Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development. / Epifani är utmärkande för en viss typ av noveller. I denna uppsats undersöks epifanins betydelse för Anna Westbergs novellskrivande genom att jämföra hennes noveller med en av novellkonstens stora författare Alice Munro. Som en bakgrund till analysen ges en kort översikt av novellens historia och utveckling samt vilka drag som utmärker denna typ av noveller.

En novellsamling med korta noveller.

<p><p>(<em>Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller.</em> Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas. De är centrala i Johnsons diktning och exempel från hans romaner ges. Vidare studeras novellernas ideologiska innebörder. Även Johnsons liv och olika ideologiska uttalanden berörs. En översiktlig studie över krigsmotivets förekomst i hans romaner ingår också. De noveller som ingår i undersökningen är "Mannen som var med", "Kort besök", "Det förlorade Europa" och "I det overkliga".</p></p>

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas. De är centrala i Johnsons diktning och exempel från hans romaner ges. Vidare studeras novellernas ideologiska innebörder. Även Johnsons liv och olika ideologiska uttalanden berörs. En översiktlig studie över krigsmotivets förekomst i hans romaner ingår också. De noveller som ingår i undersökningen är "Mannen som var med", "Kort besök", "Det förlorade Europa" och "I det overkliga".

Skav är en samling noveller där vi får följa ett antal karaktärer med olika bakgrund och i livssituationer som ser väldigt annorlunda ut. Men hos dem alla finns något gemensamt – det är något som skaver. Alla bär även på en längtan och känner en stark gemenskap med naturen - havet eller skogen. Jag vill lyfta fram livets mörka sidor och ämnen som psykisk ohälsa, utanförskap, ensamhet, fattigdom och hur det är att leva med en diagnos inom autism (asperger och adhd), men min önskan är också att läsaren ska känna och tänka att oavsett hur mörkt livet ter sig så finns alltid, alltid ett ljus och en väg framåt.  Novellerna har även ett annat gemensamt tema och det är möten, hur ett enda möte kan vara betydelsefullt och kanske till och med förändra en människas liv och riktning. Jag vill berätta varför det är viktigt att vi ibland stannar upp, höjer blicken, blir mer öppna och medvetna för att se både människor och sådant som sker runt omkring oss. Jag vill så ett frö i sinnet, väcka känslor, tankar och förhoppningsvis få läsaren att reflektera, se nya vinklar på en bekant eller icke tidigare bekant situation eller fråga.  Varje novell är en fiktiv berättelse som till viss del inspirerats av verkliga händelser. Drygt hälften av novellerna i samlingen är det som presenteras i examensarbetet, och resterande tre (som möjligen blir fyra) är under bearbetning. / <p>Hej,</p><p>min publicering i DiVA har en dags fördröjning då jag inte fick feedback från rättande lärare och examinator förrän sent på kvällen den 7 juni.</p><p>Mvh</p><p>Anni Svensson</p>

The thesis project Engaged Encounters has been a multi-part investigation into art criticism. Its main components are one of practice and one of theory: a fiction text – Transatlantic Journeys – which I am publishing as a small book in an edition of 200 and exhibiting at Konstfack´s Spring Show, and the present reflective essay. In the essay, I identify the central elements of the current «crisis of art criticism» and ask what impact experimental writing modes can have on the practice and its alleged crisis. I give an account of fields of contemporary writing where the text is acting with or through, rather than being about, art. I find that a common view is that the crisis, real as it might be, can serve as a possibility to re-envision art writing. The fiction text, a two-part short story, is a critical response to my one month internship at Henie Onstad Art Centre. A character is extracted from a chosen artwork of the then current exhibition and "cast" in the narrative opposite the history of the art institution. In the fiction as well as in the essay, I treat the «engaged encounter», the face to face meeting with the other. This is the aspect of art criticism I at present find to be most pertinent: criticism as an encounter between work and viewer, a reciprocal addressing analogous to the risky business of face-to-face human relations. The Norwegian word henvendelsen (approximately approach, address) is the key term used to denote this relation. The insights of the linguist Benveniste and the philosopher Levinas are important references. / WIRE, Critical Writing and Curatorial Practice

