No description available.

Uppsatsen undersöker geografiundervisningen på gymnasienivå. Undersökningen genomfördes med enkäter till geografilärare på gymnasienivå. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att många olika arbetsmetoder används för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lärarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det någon form av tvärvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det på grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen. Studien visar att geografi som skolämne är en komplicerad fråga gällande ämnesinnehållet i geografi på grund av så många olika ämnen kan ses som en del av geografiämnet. Studien visar att geografilärare på gymnasienivå ser det som ett viktigt ämne som ger eleverna ett vidare perspektiv på globaliseringens och hållbart resurshantering. Men samtidigt finns det en rädsla för att geografiämnet minskar i betydelse och försvinner

Syftet med min studie var att studera hur geografilärare i grundskolans årskurser 7-9 motiverar sina val av undervisningsmoment och utifrån den praktiska teorin studera de bakomliggande faktorerna kring dessa val. Metoden för att undersöka syftet var utav kvalitativ karaktär. Jag använde mig utav semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade sex slumpmässigt utvalda lärare i Storstockholm. Genom intervjuerna undersökte jag de olika faktorerna som dessa lärare nämnde vid deras urval av undervisningsinnehåll. Resultatet visade att alla lärare menade att läroplanen har ett väldigt omfattande centralt innehåll. Alla lärare upplevde detta som en problematik. Vidare nämnde fyra av sex lärare att de aktivt gör ett urval bland det centrala innehållet för att välja ut ett undervisningsinnehåll. Vidare visade resultatet att sju olika faktorer kunde urskönjas. Dessa är lärarens intressen, lärarens bakgrund, elevsammansättning i låg- och högpresterande skolor, speciella anpassningar, undervisningsmetod, logistik och aktuella händelser. Resultatet visade även att den faktor som hade störst betydelse bland alla lärare är att de arbetar mycket med elevsammansättningar där de skiftar sin undervisning beroende på vilken elevgrupp de möter. Lärarna uppvisade även en medvetenhet kring sin egen praktiska teori i den bemärkelsen att deras intressen, bakgrund, åsikter och erfarenheter har avsiktligt gett bäring i deras urval av undervisningsinnehåll. Lärarna visar även en medvetenhet kring de tre didaktiska frågorna som i sig gav upphovet för lärarnas redogörelser kring elevsammansättningens betydelse i deras val av innehåll och metod.

The purpose of this study is to examine  how geography teachers define the concept of name geography. The essay is based on a qualitative method where five geography teachers were interviewed. Their definition is then used with Molins five typologies to see which one of her typologies that caractérise the teachers definition. The result shows that every teachers definition of name geography iluminates factual knowledge and name knowledge which indicates that their definition can be put in Molins first typology ”traditional value-based geography education”.