Bakgrund och problem: Införandet av IFRS innebar stora förändringar med många nyheter för de företag som kom att redovisa enligt IFRS. Många bolag hade underskattat både den tid och de resurser som krävs vid redovisning och tillämpning enligt IFRS. Första åren med IFRS visade att det fanns en rad olika områden där företag kunde göra förbättringar i sin redovisning gällande IAS 36 punkt 134. Problemformulering: Redovisar börsnoterade företag i enlighet med kraven som anges i IAS 36 punkt 134? Syfte: Huvudsyftet är att undersöka i vilken utsträckning företag på Stockholmsbörsen uppfyller kraven som anges i IAS 36 punkt 134 gällande goodwill. Delsyftet är att undersöka om företagens omsättning, val av revisionsbyrå samt storlek på goodwillpost har betydelse för hur företagen uppfyller upplysningskraven. Metod: I studien har en kvantitativ metod använts då företags årsredovisningar har undersökts för att samla in information. Undersökningen omfattar totalt 90 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen OMX. Urvalet består av 30 företag vardera från listorna Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Resultat och slutsats: Resultatet visar att de 90 granskade årsredovisningarna tillsammans uppfyller upplysningskraven IAS 36 punkt 134 till 79 %. Resultatet visar även att det inte går att styrka ett samband mellan hur väl företagen uppfyller standarden för två av de oberoende variablerna; omsättning och revisionsbyrå. Undersökningen visar däremot att det går att styrka ett samband mellan den beroende variabeln och den oberoende variabeln goodwillpostens storlek.

