• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 311
  • 75
  • 46
  • 29
  • 19
  • 10
  • 6
  • 6
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 520
  • 284
  • 222
  • 189
  • 144
  • 136
  • 108
  • 106
  • 91
  • 81
  • 78
  • 77
  • 60
  • 56
  • 49
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

The Association Between Goodwill Costs and Share Prices : A comparison between the amortization regime and the impairment regime in a Swedish setting

Hjalmarsson, Andreas, Jens, Åberg January 2019 (has links)
Background: Goodwill activity has been very high in Sweden in recent years. Goodwill is regulated by IFRS 3, which came into effect in 2004. Instead of amortizing the asset over a specific number of years, goodwill should be tested for impairment every year. This change has received criticism due to its introduction of estimation of fair values and the possibility it gives managers to act discretionary, which has made it more difficult for investors to trust the financial information of the firm. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the effects the switch from the amortization regime to the impairment regime has had on the relationship between goodwill costs and share price. The research question is if there is a difference in the association between share prices and goodwill costs between the amortization regime and the impairment regime. Method: The thesis conducts a quantitative study with a linear regression analysis to measure the association between goodwill costs and share prices. The sample consists of 19 of the firms listed on OMXS 30. In the model used for the linear regression share price is the dependent variable and there are nine different independent variables tested against share price, among which goodwill costs are included. To test if there is a difference between the two different regimes, the regression is divided into an amortization part and into an impairment part. Conclusion: The thesis concludes that it can find a difference between the amortization regime and impairment regime in the association between goodwill cost and share price. In the impairment regime goodwill cost affects share prices in contrast to the amortization regime where it does not.
72

Nedskrivning av goodwill : Nedskrivningsprövning vid indikationer på en lågkonjunktur / Goodwill impairment : Impairment tests at indications for recession

Hjerpe, Emmelie, Dökümcü, Ummuhan January 2008 (has links)
Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen. Den finansiella oron som råder idag, med ursprungi den amerikanska ekonomin, har präglat marknaden sedan augusti 2007. Flertalet prognoservisar dock på att vi kommer att hamna i en lågkonjunktur inom en snar framtid vilket kankomma att leda till stora nedskrivningar av goodwillposterna.Syfte/Avgränsning: På grund av att företagen ännu inte tillämpat IFRS i en lågkonjunkturville vi studera hur företagen nu ställer sig till de indikationer som visar på en kommandelågkonjunktur. Detta gjordes genom att vi studerade tre olika företag; SKF, Green Cargo ochAstraZeneca genom att granska aktuell finansiell information och föra intervjuer medpersoner på respektive företag som har god kunskap om IFRS och som på ett eller annat sättär involverade i nedskrivningsprövningar av goodwill.Metod: Vi har ett hermeneutiskt synsätt med en kvalitativ undersökning som utförs genomintervjuer. Utgångspunkten är en abduktiv ansats då vi utgår ifrån redan befintliga teoriergällande nedskrivningsprövningar och goodwill, som senare testas och egna hypoteser bildas.Studien utgörs av primärdata i form av intervjuer såväl som sekundärdata genomdatainsamling via artiklar och Internet.Slutsatser: I dagsläget har inte de studerade företagen nämnvärt påverkats av de indikationerpå en lågkonjunktur som bland annat framkommit genom artiklar och rapporter från Nordeaoch Konjunkturinstitutet. Däremot innebär värdering till verkligt värde alltid en viss osäkerhetdå det främst baseras på ledningens framtida budget och prognoser. Hamnar vi i enlågkonjunktur kommer troligen en nedskrivning av goodwill att ske inom de flesta företag. / Uppsatsnivå: C
73

Goodwillredovisning : En studie om de svenska bankernas redovisning av goodwill i Baltikum / Goodwill accounting : A study of the Swedish banks accounting for goodwill in the Baltics