I denna uppsats presenteras en kultursociologisk analys av åttondeklassares noveller på temat medierad mobbning, ett begrepp som konstruerats i för studiens syfte: att undersöka mobbning under medierade livsvillkor för barn  och ungdomar. Mot bakgrunden av en tvärdisciplinär genomgång av psykologiska, pedagogiska, sociologiska och medie- och informationsvetenskapliga perspektiv och dess brister så föreslår detta arbete en utgångspunkt, tillika ett metodologiskt bidrag där elever själva får gestalta medierad mobbning genom novellförfattande, en socialpedagogisk approach som bygger på reflektioner kring den kvalitativa intervjun som metod, tillsammans med forskning som använder sig av reader-response. Utifrån flertalet teoretiska utgångspunkter konstrueras ett ramverk som gör kunskapsproduktion om barn och ungdomars livsvärldar möjlig genom kreativt skrivande, då genom användandet av William Corsaros tankelinjer om kamratkulturer och tolkande reproduktion, då tillsammans med Paul McLeans sociologiska diskussion om aktör, nätverk och kultur. Utifrån en diskussion om etik och kunskapsteori diskuteras även betydelsen av handllingars intentioner och konsekvenser, för att motivera en tolkning av Arendts perspektiv på våld, och hur detta kan ses som ett sociokulturellt instrument som sker inom ramen för mobbning, snarare än att mobbning likställs med ett mer oprecist våldsbegrepp. Genom en tematisk analys som bygger på en databearbetning genom användandet av diskursiv psykologi så presenteras diskursiva mönster i hur mobbning i medierad form, dels hur det definieras och vilka ramar och repertoarer som ingår enligt författarna själva, men även relationen mellan skolan och online som miljöer, likväl som möjligheter och risker med medialiseringen med fokus vid mobbning som fenomen. Analysen av novellerna visar att medierad mobbning bygger på en rad repertoarer där kommunikationsteknologi och digitala verktyg används för att förstärka detrimentär social interaktion, så som att skapa nya konton när man som förövare blir blockerad, att spridningen av media genom en mer epidemisk rörelse ökar styrkan hos en handling, och att rykteskonton kan möjliggöra mobbning där denna centraliseras till vad som kan liknas vid en kamratkulturs tolkning av skvallerpressen. Novellerna visar även en kontinuerlig rörelse mellan skola och online, där det som börjar på sociala medier kan fortgå eller ge effekt i skolan, och vice verka, tillgängligheten till offret utökas. Även så sker mobbning helt utanför skolan, det vill säga att den är medierad och kan vara oberoende av skolmiljön och de kamrater som existerar inom dess ramar. Sett till möjligheter och risker så lyfts en tydlig diskursiv riktning där mobbning generellt ses som ofrånkomligt, och man ger uttryck för att säga ifrån är något stigmatiserat inom kamratkulturer, och att vuxna sällan gör något. Detta leder, enligt novellerna till strategier som undvikande och flykt, men även så gestaltas självskadebeteende och självmord som ett rimligt, och ibland även det enda, till och med lyckliga slutet. Novellerna ger en unik inblick i hur mobbning under medierade livsvillkor förstås av högstadieelever, och visar på att vår förståelse av mobbning ofta begränsas av forskningsfältets förförståelse. När dessa elever träder in i rollen som författare i syfte att bidra med sitt perspektiv synliggörs en reflektion, som genom en kultursociologisk analys bidrar med en bredare förståelse för mobbning och dess komplexitet. Detta arbete är ett försök till att visa på hur verksamma forskare, pedagoger, och även vuxna i allmänhet, kan närma sig mobbning ur ett barn- och ungdomsperspektiv utan att begränsa möjligheterna för dem som begreppet berör att gestalta sin upplevelse.

Denna studie är menad att undersöka relationen mellan text och grafik i spel och visuella noveller, samt vilka fördelar och nackdelar som finns med att inkludera eller exkludera grafik från visuella noveller. För att undersöka detta skapades två artefakter i form av visuella noveller, en med enbart text och en med text och bild. Arbetet presenterar även en handfull välbehövda definitioner för att undersöka ämnet och täcker spel, digital litteratur, grafik och visuella noveller. Undersökningen distribuerades online där deltagare fick spela igenom båda artefakter och sedan svara på en enkät om sin upplevelse. Resultaten indikerar främst en korrelation mellan deltagarnas läsvana och deras preferens för artefakten med bild eller den utan bild. I framtiden hade en komparativ studie mellan testgrupper med hög jämte låg läsvana varit av intresse för att undersöka denna koppling närmare. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Synen på seriemediet har förändrats i takt med att grafiska noveller får allt högre status tack vare avantgardiska serier som recenseras i kultursidorna och vinner tunga litteraturpriser. Som entusiastiska serieläsare växte idén om serier som klassrumsmaterial fram och det är vad denna kunskapsöversikt ämnar besvara utifrån frågeställningen: Hur kan seriemediet som klassrumsmaterial bidra med i utvecklingen av litteracitet och motivation för läsning? Kunskapsöversikten bygger på artiklar hittade i ett flertal olika databaser, och resultatet visar på att seriemediet har stora möjligheter som klassrumsmaterial. Seriemediet är ett användbart medium i elevers utveckling av litteracitet, dock pekar forskningen på att läsning av bild och text kombinerat kräver utökad undervisning i en litteracitet som skiljer sig från den som används vid läsning av typografiska texter. Detta skapar också ett behov av att utbilda yrkesverksamma samt lärarstudenter i nya multimodala medier. Vidare kan seriemediet leda till ökad motivation för läsning hos elever, speciellt när möjligheten att välja själv finns. Det är inte vår tanke att seriemediet ska ersätta den traditionella litteraturen utan i stället ses som ett likvärdigt alternativ som kan kombineras med typografiska texter för att skapa lika förutsättningar för alla elever oavsett nivå.

Syftet med uppsatsen är att analysera Grebzdes novellsamling Bergen enligt Michail Bachtins kronotopteori. Jag baserar min kronotopmodell, som uppstår i Bergen, enligt de modeller som utvecklats av litteraturvetaren Juris Rozītis. Romanerna, vilka undersöks av Rozītis behandlar tiden efter andra världskriget i flyktingläger och hur flyktingarna upplever de första åren utanför sitt gamla hemland Lettland samt hur de bosätter sig i det nya landet. I denna uppsats tänker jag gå ett steg längre än Rozītis, eftersom jag ska analysera hur flyktingarna, dvs. novellernas karaktärer, lever i det nya landet. / I have analyzed the collection of Irma Grebzde's short stories "Where the Mountains Meet the Sky", published (in the Latvian language) in 1962 in New York, USA, and found that the times and venues in Grebzde's narratives correspond to the chronotope models developed by literary historian Juris Rozītis for novels written in the immediate post-Second World War years. I have expanded upon the Rozītis' models, and created a new model called "Alone in the New Country". This new model describes and positions Irma Grebzde's short stories in Canada - the new country. It also places the parallel space of Latvia, now occupied by the Soviets - outside the immediate circle of the abstract external chronotope, since in Grebzde's short stories, the old homeland no longer has such a dominating function.