• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 308
  • 75
  • 46
  • 29
  • 19
  • 10
  • 6
  • 6
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 517
  • 281
  • 219
  • 188
  • 144
  • 133
  • 106
  • 105
  • 90
  • 79
  • 78
  • 74
  • 59
  • 56
  • 49
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Goodwill impairment : an empirical investigation of write-offs under SFAS 142 /

Sellhorn, Thorsten. January 2004 (has links)
Thesis (doctoral)--Ruhr-Universität Bochum, 2004. / Includes bibliographical references (p. 283-322).
12

Utformandet och effekterna av nedskrivningstest på goodwill

Rodriguez, Alvaro, Nadani, Kani January 2007 (has links)
<p>Undersökning: Undersökning av de tjugo största svenska bolagen (sett till börsvärde) på Large cap.</p><p>Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, antaganden.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de största svenska bolagen på Large cap organiserar sina nedskrivningstester och vilka effekter de nya goodwillreglerna har på resultatet och utdelningarna.</p><p>Metod: Vi har genomfört intervjuer via e-mail med representanter från de största svenska bolagen. Sedan har vi analyserat svaren med den teoretiska referensramen som grund.</p><p>Slutsatser: Sex av sju företag organiserar sina nedskrivningstester internt efter en, för varje företag, specifik mall. Antagandena som görs i samband med nedskrivningstesterna ger upphov till olika mallar i respektive företag vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Nästan alla företag identifierar en positiv resultateffekt av de nya reglerna men eftersom inga nedskrivningar har genomförts så är det oklart om den positiva resultateffekten erhålls i ett längre perspektiv. Inget av företagen identifierar några utdelningseffekter av de nya redovisningsreglerna.</p>
13

Utformandet och effekterna av nedskrivningstest på goodwill

Rodriguez, Alvaro, Nadani, Kani January 2007 (has links)
Undersökning: Undersökning av de tjugo största svenska bolagen (sett till börsvärde) på Large cap. Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, antaganden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de största svenska bolagen på Large cap organiserar sina nedskrivningstester och vilka effekter de nya goodwillreglerna har på resultatet och utdelningarna. Metod: Vi har genomfört intervjuer via e-mail med representanter från de största svenska bolagen. Sedan har vi analyserat svaren med den teoretiska referensramen som grund. Slutsatser: Sex av sju företag organiserar sina nedskrivningstester internt efter en, för varje företag, specifik mall. Antagandena som görs i samband med nedskrivningstesterna ger upphov till olika mallar i respektive företag vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Nästan alla företag identifierar en positiv resultateffekt av de nya reglerna men eftersom inga nedskrivningar har genomförts så är det oklart om den positiva resultateffekten erhålls i ett längre perspektiv. Inget av företagen identifierar några utdelningseffekter av de nya redovisningsreglerna.
14

Nedskrivning av goodwill : Företagens enlighet med IAS 36

Melki, Rami, Zarei, Soma January 2013 (has links)
Bakgrund och problem: Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer bland annat vid förvärv av ett annat företag. Tillgången har varit och är än idag omdebatterad i omvärlden på grund av värderingssvårigheter. Standarden ändrades från årliga avskrivningar till en årlig nedskrivningsprövning eftersom goodwill i dagens ekonomi inte kan tillräknas en bestämd nyttjandeperiod. Svårigheter och komplikationer återfinns i de årliga nedskrivningsprövningarna på grund av det utrymme som ges för subjektiva bedömningar från företagen sida. Tidigare studier bekräftar att företag har haft svårigheter vad gäller implementeringen av nedskrivningsprövningar i redovisningen. Det är därmed intressant att ge en mer aktuell bild av hur redovisningen ser ut för de olika företag som innehar tillgången goodwill i sin balansräkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida börsnoterade företag listade på den nordiska Large Cap-listan följer de gällande rekommendationerna vid redovisningen av nedskrivningsprövningar på goodwill. Vidare utforskas skiljaktigheterna mellan de listade nordiska länderna i denna aspekt. Metod: Företagen som omfattas av undersökning är listade på den nordiska Large Cap-listan för året 2011. Efter tillämpningen av en urvalsprocess återstod 80 företag som insamlingen av data kommer att baseras på. Metoden är av kvantitativ karaktär, vilket innebär att data samlas in utifrån indikatorer med sitt ursprung i teorin för att sedan kvantifieras. Därmed uppnås en jämförelse mellan empiri och teori genom analysen och slutsatserna. Slutsatser: Generellt kan det sägas att företagen på nordiska Large Cap-listan inte fullt ut följer rekommendationerna som utfästes av IFRS. Redovisningen är fortfarande bristfällig och även om det finns tecken på förbättring vid en jämförelse med tidigare studier har företagen mycket att lära samt ändra på. En aspekt som lyfts upp är att dessa bristfälligheter kan bero på att rekommendationen inte är av tvingande karaktär för bolagen. Jämförelsen mellan de nordiska länderna som undersöktes visar att Finland är relativt bättre vad gäller enigheten gentemot rekommendationen.
15

Hanteringen av immateriella tillgångar och goodwill : En rättvisande bild av företags finansiella rapporter?

