I mitt examensarbete gör jag en jämförande studie mellan två verk av glasformgivarna Bertil Vallien som arbetar på Åfors glasbruk och Mats Jonasson som arbetar för Målerås glasbruk. Den frågeställning som jag har valt är: ”vad kommunicerar verken?” och ”varför ser de så olika ut?”. För att ta reda på det har jag använt mig av Bourdieus teorier om de olika kapitalen. Att deras verk ser så olika ut beror på de olika platser med sina respektive kulturer som de har växt upp med. Det finns också skillnader i utbildning hos dem. Mats Jonasson är autodidakt medan Bertil Vallien är utbildad ifrån en förberedande konstskola och Konstfack. Jag har analyserat var sitt verk av Mats Jonasson och Bertil Vallien med hjälp av Jan Gunnar Sjölins analysmetod. Den didaktiska delen består av att jag har gjort samma sorts analys av min gestaltning i glas med titeln ”Växjösjön”. Att elever lär sig att analysera och tolka bilder ser jag som en viktig del av bildundervisningen. Jan Gunnar Sjölins metod är konkret och användbar även för skolklasser. / BI/Konst

No description available.

Denna studie introducerar och undersöker konceptet ”populärbyggnadsvård” i tidningar och böcker, med syfte att definiera mönster och karaktärsdrag inom populärkulturell litteratur om byggnadsvård. Undersökning utgår från typiska drag inom populärhistorian, för att se om dessa är applicerbara på den populärkulturella byggnadsvårdslitteraturen. Vidare diskuteras materialen och de typiska attributen utifrån filosofen Ludwik Flecks idéer om ”tankestilar” och ”tankekollektiv”. Metoden som brukas är både en kvalitativ litteraturstudie och en kvantitativ analys av tematik och rubriker i tidskrifter. Undersökningen resulterar i att populärbyggandsvården innefattar fyra huvudteman: bebyggelsehistoria, konstruktion, estetik och livsstil. Området besitter tydliga kommersiella drag och fokuserar till stor del på personlig känsla och upplevelse. Vidare syftar området till att vara underhållande och utbildande på samma gång. Undersökningen visar på att det kan finnas möjlighet för populärkulturen att öka det generella intresset för byggnadsvården, men att det finns en viss risk för upprepningar av information. Tidskrifterna stämde i större utsträckning överens med de identifierade dragen för populärhistoria än vad böckerna gjorde. / This essay introduces and explores the concept of “popular building preservation” in books and magazines, with the purpose to define patterns and characteristics within popular literature about building preservation. The study is based on common characteristics in popular history, to see if these characteristics can be applied on the popular literature regarding building preservation. The material and the characteristics are further discussed in relation to the philosophical ideas of “thought styles” and “thought collectives”, presented by the philosopher Ludwik Fleck. The study shows that popular building preservation embraces four main themes: built heritage, construction, aesthetics and lifestyle. The field is shown to be fundamentally commercial and its main focus is personal experience and emotion. The subject is further shown to be educational and entertaining at the same time. The study indicates that there could be a possibility for popular building preservation to increase the overall interest for built heritage, but that there also is a tendency for repeating themes and information. The magazines generally had more in common with the identified characteristics of popular history than the books.