No description available.

No description available.

The thesis project Engaged Encounters has been a multi-part investigation into art criticism. Its main components are one of practice and one of theory: a fiction text – Transatlantic Journeys – which I am publishing as a small book in an edition of 200 and exhibiting at Konstfack´s Spring Show, and the present reflective essay. In the essay, I identify the central elements of the current «crisis of art criticism» and ask what impact experimental writing modes can have on the practice and its alleged crisis. I give an account of fields of contemporary writing where the text is acting with or through, rather than being about, art. I find that a common view is that the crisis, real as it might be, can serve as a possibility to re-envision art writing. The fiction text, a two-part short story, is a critical response to my one month internship at Henie Onstad Art Centre. A character is extracted from a chosen artwork of the then current exhibition and "cast" in the narrative opposite the history of the art institution. In the fiction as well as in the essay, I treat the «engaged encounter», the face to face meeting with the other. This is the aspect of art criticism I at present find to be most pertinent: criticism as an encounter between work and viewer, a reciprocal addressing analogous to the risky business of face-to-face human relations. The Norwegian word henvendelsen (approximately approach, address) is the key term used to denote this relation. The insights of the linguist Benveniste and the philosopher Levinas are important references. / WIRE, Critical Writing and Curatorial Practice

Diss. Umeå : Univ., 2001.

Arbetet är en feministteologisk studie av fyra kvinnliga gestalter från judendomen och kristendomens religiösa urkunder. Syftet med arbetet är att synliggöra kvinnor från religiösa texter och hur de får status för sin egen person eller gärning. Arbetet använder feministisk exegetik och kontextualisering med ett aktörsperspektiv som metod för analys. Målet är att undersöka hur de kvinnliga gestalterna beskrivs, vilken status de har, vilken handlingar de utför och hur det erkänns samt om det sker en förändring i status under historien och vad förändringen beror på. I arbetet står fyra kvinnliga gestalter i fokus: Sara, Ester, Rachav och Foibe från olika delar i judendomens och kristendomens religiösa urkunder. Som representant för den judiska urkundstexten är JPS Hebrew-English Tanakh från 2003 i översättning av The Jewish Publication Society. Där återfinns Sara och Ester. Som företrädare för kristendomens religiösa urkund valdes Bibelkommissionens översättning av Bibeln utgiven av Verbum förlag 2011 och här finns Rachav och Foibe. Analysen är uppdelad utifrån kvinnorna i kronologiskordning med gestalterna från Tanakh först följt av Bibeln. Varje gestalt studeras utifrån ett feministiskt perspektiv med fokus på kvinnornas agerande och status i förhållande till sin kontext. Sedan relateras gestalterna och deras beskrivning till ämnesplanen för religionskunskapsämnet i gymnasieskolan och vilka möjliga användningsområden de har i undervisningen. I resultatsammanfattningen och diskussionen kopplas resultatet till frågeställningarna, detta resulterar i slutsatser som att kvinnornas status förändras under historien vilket påverkas både av dem själva men även av yttre faktorer. Att kvinnorna är aktörer i sin kontext men även är beroende av andras agerande är slutsatser som kan dras av beskrivningarna kring de kvinnliga gestalterna från judendomen och kristendomens religiösa urkundstexter.