SUUTARI, JESSICA, BENGTSSON, SANDRA January 2011 (has links)
Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden. Studien fokuserar på fyra svenska bankers redovisning av goodwill, vilka innehar andelar i Baltikum. I en utgiven artikel av DN (2011-01-20) ”Borg: Vi var illa ute 2009” förklarar finansminister Anders Borg att det inte var många som förstod hur illa ute Sverige var när krisen i Lettland hade blivit ett faktum och Internationella valutafonden väntade. I studien granskades bankernas kvalitet på goodwillredovisningen.Frågor/syfte: Studiens huvudfråga är ”Hur redovisade Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken goodwillen i Baltikum under år 2006 och 2009?” Huvudsyftet med studien är att genom ett deskriptivt och komparativt sätt se hur bankerna tolkade begreppet goodwill utifrån IFRS. Det vill säga hur de värderade och redovisade goodwillen i Baltikum utifrån IFRS år 2006 och 2009.Metod/teori: I studien antog vi ett tolkande tillvägagångssätt för att undersöka redovisningens kvalitet i de fyra bankernas årsredovisningar. I årsredovisningarna tolkade vi både kvalitativa och kvantitativa redovisningsdata. Vi gjorde en institutionell analys av IASB’s standarder för att se hur dessa tolkades i relation till de svenska normerna och den svenska redovisningskulturen. Senare i studien genomförde vi en deskriptiv och komparativ analys av textmaterialet i bankernas årsredovisningar i förhållande till IFRS och studiens teoretiska referensram. Två värderingsproblem kunde identifieras i litteraturen; (1) goodwillvärderingar baseras på förhandlande, vilket är en mycket subjektiv form vid bedömningen av goodwillens värde, och (2) ledningens ansvar är bortkopplat från goodwillredovisningen, eftersom att upplysningar om nedskrivningsprövningar är ofullständiga om hur goodwillens värde upprätthålls och förbättras.Studiens resultat: För att få kunskap om kvaliteten i bankernas goodwillvärderingar och goodwillredovisningar, så studerade vi de fyra bankernas tillvägagångssätt i samband med värdering och redovisning av goodwill. Vi fick reda på att; (a) det finns variationer i bankernas uppskattningar om värdet av goodwill som är svåra att hitta en rimlig förklaring på, (b) det konstaterades även att ledningarna är beroende av kriterier för nedskrivning och att de hade svårt att uppskatta goodwillens värde, (c) ett annat problem bland bankerna är att de hade svårt att uppskatta goodwillens livslängd, eftersom goodwill består av delar med olika livslängd, och (d) det sista kritiska resultatet är att bankernas upplysningar om goodwillvärderingar är kopplat till vilka upplysningar de ska ge och vilka upplysningar de inte ska ge. På grund av problemen med a, b och c så har de fyra bankerna svårt att lämna tillräckligt kvalitativ information om goodwillvärderingar i årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet
74

A New Accounting Approach to Evaluate M & A Prices and Goodwill Allocations

Oh, Hyung Il January 2014 (has links)
This dissertation introduces a new method for evaluating mergers and acquisitions (M&As) and goodwill allocations associated with them. This method differs from Generally Accepted Accounting Principles (GAAP), which estimate the sum of the fair value of net identifiable assets by focusing on balance sheet information, and recognizes the remainder of the purchase price as goodwill. The new method utilizes both balance sheet and income statement information to estimate the value of a target as a business, and treats the remainder of the purchase price as the uncertain growth expectation. Using the new approach, I document that uncertain growth expectations in M&A prices (1) are negatively related to acquirer's long-term returns, (2) predict future goodwill impairments, and (3) are superior to event-date market reactions and premiums as a predictor of acquirers' future performance.
75

Investeringsutskottets påverkan på goodwill : En kvantitativ studie på svenska börsnoterade företag

