Fiskar kan drabbas av många olika parasiter tillhörande ett brett spektrum av organismgrupper. Parasiter kan påverka värdens fysiologi, morfologi och beteende, vilket kan ha negativa effekter på värden.  Den starkt hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) parasiterar under sitt tidiga liv som glochidielarver på fiskgälar, i Sverige främst på öringen (Salmo trutta). I tidigare studier har man sett såväl negativa som inga effekter av parasiteringen på värdfisken. Syftet med min studie var att undersöka effekten av musslans parasitering på öringens rörelse, habitatval och tillväxt i Älgån i Arvika kommun, Värmland. Resultaten visade att höginfekterad öring förflyttade sig längre sträckor och hade lägre tillväxt än låginfekterad öring. Det var ingen skillnad mellan hög- och låginfekterade öringars habitatval med avseende på djup, vattenhastighet eller substrat. Sammanfattningsvis kan höginfekterade öringar ha högre mortalitetsrisk än låginfekterade, lägre tillväxt och sämre konkurrensförmåga, vilket kan ha negativa konsekvenser för musslans rekryteringsframgång. / Fish are affected by various parasites, belonging to many different taxonomic groups. Parasites can affect the host’s physiology, morphology, and behaviour, which may have negative effects for the host. The critically endangered freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) lives parasitically as glochidia larvae on the gills of fish, and in Sweden this occurs mainly in the gills of brown trout (Salmo trutta). During their parasitic stage, which lasts for almost one year, the mussel grows up to four or five times their initial size.  Previous studies have reported both negative and no effects of the parasite on the host fish. The aim of my study was to analyse the effect of the freshwater pearl mussel parasitation on the brown trout’s movement, habitat choice, and growth in the stream Älgån in Arvika municipalty, Värmland. The results show that highly infected brown trout moved greater distances and had lower growth than less infected trout. There was no difference in habitat choice in terms of depth, velocity, or substrate between high or low infected trout. In summary, highly infected trout may have high energy costs, low growth, and poor competitive ability, which can have negative consequences for the mussel’s recruitment.

Den globala uppvärmningen förväntas öka jordens medeltemperatur framledes, vilket innebär att nederbördmönster kommer att ändras till följd av torka och översvämningar. Detta kommer att innebära ett ökat hot för många sötvattensmusslor, som redan är en av de mest hotade grupperna i världen. Temperaturen är en essentiell abiotisk faktor som styr fortplantning, tillväxt och överlevnad. Att mäta kritiskt temperaturmaximum (KTM) är en metod som är framtaget för att användas för att få en förståelse huruvida organismer tål värmeökningar. Under processen sker en gradvis uppvärmning under ett snabbt förlopp, och vid uppnådd KTM utsätts organismen för en extrem stress. Vid flertalet utförda inventeringar i Sverige har uteblivna föryngringar av sötvattensmusslor upptäckts. Syftet är därav att vi i detta experiment ska se om det råder skillnader i värmekänslighet hos befruktade musslor kontra obefruktade musslor. Hypoteserna är (1) befruktad dammussla når KTM tidigare än obefruktad dammussla och (2) befruktad dammusslas fot är utan rörelsekontroll vid en lägre temperatur än hos de obefruktade.  Allmän dammussla (Anodonta anatina) användes till experimentet, då den är helt utesluten ur den internationella rödlistan och vanligt förekommande i svenska sötvatten. Musslorna, vilka plockades i Alsterälven, acklimatiserades i fyra dygn i 10 °C. Under experimentet värmdes vattnet kontinuerligt med 0,3 °C/min, tills KTM hade uppnåtts. Resultatet för hypotes (1) visar att befruktade dammusslor hade ett signifikant högre KTM än obefruktade (t-test, p=0,039), vilket är tvärtemot min hypotes. Resultat för hypotes (2) visar ingen skillnad mellan grupperna (t-test, p=0,54). Varför befruktade musslor uppnådde ett högre KTM skulle kunna bero på att glochidierna stört filtreringen, så pass att gälfunktionen stärkts, vilket lett till att de klarar att hålla igång filtreringen och sin egen metabolism vid högre temperaturer. Mer studier behövs för att få en ökad förståelse över musslors känslighet av temperaturförändringar. / Global warming is expected to increase the earth's average temperature in the future, which means that precipitation patterns will change as a result of droughts and floods. This will pose an increased threat to many freshwater mussels, which are already one of the most endangered groups in the world. Temperature is an essential abiotic factor that controls reproduction, growth and survival. Critical temperature maximum (CTM) is a method that has been developed to be used to gain an understanding of whether organisms can tolerate heat increases. During the process, a gradual heating takes place during a rapid process, and when CTM is reached, the organism is exposed to extreme stress. In the majority of inventories carried out in Sweden, missing rejuvenations of freshwater mussels have been discovered. The purpose is that in this experiment we will see if there are differences in heat sensitivity of fertilized mussels versus unfertilized mussels. The hypotheses are that (1) fertilized mussels reaches their CTM earlier than unfertilized mussels and (2) fertilized mussels relax their foot completely at a lower temperature than the unfertilized mussels. The result for hypothesis (1) shows that fertilized mussels had a significantly higher CTM than unfertilized (t-test, p = 0.039), which is contrary to my hypothesis. Results for hypothesis (2) show no difference between the groups (t-test, p = 0.54). The common duck mussel (Anodonta anatina) was used for the experiment, as it is not in the international red list and is commonly found in Swedish freshwaters. The mussels, which are from the Alsterälven River, were acclimatized for four days in 10 °C river water before the experiment. During the experiment, the water was continuously heated at 0.3 °C/min, until the CTM was reached. Why fertilized mussels achieved a higher CTM could be due to the fact that the glochidians disrupted the filtration, so much so that the gill function was strengthened, which led to them being able to keep the filtration going and their own metabolism at higher temperatures. More studies are needed to gain an increased understanding of mussels' sensitivity to temperature changes.