Les douleurs neuropathiques ayant une origine à la suite de blessures traumatiques du SNC ou du SNP sont particulièrement difficiles à traiter en utilisant les moyens thérapeutiques actuellement disponibles. Il est donc nécessaire d'identifier de nouvelles stratégies thérapeutiques. Notre objectif était donc de définir les mécanismes impliqués dans ces douleurs neuropathiques. LIMK1 est l'un des acteurs possibles de la réorganisation épinière qui caractérise les lésions nerveuses. Une fonction très caractérisé de cette protéine, est la phosphorylation d'une famille de protéines appelées « cofilines ». Sa phosphorylation, ce qui induit la réorganisation du cytosquelette d'actine. Récemment, il a été montré qu’un microARN (miARNs) nomé miR-134 régule l'expression de LIMK1 en se liant au messager de LIMK1 (ARNm), inhibant sa traduction en protéine physiologiquement active. Notre hypothèse était que la régulation de LIMK1 par miR-134 pourrait jouer un rôle essentiel dans la sensibilisation à la douleur. Cette régulation pourrait ainsi être liée non seulement à la modulation neurochimique neuronale mais aussi à la plasticité fonctionnelle associée. Au cours de cette thèse, l’HIS a montré une diminution de miR-134 chez des rats SNL (neuropathique), cette sous-expression était concomitante à une augmentation de LIMK1 illustrée par l’IHC. Il est important de noter ici que l'ISH est une méthode de détection connue récemment et qui a été identifiée pour visualiser les miARNs. Des différents protocoles de l’HIS ont également été discutés dans le cadre de cette thèse. Ce résultat a été confirmé par Le qRT-PCR . Par la suite, afin de vérifier les changements comportementaux douloureux induits par miR-134 et LIMK1. Nous avons effectués des injections intrathécales de siRNA anti-LIMK1 pour inhiber l'expression endogène de LIMK1 chez les SNL. C’était intéressant de ne pas avoir trouvé aucun changement comportemenal chez les SNL après ce type d’injection. Une surexpression artificielle de miR-134 en utilisant un précurseur de miR-134 (premiR-134) chez les SNL a montré le même effet. Ensuite, nous avons essayé d'effectuer les mêmes injections chez les Sham (control), et c’était plus intéressant de trouver que ces injections (siRNA LIMK1 et premiR-134) ont provoqué une hypersensibilité douleureuse chez les sham. Cela a été illustré au moyen de deux tests de comportement; le Von Frey (VF) et la distribution pondérale dynamique (DWB). Pour etudier l'effet inverse, nous avons inhibé miR-134 en utilisant une sonde spécifique KD (Knock-Down); une diminution significative inattendue dans le seuil de retrait a été observée avec VF et DWB. qRT-PCR dans la plupart de ces cas, a confirmé la corrélation in vivo entre miR-134 et LIMK1. Enfin, nous avons cherché un mécanisme d'action possible qui pourrait réguler cette modulation. Des données récentes publiées ont montré une implication de l'ADF/cofiline sur le trafic des récepteurs AMPA (AMPAR). En accord avec les résultats mentionnés ci-dessus, la transfection du KD de miR-134 a montré une diminution dans AMPAR adressés à la membrane plasmique. Tout ensemble ces données suggèrent que l'effet antinociceptif de KD de miR-134 et la surexpression de LIMK1 sont indirectement régulé par l'insertion des AMPAR à la membrane plasmique.Il semble que miR-134 exerce un effet différent sur la douleur neuropathique que miR-103, discuté aussi dans le cadre de cette thèse. Il était demontré comme un régulateur de plusieurs cibles, les trois sous-unités formant les canaux calciques de type-L « Cav1.2 LTC ». MiR-103 a été trouvé également réprimés chez les SNL. La surexpression de miR-103 soulage la douleur neuropathique. Contrairement au miR-134, miR-103 exerce un rôle pronociceptive pendant la douleur neuropathique. / Pains having a neuropathic origin following CNS or PNS traumatic injury are particularly difficult to treat using the actually available therapeutic means. It is thus necessary to identify new therapeutic strategies. Hence, our aim was to define the mechanisms implicated in these neuropathic pains. Nervous lesions are characterised by an anatomical reorganization of the neuronal network of the dorsal horn. Neurochemical alterations are also involved. Some of the molecular mechanisms underlying the neuronal plasticity (a main feature of neuropathic pain) have been emphasized here by a variety of complementary technical approaches. LIMK1 is one of the possible actors of this reorganization. Among this protein’s known functions, and the most characterized is the phosphorylation of a family of proteins known as cofilins. Their phosphorylation induces the reorganization of actin cytoskeleton. Recently, it has been shown that a miR-134 miRNA regulates LIMK1 expression by binding to the LIMK1 messenger, inhibiting its translation into physiologically active protein. Our hypothesis is that LIMK1 regulation by miR-134 might play an essential role in pain sensitization by modulating neuron neurochemical reorganization and the associated functional neuronal plasticity. Firstly, by means of IHC and ISH, we studied miR-134/LIMK1 distribution within the dorsal horn of the spinal cord in sham animal (control group) and in neuropathic pain model (SNL model). Important to note here that ISH is a known detection method recently identified to visualize miRNA. Different protocols of ISH were discussed in a part of this thesis. ISH showed a decrease in miR-134 expression in SNL rats concomitantly with an increase in LIMK1 illustrated by IHC. This finding has been confirmed by qRT-PCR techniques. Afterward, in order to check for the possible behavioural-induced changes of miR-134 and LIMK1. We intrathecally injected an anti-LIMK1 siRNA to inhibit endogenous LIMK1 expression in SNL rats. Interestingly no significant changes in pain behaviour have been observed. Artificial overexpression of miR-134 using a PremiR-134, showed the same effect. Then we tried to perform the same injections on sham rats, and more interestingly, siRNA LIMK1 and premiR-134 evoked pain hypersensitivity in shams rats. This was illustrated by means of two behaviour tests; Von Frey (VF) and the Dynamic Weight bearing (DWB). To explore the reverse effect, we inhibited miR-134 using a specific KD probe in SNL rats; unexpectedly a significant decrease in pain withdrawal threshold was observed with VF and DWB. qRT-PCR in most cases confirmed the in vivo correlation between miR-134 and LIMK1. Finally, we searched for the possible mechanism of action that could regulate this modulation. Recent published data showed an involvement of ADF/cofilin on AMPAR trafficking. In line with the above mentioned findings, miR-134 KD transfection showed a decrease in AMPAR addressed to the plasma membrane. Altogether suggest that the antinociceptive effect of miR-134 KD and LIMK1 overexpression are mediated by AMPAR insertion at the plasma membrane. It seems that miR-134 exerts a different effect on neuropathic pain than miR-103 another miRNA discussed within the frame of this thesis. MiR-103 has been proved to regulate multiple targets, the three subunits forming Cav1.2 LTC. Pain sensitization involves Cav1.2 activation which consequently alters gene expression during this form of plasticity. MiR-103 was found downregulated also in the SNL model. Conversely to miR-134, overexpression of miR-103 partially alleviates pain. It decreases pain withdrawal threshold of the Von Frey test. Unlike miR-134, miR-103 exerts a pronociceptive role during neuropathic pain.

Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134? Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005. Delsyftet är att undersöka om företag som redovisar en stor andel goodwill förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Metod: En kvantitativ metod tillämpades och empiri samlades in i form av sekundärdata. Därmed granskades företagens årsredovisningar, specifikt posterna goodwill, eget kapital och noten om nedskrivningsprövningen av goodwill. Empiri: Empirin visade att 41,8 % av upplysningskraven uppfylldes år 2005, 59,4 % av upplysningskraven uppfylldes år 2008 och 75,6 % av upplysningskraven uppfylldes år 2011. Analys: Företagen har signifikant förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134 mellan åren 2005 och 2008 samt 2008 och 2011. Företag som redovisar en stor andel goodwill har dock inte förbättrat sin upplysning i en större utsträckning jämfört med företag som redovisar en liten andel goodwill. Slutsats: Företagens årsredovisningar har ökat i transparens vilket har lett till att företagens intressenter lättare kan förlita sig på det redovisade värdet av goodwill. Årsredovisningarna har även sedan år 2005 blivit allt mer jämförbara vilket hjälper investerare fatta bättre ekonomiska beslut vid investeringar. / Background: The introduction of IFRS in 2005 added a number of new standards - one of these was IAS 36 p.134. Some businesses had a hard time interpreting the standard while others might be omitting important information due to subjective assumptions. Thus, the investigation begins: Have businesses improved their disclosure of information in accordance with the requirements in IAS 36 p.134? Purpose: The purpose is to research if businesses have improved disclosing information in accordance with IAS 36 since the introduction of IFRS in 2005. A secondary purpose is to examine if businesses accounting for a larger share of goodwill have improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Methods: The study was accomplished using a quantitative method. We used secondary data in the form of financial reports and noted the businesses’ amount of goodwill, equity and the footnote about goodwill. Empirical: The study revealed that 41,8 % of the disclosure requirements were met in 2005, 59,4 % of the requirements were met in 2008 and 75,6 % of the requirements were met in 2011. Analysis: The various x2 tests showed that businesses significantly have improved in meeting the disclosure requirements in IAS 36 p.134 since year 2005 until year 2011. Businesses accounting for a larger share of goodwill have not significantly improved disclosing the information to a greater extent than businesses accounting for a smaller share of goodwill. Conclusion: Businesses’ financial reports have become more transparent throughout time. Thus, users of financial statements are now able to deem the value of goodwill trustworthy. Finally, financial reports have become more comparable.

<p>The implementation of IFRS/IAS accounting standards in Sweden had the intension to harmonize the accounting practices within the EU and increase transparency into the firms. However since the implementation there have been reports and studies showing the lack of compliance with the disclosure requirements regarding impairment tests of Goodwill. According to IFRS 3 Goodwill should no longer be amortized but should undergo an impairment test at least once a year to evaluate its true value. The impairment test is made by the firms themselves on very subjective assumptions. These assumptions should be disclosed according to IAS 36 paragraph 134 in the annual report to enable transparency. So far the full compliance with this rule has been questionable. This study aims to elucidate possible reasons for why firms leave out the required information in IAS 36 paragraph 134 and how authorized public accountants reason around the reasons given. To fulfill the aim of the study an inductive research method was used. The data was gathered through the use of qualitative interviews with authorized public accountants some of them with special expertise in the field. The empirical findings from the interviews contained a number of reasons for why companies do not disclose the information in IAS 36 paragraph 134. Among the most common were the risk of exposure, decreased flexibility, ignorance and non adequate internal reporting procedures. The study’s analysis use institutional theories to point out additional explanations for how disclosure requirements are handled. One finding is the tendency for firms to mimic each other, a behavior called isomorphism. The conclusion of the study is a discovery of an underlying unwillingness to write-down goodwill and thereby an unwillingness to give full disclosure in connection to the impairment test. Firms feel that the information is related to their competitive edge and thus exposes them too much. The authors also raise reasonable doubt to whether the IFRS/IAS standards have fulfilled their intension with increased transparency in the case of goodwill accounting.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>De svenska börsnoterade bolagen<strong> </strong>övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. </p><p>Införandet av IFRS 3 <em>Rörelseförvärv</em> resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 <em>Nedskrivningar, </em>vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.</p><p><strong> </strong><strong>Syftet: </strong>Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.<em></em></p><p><em> </em><strong>Metod: </strong>Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi<strong></strong>2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant. </p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.</p>

A.D. McDonald, Sanborn C. Brown. / "August 3, 1949." / Bibliography: p. 6. / Army Signal Corps Contract No. W36-039-sc-32037 Project No. 102B Dept. of the Army Project No. 3-99-10-022

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening.  Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.  Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.  Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi 2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant.  Resultat och slutsats: 90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.

