• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Upplysningskrav beträffande nedskrivningstest : En komparativ studie av IAS 36 p. 134 mellan företag i Kina, Storbritannien och Tyskland / Disclosure requirements regarding impairment testing : A comparison of compliance with IAS 36 p. 134 between companies in China, the UK and Germany

Mortensen, Kasper, Torwald, Fredrik January 2014 (has links)
Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. Detta gäller även IFRS, som sedan 1januari 2005 är obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS är populärtäven utanför EU och är obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 länder världen över. Kritikförekommer dock, som primärt är fokuserad på regelverkens förmåga att uppnå sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. Då det snart är 10 år sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvärdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som målsättning att göra. Fokusläggs på IFRS-punkten IAS 36 p. 134 som reglerar nedskrivningstest och mer specifiktredovisning av goodwill. Goodwill är i sig ett omdiskuterat redovisningsområde där mångastämmor uttrycker olika åsikter, vilket alltså gör punkten intressant vid undersökning avharmonisering; harmonisering torde vara svårast att uppnå i turbulenta forum.I uppsatsen utvärderas harmoniseringen genom jämförelse mellan goodwillredovisning i ländersom har olika redovisningstraditioner. Tyskland representerar den kontinentalaredovisningstraditionen, Storbritannien representerar den anglosaxiska och Kina undersöks pågrund av att landet inte har någon av dessa traditioner. Utifrån en tolkningsmodell utvärderasländernas enskilda förmåga att leva upp till IAS 36 p. 134, varefter en kvalitativ jämförelse görs.Slutligen undersöks kopplingar mellan resultatet av analyserna och ländernas respektiveredovisningstraditioner.Undersökningen resulterade i slutsatsen att IAS 36 p. 134 följs i högre grad av de två europeiskaländerna än av Kina, samt att jämförbarheten, till följd av detta, är högre mellan de europeiskaländernas redovisning. Redovisningstraditioner kunde även till stor del kopplas till utfallet, medundantag för tysk goodwillredovisning där kopplingen till den kontinentalaredovisningstraditionen var svag. I denna uppsats anses implikationen av slutsatserna vara attharmoniseringen verkligen kan infinna sig vid bruk av IFRS-standarder. I synnerhet är avvikelseni tysk goodwillredovisning från den kontinentala redovisningstraditionen en indikation påfungerande harmonisering. / Program: Civilekonomprogrammet
2

Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS

Elmehagen, Elin, Friberg, Tomas January 2014 (has links)
Abstrakt Titel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Elmehagen och Tomas Friberg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014- maj Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar. Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text. Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer. Den första linjen anser att företagsledningen har ett opportunistiskt beteende vid goodwillnedskrivningar. Den andra linjen anser att värderingar av goodwill baserade på framtida kassaflöden är att föredra samt att IFRS bestämmelser om regelbundna prövningar av goodwillnedskrivning anses som god praxis jämfört med tidigare bestämmelser då avskrivningar skedde på årsbasis. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att se en liknande studier efter förändringarna i det nya reglementet som kommer att gälla från och med 2016. Dessa kommer ändra reglerna för hur goodwillnedskrivningar ska göras. Det vore också intressant att göra en mer kvalitativ undersökning på samma problemområde för att få fram en mer djupgående förståelse för revisorernas åsikter. Uppsatsens bidrag: Studien har identifierat vilka åsikter revisorer har angående goodwillredovisning enligt IFRS den resultatstyrning reglerna ger möjlighet till. Detta är intressant att studera för andra revisorer, standardsättare, företag och intressenter.  Nyckelord: Goodwill, Goodwillredovisning, IFRS, Nedskrivningar, IAS, Sverige / Abstract Title: Swedish auditors' perception of goodwill accounting under IFRS Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Elin Elmehagen and Tomas Friberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014 – May Aim: The purpose of this study is to investigate Swedish accountants perception of goodwill accounting in accordance with International Financial Reporting Standards, IFRS. More specifically, the study aims to investigate whether Swedish auditors believe that there exists a manipulative behavior in goodwill accounting under IFRS and the background factors that may explain the auditors' perception. Method: We have used an electronic survey. The questionnaire was sent to 732 Swedish approved and certified public accountants. We received 92 responses giving a response rate of 12,57 %. The results are reported by presenting tables with explanatory text. Result & Conclusions: Based on the study there has shown that there are two lines of thoughts regarding goodwill accounting under IFRS among Swedish auditors. The first line thinks that management behaves opportunistically in goodwill impairment. The second line believes that valuations of goodwill based on future cash flows are preferable and that the IFRS provisions on periodic tests of goodwill impairment is considered as a good practice compared to the precious rules when deprecations were done on an annual basis Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study after the changes that will take place 2016. These will change the rules for how goodwill impairment should be done. It would also be interesting to make a more qualitative survey on the same problem area in order to obtain a deeper understanding of auditors' opinions.  Contribution of the thesis: This study has identified the opinion of auditors regarding goodwill accounting under IFRS and the management earnings these rules allow for. This is interesting to study for other auditors, standard setters, companies and stakeholders. Key words: Goodwill, Goodwill Accounting, IFRS, Impairments, IAS, Sweden
3

