The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today’s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication. We also discuss effects and disadvantages with using sponsorship as a marketing method. In the chapter of empirical foundation we reproduce a version from the interview made in association with Swedbank AB (publ), Länsförsäkringar Halland and Halmstads Fastighets AB. The conclusion of this study is that sponsorship, today, is a growing and more often used marketing method among Swedish companies. The sponsorship method is used as a complement to remaining methods within the promotion mix. Sponsorship is mainly used as a public relation tool to constitute the base to give rise to image, customer relations but also to build strong brands in a way of be associated with positive and trustworthy values. Through sponsorship the companies intentions are to give rise to goodwill, show they are trustworthy and also show their involvement in the society. The local sponsorship constitute predominantly part of the total Swedish sponsorship. The messages that are communicated through sponsorship to the segment have better possibilities to be understood in a positive way than traditional advertising. After having studying the comparison of different aspects that have been expressed as important variables by the companies included our chosen theory for this case study, we believe that the A-ERIC model doesn’t put enough emphasis on goodwill and therefore should be extended. This could be strengthening further by describing more in-depth how and why companies conduct goodwill. Goodwill increasing sales and how much the brand can be strengthened are difficult variables to quantify, which means that a concrete result of the effects of sponsorship is hard to calculate. Sponsorship and goodwill are used as keywords for this study.

Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts. Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad. Den linjära sannolikhetsmodellen visar på ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, om kapitalkostanden redovisas och de oberoende variablerna år och land. Företagen var bättre på att redovisa kapitalkostnaden år 2008, jämfört med 2005. Samtidigt som de svenska företagen var bättre på att redovisa kapitalkostnaden 2005, jämfört med de holländska företagen. Förslag till vidare forskning: Vi finner det intressant att göra samma undersökning, men mellan andra årtal. Det skulle också vara intressant att undersöka sambandet mellan kapitalkostnad och andra oberoende variabler, som ägarstruktur eller goodwill i förhållande till eget kapital. Uppsatsens bidrag: Det kan vara intressant för standardsättarna IFRS att se hur deras regelverk efterlevs. Samt analytiker som analyserar aktiemarknaden.

Från år 2005 är det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 får goodwill inte längre skrivas av utan ska istället nedskrivningsprövas minst en gång per år. Huruvida de nya reglerna har gjort det lättare eller svårare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning är flitigt omdebatterat. Studier på den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begränsad effekt på bolagens börskurser. Studiens syfte är att undersöka goodwillnedskrivningars effekt på den svenska aktiemarknaden. Frågeställningen som avses besvaras lyder ”Påverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i så fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet någon betydelse för hur börskursen påverkas?”

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ”impairment test”, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde. Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet. Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Det som gör det hela intressant är att Holland precis har fått en organisation som övervakar finansiella rapporter. I Sverige har vi haft en sådan organisation en längre tid. I min undersökning har jag använt ett antal oberoende variabler som jag anser är relevanta i frågan om hur mycket information företagen är villiga att lämna ut. De oberoende variablerna är balansomslutning, omsättning och avkastning på eget kapital. De två förstnämnda är signifikant med storlek på företaget och den sistnämnda kan vara ett annat ord för lönsamhet. I undersökningen har jag endast funnit svaga positiva samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Detta betyder att bolag med stor omsättning och balansomslutning inte efterlever kraven från IAS 36 p 134 trots sina stora resurser, och att bolag med hög avkastning på eget kapital inte är rädda att dela med sig av känslig information. Det har även visat sig att bolag med hög lönsamhet inte följer kraven från IAS 36 p 134 i lägre utsträckning än de med låg lönsamhet. Reultatet av jämförelsen mellan de svenska och holländska bolagen visade att de holländska bolagen följer kraven i större utsträckning än de svenska.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmågan i svenska börsnoterade företag. Inledning: Goodwill är en immateriell tillgång och uppstår i samband med företagsförvärv. På senare år har posten fått en stor betydelse och den ger även ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill är svårdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehålla kundrelationer, varumärken, bra rykte etc. I dagsläget är innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillväxt. Företagens innovationsförmåga borde därför ha en påverkan på goodwillpostens värde. Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts. Via databasen Retriever har data samlats in från Sveriges största börsnoterade bolag. En utsållning gjordes för de företag som inte hade tillgänglig data som krävdes för undersökningen. Genom statistikprogrammet Minitab genomfördes två regressionsmodeller som sedan analyserades. Slutsats: Slutsatsen visar att båda innovationsmåtten, patent och forskning och utveckling, har ett positivt samband på goodwillposten för Large Cap. För Mid Cap kunde ingen betydande effekt visas. För Small Cap har patent en svag påverkan på goodwillposten och måttet forskning och utveckling visade inget samband. / Purpose: The purpose of this paper is to examine the extent of goodwill that can be explained by the capacity for innovation in Swedish listed companies. Introduction: Goodwill is an intangible asset and occurs in connection with acquisitions. In recent years, the record received a great importance and it gives also an expression of the future economic benefits. Goodwill is difficult to define because the item may contain, for example, customer relationships, trademarks, good reputation, etc. In the current situation, innovation is an important factor for companies and has great significance for economic growth and innovation capacity of firms should have an impact on the goodwill value of the entry. Method: A quantitative study has been made in this paper. Through the database Retriever data was collected from the largest listed companies. An elimination was made for those companies that had not provided data that was required for the study. Through the statistical program Minitab was two regression models were conducted and analyzed. Conclusion: Our conclusion is that the two dimensions of innovation studied, patents and research and development, Large Cap both have a positive explainationary power on goodwill for Large Cap. For Mid Cap there no significant effect appears. For Small Cap patent has a weak impact on goodwill, while research and development showed no impact.

Mergers and acquisitions are business transactions with great potential for value creation. Although they are extremely popular, mergers and acquisitions are usually a gamble, complex to structure, and even more difficult to successfully implement. While realizing the expected synergies is possible, more often than not, mergers and acquisitions are less successful than anticipated and result in substantial destruction of shareholder value. Generally, these transactions come in waves, and many believe that one is currently starting. This study reports the motivations for mergers and acquisitions, as well as the relevant accounting practices regarding goodwill under U.S. GAAP and IFRS. Then, based on current research and an analysis of eight mergers and acquisitions that recorded large goodwill impairments, recommendations are made for improved due diligence prior to completing transactions, as well as for greater accounting transparency when goodwill impairments occur.

No description available.

Thesis (M. Ec.)--University of Adelaide, Dept. of Commerce, 1986. / Includes bibliographical references (leaves 212-217).

Thesis (Ph. D.)--University of Sydney, 2005. / Title from title screen (viewed 22 May 2008). Submitted in fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy to the Faculty of Economics and Business. Includes bibliographical references. Also available in print form.

Reporting of goodwill in selected systems of financial reporting. Diploma thesis. Brno, 2016. The thesis is focused on the recognition, reporting and measurements after the recognition of goodwill within the Czech accounting legislation, International Financial Reporting Standards, US Generally Accepted Accounting Principles and the British Accepted Accounting Principles. The work is divided into two parts. The theoretical part describes the particular areas within these financial reporting systems. The second part focuses on the practical application of knowledge identified in the theoretical part. According to analyzed standards dealing with reporting of goodwill are the areas compared, evaluated and the differences are defined.