Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.

<p>Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S</p><p>yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. </p><p>Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. </p><p>Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.</p>

This synopsis discusses how and why Swedish art education ought to focus on teaching visual literacy from a glocal perspective. The aim is to position Swedish art education in a glocal, multi- and intercultural context. Searches were conducted mainly on LibSearch, as well as Google Scholar. Limitations were set to 2000, and peer-reviewed material only. Sources from Sweden, Europe and the USA, dealing directly or indirectly with visual literacy, were included.The results suggest that visual literacy may be taught through graphic novels, advertisements, public art, blogs and activities with peer-assessment. Critical multicultural pedagogy, visual rubrics and transparency in assessment processes are also suggested to strengthen visual literacy. It is concluded that visual literacy may aid students’ critical understanding and awareness of visual media in a multi-, intercultural and glocal visual world. To be visually literate may give them ability to critically participate in visual culture as democratic and empathic global citizens. Further research on how teachers and students use and understand visual literacies in Swedish art education is needed.

Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga huruvida svenska företag anpassar sina CSR-strategier i en internationell kontext. Studien har även ett delsyfte som ämnar att undersöka koordinationen mellan huvudkontor och dotterbolag samt vilka anledningar som ligger bakom vald strategi. Studien har utförts i form av en fallstudie bestående av en metodtriangulering. Trianguleringen består av kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De resultat som frambringats visar att en majoritet av de svenska företagen i studien använder en global CSR-strategi. Dessutom skiljer sig koordinationen, som förväntat, mellan företag som använder en anpassad strategi jämfört med de som använder en global strategi. Slutligen uppvisas delade meningar rörande kulturens inflytande vid val av CSR-strategi. / The main purpose with this study is to map whether Swedish companies adapt their CSR strategies in an international context. The purpose is also to examine the coordination between headquarters and subsidiaries and also about the reasons behind the chosen strategy. The study has been carried out through a case study consisting of a triangulation of methods. The triangulation consists of quantitative content analyses and qualitative semi-structured interviews. The findings show that a majority of the Swedish companies in the study uses a global CSR strategy. Additionally, the coordination used by companies with an adaptation strategy differ from the ones used by companies with a global strategy, as expected. Finally, the findings show split opinions considering the influence of culture while choosing CSR strategy.