IFRS och Goodwill-redovisning : En studie ur revisorns och koncernredovisarens perspektiv

Jansson, Elin, Jonsson, Amanda January 2017 (has links)
I och med att redovisningsreglerna International Financial Reporting Standards (IFRS) infördes 2005 ändrades goodwillredovisningens hantering för de börsnoterade bolagen inom EU. Goodwill ska nu prövas årligen vilket medför en problematik kring värdering och bedömning av posten eftersom IFRS-regelverket lämnar utrymme till manipulationsrisk då egen tolkning krävs av standarderna. Manipulationsrisken uppstår då goodwillen kan användas som ett verktyg för att justera företags beskattningsbara resultat. Vidare kommer denna studie att skapa förståelse för vilken betydelse redovisning reglerna IFRS har, ur revisorers och koncernredovisares perspektiv, för manipulationsrisken av goodwillredovisning. Syftet med denna studie är tvådelat och den första delen är att identifiera och jämföra eventuella skillnader i hur revisorer och koncernredovisare bedömer goodwillredovisning. Det andra delsyftet är att beskriva och analysera på vilket sätt IFRS-regelverket kan möjliggöra en risk för manipulation vid upprättande av goodwillredovisning. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuguide där tre revisorer och tre koncernredovisare anonymt bidragit till studiens empiri. Resultatet visar att det rådde konsensus mellan revisorerna respektive koncernredovisarna. Revisorerna förespråkade en avskrivningsplan på goodwill och koncernredovisarna förespråkade årliga prövningar. Vidare visar studien att redovisningsreglerna IFRS har en stor betydelse för den manipulationsrisk av goodwillredovisning som förekommer. Slutsatsen av studien är att regelverket kräver egen tolkning vilket leder till att ett utrymme finns för manipulation. Ett förslag till vidare forskning är att studera om företag med nya ägare tenderar att redovisa mindre nedskrivningar.
4

Goodwillredovisning : En studie om de svenska bankernas redovisning av goodwill i Baltikum / Goodwill accounting : A study of the Swedish banks accounting for goodwill in the Baltics

SUUTARI, JESSICA, BENGTSSON, SANDRA January 2011 (has links)
Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden. Studien fokuserar på fyra svenska bankers redovisning av goodwill, vilka innehar andelar i Baltikum. I en utgiven artikel av DN (2011-01-20) ”Borg: Vi var illa ute 2009” förklarar finansminister Anders Borg att det inte var många som förstod hur illa ute Sverige var när krisen i Lettland hade blivit ett faktum och Internationella valutafonden väntade. I studien granskades bankernas kvalitet på goodwillredovisningen.Frågor/syfte: Studiens huvudfråga är ”Hur redovisade Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken goodwillen i Baltikum under år 2006 och 2009?” Huvudsyftet med studien är att genom ett deskriptivt och komparativt sätt se hur bankerna tolkade begreppet goodwill utifrån IFRS. Det vill säga hur de värderade och redovisade goodwillen i Baltikum utifrån IFRS år 2006 och 2009.Metod/teori: I studien antog vi ett tolkande tillvägagångssätt för att undersöka redovisningens kvalitet i de fyra bankernas årsredovisningar. I årsredovisningarna tolkade vi både kvalitativa och kvantitativa redovisningsdata. Vi gjorde en institutionell analys av IASB’s standarder för att se hur dessa tolkades i relation till de svenska normerna och den svenska redovisningskulturen. Senare i studien genomförde vi en deskriptiv och komparativ analys av textmaterialet i bankernas årsredovisningar i förhållande till IFRS och studiens teoretiska referensram. Två värderingsproblem kunde identifieras i litteraturen; (1) goodwillvärderingar baseras på förhandlande, vilket är en mycket subjektiv form vid bedömningen av goodwillens värde, och (2) ledningens ansvar är bortkopplat från goodwillredovisningen, eftersom att upplysningar om nedskrivningsprövningar är ofullständiga om hur goodwillens värde upprätthålls och förbättras.Studiens resultat: För att få kunskap om kvaliteten i bankernas goodwillvärderingar och goodwillredovisningar, så studerade vi de fyra bankernas tillvägagångssätt i samband med värdering och redovisning av goodwill. Vi fick reda på att; (a) det finns variationer i bankernas uppskattningar om värdet av goodwill som är svåra att hitta en rimlig förklaring på, (b) det konstaterades även att ledningarna är beroende av kriterier för nedskrivning och att de hade svårt att uppskatta goodwillens värde, (c) ett annat problem bland bankerna är att de hade svårt att uppskatta goodwillens livslängd, eftersom goodwill består av delar med olika livslängd, och (d) det sista kritiska resultatet är att bankernas upplysningar om goodwillvärderingar är kopplat till vilka upplysningar de ska ge och vilka upplysningar de inte ska ge. På grund av problemen med a, b och c så har de fyra bankerna svårt att lämna tillräckligt kvalitativ information om goodwillvärderingar i årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet

Page generated in 0.064 seconds