de svenska respondenterna ett motstånd från äldre generationer som grundade sig i en känsla av att aldrig duga. Sammanfattningsvis behövs mer forskning kring ämnet som inte bara väcker starka känslor utan också påverkar hur organisationer fungerar.