Denna studie undersöker hur de svenska nyhetsprogrammen Lilla Aktuellt och Rapport rapporterar om krishändelser till barn kontra vuxna. Kriserna som undersöks är 11 september-attackerna 2001, terrorattentaten i Norge 2011 och talibanernas maktövertagande i Afghanistan 2021.  Studiens metod utgår från en kvalitativ innehållsanalys som baseras på en multimodal analys av audiovisuell kommunikation. Med andra ord analyserar denna studie språk, bild och ljud (semiotiska resurser). Det som undersöks är vilka skillnader och likheter som går att se mellan respektive program när det kommer till gestaltning. Gestaltningen undersöks utifrån fem olika generella gestaltningsramar hämtade från gestaltningsteorin.  För att se hur de respektive programmen förhåller sig etiskt till sin rapportering relateras rapporteringen till de två journalistiska etiska idealen konsekvensneutralitet och social ansvarsteori. Rapporteringen undersöks även utifrån en indelning i tre vanliga krisfaser som brukar synas i rapporteringen av en kris: (I) mikrofonhållarfasen, (II) kunskapsuppbyggnadsfasen och (III) granskningsfasen. Studien syftar även till att se hur rapporteringen har förändrats över tid, mer specifikt en tidsperiod på 20 år.   Resultatet visar att Lilla Aktuellt, som är nyheter för barn, inte tydligt följer de tre krisfaserna och särskilt inte den första fasen – mikrofonhållarfasen. Detta gör emellertid Rapport. I Lilla Aktuellts sändningar dominerar en gestaltning av individers öden, och nyheter emotionaliseras under alla tre faser. I Rapport förändras det dominerande gestaltningsuttrycket beroende på vilken fas rapportering befinner sig i; från en emotionalisering av nyheter till en emfas av konflikter mellan grupper, till fokus på utkrävande av ansvar. Det har även visats tydliga skillnader i det att Lilla Aktuellts rapportering är mer i linje med social ansvarsteori, medan Rapports rapportering är mer konsekvensneutral.  Utifrån resultatet dras bland annat slutsatserna att emfas på socialt ansvar i krisrapportering är påkallat för både barn och vuxna, samt att en möjlig beskrivning av den inledande fasen av Lilla Aktuellts krisrapportering lämpligen skulle kunna kallas den journalistiska ansvarsfasen.

The aim of this bachelor study is to examine and analyze how climate change was reported in Finnish and Swedish press in 2019. Framing theory was used to categorize different frames when reporting on climate change, in total 214 articles were analyzed, of which 127 were from Svenska Dagbladet and 87 from Hufvudstadsbladet.   The research questions were: which news frames can be distinguished in Svenska Dagbladet and Hufvudstadsbladet in 2019? Which news frames dominate in articles about climate change in Svenska Dagbladet and Hufvudstadsbladet in 2019? Based on earlier studies and framing theory, what might any eventual differences be due to?   A quantitative content analysis was conducted based on Dirikx and Gelders (2009) framing study in Dutch and French newspapers. The coding-manual answered which frames that were used and the alternatives were, the conflict frame, the economic consequences frame, the responsibility frame and the human interest frame. Out of these four frames the conflict frame and the responsibility frame were the most occurring. The largest difference between Svenska Dagbladet and Hufvudstadsbladet that were found was that Svenska Dagbladet uses the human interest frame more than Hufvudstadsbladet and that Hufvudstadsbladet had more articles with the conflict frame and the economic consequences frame.