Sandberg, Ellen, Nilsson, Simon January 2019 (has links)
Redovisningen av goodwill är och har under en lång tid varit ämne för stor debatt. Införandet av redovisningsprincipen IFRS under 2005 ämnade förbättra och förtydliga redovisningen jämfört mot hur den varit under Redovisningsrådets Rekommendationer. Tidigare studier visar dock att införandet av IFRS har lett till att mer godtyckliga värden har tagits upp i goodwill då redovisningen av posten lämnar utrymme för detta.  Denna studie har som syfte att undersöka hur ett investeringsutskott påverkar det totala värdet som är upptaget i goodwillposten. Vidare studeras det även om ett samband mellan ett investeringsutskott endast finns under åren 2005–2015 då svenska börsnoterade företag redovisar enligt IFRS och inte under åren 2001–2004 då Redovisningsrådets Rekommendationer efterföljs. För att studera detta har en kvantitativ studie utförts där mer än 3000 årsredovisningar har granskats mellan åren 2001–2015. Två hypoteser har formulerats och i den första hypotesen studeras det om det finns ett samband mellan företag som har ett investeringsutskott och dess storlek på goodwillposten. Den andra hypotesen studerar sedan om detta samband endast existerar när ett företag redovisar enligt IFRS, det vill säga mellan åren 2005–2015.  Resultatet av regressionsanalyserna i studien visar att det finns ett samband mellan ett investeringsutskott och hur mycket som tas upp i goodwill. Det går att se ett tydligt negativt samband mellan goodwill och de företag med ett existerande investeringsutskott. Samtidigt ger den andra hypotesen ett motsägelsefullt svar genom att antyda att det, under redovisningen enligt IFRS, finns ett positivt samband mellan det upptagna värdet på goodwill och de företag som har ett investeringsutskott.
76

IFRS 3 - Effekter av den förändrade redovisningen av goodwill

Spjut, Emma, Ulfhielm, Maria January 2007 (has links)
<p>För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 – rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört. Vi vill med hjälp av information från årsredovisningar undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats och vilka effekter det fått på företagens resultat på grund av införandet av IFRS. Vi vill också förklara och analysera effekterna av införandet av IFRS 3 för de svenska företagen på Large Cap.</p><p>Vår teoretiska referensram grundar sig på rekommendationer, RR, och standarder, IFRS, inom ämnet redovisning. De för oss aktuella reglerna studeras och jämförs för att se hur redovisningen förändrats och vilka effekter som kan ha uppkommit. En stor förändring av införandet av IFRS 3 är att goodwill årligen ska vara föremål för nedskrivningstest istället för de avskrivningar som tidigare gjorts. Identifiering av immateriella tillgångar har förändrats och kan i större utsträckning avskiljas från goodwill.</p><p>Vi har utgått ifrån aktieägarnas perspektiv och har efter ett antal bortfall undersökt 41 företags årsredovisningar på Large Cap-listan. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vårt angreppssätt har varit deduktivt. Vidare har vi utgått ifrån positivismen och ett analytiskt synsätt.</p><p>Värdet på goodwill ökade vid övergången på grund av att inga avskrivningar gjorts och att väldigt få och små nedskrivningar genomförts. Resultatet kommer att ligga på en högre nivå så länge inte företagen gör omfattande nedskrivningar. Vi drar slutsatsen att företagens resultat kommer att bli mer skiftande och oförutsägbart på grund av att nedskrivningstest ersatt årliga avskrivningar. Aktieägarna bör vara medvetna om detta och anpassa sin syn på företagens värde efter detta. Vi har också dragit slutsatsen att införandet av IFRS 3 har haft olika stora effekter på olika branscher då de branscherna med stor goodwill påverkats i högre grad.</p>
77

GER DE NYA REGLERNA DEN RÄTTA BILDEN? : En studie kring immateriella tillgångar och goodwill

Franzén, Liza, Johansson, Niklas January 2008 (has links)
<p>I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.</p><p>Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.</p><p>Vi har valt att studera följande problem ”Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster?”.</p><p>Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill. Detta kommer att genomföras med en kvantitativ studie baserad på 30 börsnoterade bolag på den svenska aktiemarknaden. Då detta är en studie på redan vedertagna rekommendationer var det för oss en självklarhet att studien genomfördes med en deduktiv ansats och en positivistisk kunskapssyn.</p><p>Det teoretiska ramverk som presenteras baseras på de internationella redovisningsstandarderna angående immateriella tillgångar och goodwill, samt ett urval av redovisningsprinciper, bland annat försiktighetsprincipen och principen om en rättvisande bild.</p><p>Efter att ha studerat vårt empiriska material blev resultatet att det går att se en tendens till att goodwill minskat under den studerade perioden, men att det inte går att utläsa till vilken grad och hur det kommer att utveckla sig i framtiden. Gällande förändringen i värdeminskning visar vårt material att efter ändringen av metod redovisade bolagen en betydligt mindre värdeminskning jämfört med tidigare år.</p>
78

Påverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill : Empirisk studie av bolag på Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap

Rask, Daniel, Hakami, Sasha January 2009 (has links)
<p>Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet.</p><p> </p><p>IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden.</p><p> </p><p>Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen. Med bakgrund av debatter och forskningslitteratur kan därför sådana påverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill vara intressanta att studera. Utifrån Agency theory och Stakeholder theory har vi som författare angripit detta område och försökt förklara om nedskrivning av goodwill kan förklaras via ett urval av styrelse – och kapitalvariabler.</p><p> </p><p>Genom en deduktiv forskningsansats har vi genomfört en kvantitativ studie där samtliga bolag på Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap har ingått. 6 stycken utvalda påverknings-variabler har testats på 104 bolag. Syftet är att undersöka vilka variabler som påverkar nedskrivning av goodwill. Våra hypoteser där dessa variabler ingår, har formulerats för att dels undersöka (a) om nedskrivning sker eller inte och (b) i vilken storleksordning som nedskrivningar sker.</p><p> </p><p>Studiens påverkningsvariabler har analyserats utifrån två olika regressionsmodeller, binär logistisk regression och linjär multipelregression. Binär logistisk regression har använts för att kunna visa om de identifierade variablerna kan påverka om en nedskrivning av goodwill sker eller ej. En linjär multipelregression har använts för att kunna påvisa om påverkningsvariablerna påverkar storleken på nedskrivning av goodwill.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar enligt binär logistisk regression att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek förefaller att ha betydelse om nedskrivning av goodwill sker. Linjär multipelregression visar att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek har en signifikant påverkan samt att skuldsättningsgrad gränsar till att vara signifikant i förhållande till nedskrivning av goodwill.</p><p> </p><p>Några av de viktigaste slutsatserna är att de påverkningsvariabler som förefaller att förklara vad som påverkar nedskrivningsstorlek av goodwill är avkastning på eget kapital och styrelsestorlek. Samma påverkningsvariabler påverkar om nedskrivning av goodwill sker eller inte, dock med lägre signifikansnivå.</p><p> </p><p>En annan slutsats är att de valda teoretiskt identifierade påverkningsvariablerna har en starkare påverkan kring hur stor nedskrivning av goodwill blir än om en nedskrivning av goodwill skall ske.</p>
79

Den nya värderingen av goodwill

Kljako, Dzenana, Lindberg, Martina January 2005 (has links)
<p>Den 1 januari 2005 trädde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillämpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förändring, i förhållande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var värderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansågs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i någon större utsträckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn på goodwillvärdet. Börsföretag måste motivera tillgångens existens i mycket större omfattning. Standarderna möjliggör dessutom separat aktivering av betydligt fler immateriella tillgångar som tidigare inkluderades i goodwill. Goodwill skall inte längre skrivas av systematiskt. Värdet skall istället, minst årligen, prövas för nedskrivning genom ett så kallat impairment test. Denna uppsats undersökte hur dessa nya regler för goodwill tillämpas i praktiken bland svenska börsnoterade företag. Likväl undersöktes företagens inställning till de nya reglerna. Resultaten visade på intressanta aspekter. Synen på goodwill har ändrats och börsföretagen anser att det nya synsättet ger en mer rättvis bild av goodwillvärdet. Det råder dock en viss grad av missnöje bland företagen mot sättet impairment test skall genomföras eftersom prövningen ger ett stort utrymme för subjektiva bedömningar.</p>
80

Den nya regleringen av Goodwill - dess påverkan på företagen

Bonnevier, Maria, Backström, Maria January 2007 (has links)
<p>The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.</p>

Page generated in 0.0631 seconds