The implementation of IFRS/IAS accounting standards in Sweden had the intension to harmonize the accounting practices within the EU and increase transparency into the firms. However since the implementation there have been reports and studies showing the lack of compliance with the disclosure requirements regarding impairment tests of Goodwill. According to IFRS 3 Goodwill should no longer be amortized but should undergo an impairment test at least once a year to evaluate its true value. The impairment test is made by the firms themselves on very subjective assumptions. These assumptions should be disclosed according to IAS 36 paragraph 134 in the annual report to enable transparency. So far the full compliance with this rule has been questionable. This study aims to elucidate possible reasons for why firms leave out the required information in IAS 36 paragraph 134 and how authorized public accountants reason around the reasons given. To fulfill the aim of the study an inductive research method was used. The data was gathered through the use of qualitative interviews with authorized public accountants some of them with special expertise in the field. The empirical findings from the interviews contained a number of reasons for why companies do not disclose the information in IAS 36 paragraph 134. Among the most common were the risk of exposure, decreased flexibility, ignorance and non adequate internal reporting procedures. The study’s analysis use institutional theories to point out additional explanations for how disclosure requirements are handled. One finding is the tendency for firms to mimic each other, a behavior called isomorphism. The conclusion of the study is a discovery of an underlying unwillingness to write-down goodwill and thereby an unwillingness to give full disclosure in connection to the impairment test. Firms feel that the information is related to their competitive edge and thus exposes them too much. The authors also raise reasonable doubt to whether the IFRS/IAS standards have fulfilled their intension with increased transparency in the case of goodwill accounting.

Bakgrund: I en strävan att uppnå en mer jämförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsättning för att kunna jämföra redovisningen är att tillämpningen sker på samma sätt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag är dåliga på att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrågasättas om företagen tillämpar reglerna på samma sätt. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är: 1. Att undersöka i vilken grad företag listade på Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som påverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer än andra företag. 2. Att se om det skett några förändringar i upplysningsgraden mellan år 2005 och 2008. Metod: Kvantitativ, hypotetisk-deduktiv, regressionsanalys, ANOVA, GLM. Resultat &amp; slutsats: Det framkommer i min undersökning att kvaliteten i de noterade företagens koncernredovisningar är skiftande. Slutsatsen är att företagen inte når upp till en godkänd nivå av lämnade upplysningar i enlighet med IAS 36 P. 134. Jag hittar också signifikanta skillnader i redovisningen mellan olika grupper av företag. Det behövs en klar förbättring av lämnade upplysningar för att redovisningen ska leva upp till de mål som IASB har angående en harmoniserad redovisning. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka fler oberoende variabler, genomföra en kvalitativ undersökning med t.ex. intervjuer av revisorer och företagsledare. Uppsatsens bidrag: Det är av intresse att undersöka huruvida företag följer nya redovisningsregler för att kunna dra slutsatser om hur pass relevant och jämförbar redovisningsinformationen är och om IAS- förordningen verkligen åstadkommit en ökad jämförbar och transparent redovisningsstandard. Studier som undersöker och uppmärksammar eventuella skillnader länder emellan kan således leda till en mer jämförbar redovisning.

Bakgrund och problem: En mängd nya standarder tillkom år 2005 när IFRS blev tvingande för börsnoterade företags koncernredovisningar inom EU. En av dessa nya standarder var IAS 36 punkt 134 som behandlar upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill. Studier om företags redovisning av goodwill och dess nedskrivning de första åren med IFRS visade att redovisning av flera upplysningskrav var bristfälliga, dock spåddes det förbättringspotential av en del forskare. Det har även utförts studier om bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för varför vissa företag inte redovisar fullständiga upplysningskrav, en av faktorerna som uppges är storleken på goodwillposten. Med dessa studier som bakgrund skulle det vara intressant att undersöka om svenska företag uppnått den spådda förbättringspotentialen sedan IFRS blev tvingande inom EU, samt om storleken på goodwillposten har en inverkan på hur företag redovisar upplysningskraven. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida svenska företag uppfyller upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 i större utsträckning år 2012 än vad de gjorde år 2005, och delsyftet är att undersöka om storlek på företags goodwillpost påverkar i vilken utsträckning de uppfyller upplysningskraven. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och en deduktiv ansats har använts. Empirin insamlades genom primärdata, i form av företagens årsredovisningar. Urvalet består av 50 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost år 2005 respektive år 2012. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att företagen uppfyllde 61,5 % av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 år 2005 medan företagen år 2012 uppfyllde 86 % av kraven. Därmed uppfyllde företagen upplysningskraven i större utsträckning år 2012 än år 2005. Företagen förbättrade redovisningen av upplysningskraven med närmare bestämt 24,5 procentenheter mellan åren. Vidare visar resultatet att storleken på företags goodwillpost inte påverkade i vilken utsträckning företagen uppfyllde kraven år 2005, dock fanns det ett samband mellan variablerna år 2012. En möjlig anledning till att det inte fanns ett samband mellan uppfyllelse av upplysningskraven och goodwillstorleken år 2005 kan vara att år 2005 var det första året då IFRS blev tvingande. De nya standarderna innebar omställningar för många företag och kan på så vis ha påverkat sambandets resultat negativt.