Stenlund, Jenny, Nilsson, Emelie January 2014 (has links)
Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 – Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter. Sedan 2005 ska goodwill skrivas ner istället för att årligen avskrivas vilket standardsättarna menade skulle ge en mer rättvisande bild av goodwillvärdet. Detta innebär att goodwill ska nedskrivningstestas regelbundet och hur detta går till beskrivs i IAS 36 – Nedskrivningar. Det finns viss kritik mot att beräkningen av återvinningsvärdet av goodwill är för subjektiv och innehåller för många bedömningar. Tidigare forskning visar på att det råder delade meningar om huruvida syftet med IFRS 3 och IAS 36 har uppnåtts.   Vi har i vår studie intervjuat sex revisorer för att undersöka vilka konsekvenser de uppfattar att införandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 har fått på redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill, samt om dessa standarder har gett en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter. Anledningen till att vi valde att intervjua revisorer är för att de på ett objektivt sätt ska granska de finansiella rapporterna och säkerställa informationsgivningen för intressenter och har därmed en viktig roll i denna process.   Vår studie visar att revisorerna har olika åsikter om införandet av IFRS 3 och IAS 36; vissa upplever det som positivt medan andra menar att det var bättre förr. En del av revisorerna upplever att de nya standarderna är för detaljerade och för komplicerade för användarna, andra tycker att det är bra att det finns utrymme för tolkningar och egna bedömningar. Alla revisorer är dock överens om att nedskrivningstesterna av goodwill är en av de största skillnaderna och att subjektiviteten som har uppstått till följd av nedskrivningstesten är ett problem.  Trots att revisorerna har meningsskiljaktigheter rörande olika delar i standarderna så är alla av uppfattningen att införandet av IFRS 3 och IAS 36 inte har gett en mer rättvisande bild av immateriella tillgångar och goodwill och därmed inte heller företags finansiella rapporter.   Vi tolkar resultaten av vår studie som att IASB har en lång väg kvar att gå för att få en mer rättvisande bild av dessa tillgångar.
16

Accounting for Goodwill: The Effectiveness of Amortization and Impairments Before and After ASC 350

Cruz, Jessica 01 January 2019 (has links)
Prior to the implementation of FAS 142 in 2002, goodwill was amortized annually. Now, companies with goodwill on their books must test it annually for impairment. This paper examines the effectiveness of goodwill amortization and impairment of goodwill both before and after the adoption of FAS 142 by analyzing their effect on abnormal stock returns. My results regarding the effect of goodwill amortization on stock returns are inconsistent, suggesting that goodwill amortization is not useful in determining the value of a company. My results also suggest that the stock market anticipates goodwill impairments before they are announced.
17

Goodwill och framtida kassaflöde : Finns det något samband mellan en nedskrivning av goodwill och framtida kassaflöde? / Goodwill and future cash flow

Viklund, Daniel, Mattsson, Andreas January 2019 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en goodwillnedskrivning har något samband med framtida kassaflöde. Metod: I studien har en multipel regressionsanalys utförts, som är inspirerad av en tidigare studie av Jarva (2009). Vi har använt oss av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och med hjälp av insamlade data från Retriver och Börsdata.se, har vi undersökt om det finns något samband mellan goodwillnedskrivningar och framtida kassaflöde. Resultat och slutsats: Resultatet är uppdelat i två olika modeller. I den ena har vi delat in bolagen i storleksordning baserat på omsättningsstorlek. I den andra har vi delat in bolagen med antalet anställda enligt SME. I båda analyserna hittar vi samband mellan framtida kassaflöde och avskrivningar. Där avskrivningar används som en proxy för goodwillnedskrivningar. Det i motsats till vad Jarva (2009) kom fram till i sin studie. Där han endast kunde hitta samband i upp till tre år efter nedskrivningen. / Purpose: The purpose of the study is to examine whether a goodwill impairment has any relation with the future cash flow Method: The study has performed a multiple regression analysis, which is inspired by a previous study by Jarva (2009). We have used a quantitative method with deductive approach and with the help of collected data from Retriever and Börsdata.se have we examined whether there is any relation between goodwill impairment and future cash flow. Result and conclusion: The result is divided in two different models. In one, we have divided the companies into orders of magnitude with turnover as a variable. In the second, we have divided the companies with the number of employees as a variable. In both analyzes, we find relationships between future cash flow and deprecation. Where deprecation is used as a proxy for goodwill impairments. This is in contrast to what Jarva (2009) came up with in his study. Where he could only find connections for up to three years after the impairment.
18

Behovet av Goodwill - En fallstudie av Just Water

Larsson, Helena, Thor, Kristin, Wiberg, Helena January 2007 (has links)
<p>Hur sponsring av ändamålsrelaterad karaktär kan användas för att skapa goodwill.</p>
19

Goodwill under finanskris : -  En studie kring hur revisorer, redovisningsexperter och bolag noterade på large cap uppfattar att goodwill behandlas under en finansiell kris

Ottosson, Therese, Bylander, Sophia January 2010 (has links)
<p><strong>Bakgrund:</strong> Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv.</p><p><strong>Syftet:</strong> Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: ”<em>Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris?”</em></p><p> <strong>Metod:</strong> Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen.</p><p><strong>Resultat och slutsatser:</strong> Vår slutsats är att företag inte <em>redovisar</em> goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag <em>behandlar</em> goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.</p><p> </p>
20

Goodwill under finanskris : -  En studie kring hur revisorer, redovisningsexperter och bolag noterade på large cap uppfattar att goodwill behandlas under en finansiell kris

Ottosson, Therese, Bylander, Sophia January 2010 (has links)
Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv. Syftet: Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: ”Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris?”  Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att företag inte redovisar goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag behandlar goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.

Page generated in 0.2196 seconds