<p>Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer påverkar en skapande process främst med fokus på pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars påverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och läraren påverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som läser det textila ämnet tredje året på gymnasiet eller på folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med äldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers påverkan på sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter är att de i huvudsak läser sömnad, vävning, formgivning samt får prova på andra textila tekniker. Elevernas upplevelser av ramar i den skapande kontexten varierar beroende på vilken typ av ramar det rör sig om. Riktlinjer kan upplevas som negativa medan begränsningar kan vara en hjälp att komma vidare i sitt skapande arbete. Vilka ramar som påverkar den skapande kontexten är beroende av miljön i vilken skapandet sker, där material, maskiner, klasskamrater och framförallt läraren är påverkande faktorer. Eleverna ser läraren med sin kunskap, kompetens och erfarenhet som den ramfaktor som har störst betydelse för deras skapande arbete. Läraren ska bistå med teknisk expertis men även handledning genom den skapande processen efterfrågas.</p>

Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer påverkar en skapande process främst med fokus på pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars påverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och läraren påverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som läser det textila ämnet tredje året på gymnasiet eller på folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med äldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers påverkan på sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter är att de i huvudsak läser sömnad, vävning, formgivning samt får prova på andra textila tekniker. Elevernas upplevelser av ramar i den skapande kontexten varierar beroende på vilken typ av ramar det rör sig om. Riktlinjer kan upplevas som negativa medan begränsningar kan vara en hjälp att komma vidare i sitt skapande arbete. Vilka ramar som påverkar den skapande kontexten är beroende av miljön i vilken skapandet sker, där material, maskiner, klasskamrater och framförallt läraren är påverkande faktorer. Eleverna ser läraren med sin kunskap, kompetens och erfarenhet som den ramfaktor som har störst betydelse för deras skapande arbete. Läraren ska bistå med teknisk expertis men även handledning genom den skapande processen efterfrågas.

Denna studie är ett examensarbete utfört som en del av socionomutbildningen på Malmö universitet. Syftet är att undersöka vad personal på HVB har för perspektiv på var gränsen går mellan att vara privat och personlig i relationen till ungdomarna. Till detta hör också vad för professionella gränser som är nödvändiga att upprätthålla gentemot de barn som placerats på hemmet samt vad för närhet och distans som förväntas, är förhandlingsbara eller helt förbjudna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på HVB för att undersöka deras perspektiv och resultaten sammanfattades i teman. Dessa teman var “Relationen mellan personal och ungdom”, “Gränsen mellan privat och personligt”, “Konflikter mellan personlig och professionell”, “Gränssättningar och maktrelationer” samt “Hantering av olika förhållningssätt på arbetsplatsen”.Huvuddragen av vad som framkom var att det är viktigt att vara personlig med ungdomarna på HVB, men det får inte vara på bekostnad av professionalitet. Att vara privat med ungdomarna kan innebära att interaktionen är för personalens skull istället för ungdomarna, därför är det viktigt att göra gränssättningar mellan det privata och det professionella. Exakt vart denna gräns går är dock inte tydlig och är dessutom mycket individuell både i form av var personalen är bekväm med att sätta sina gränser och vad ungdomen har för behov. Genom att kartlägga och konstruktivt samtala om gränserna mellan personal och ungdom skapas tydlighet / This study is a thesis carried out as part of the social work education at Malmö University. The aim is to investigate what the resident staff's perspective at Residential care homes for children and young persons is on where the line is drawn between being private and personal in the relationship with the residents.This also includes what kind of professional boundaries are necessary to maintain towards the children who are placed in the home and what kind of proximity and distance is expected, negotiable or completely prohibited. Six semi-structured interviews were conducted with staff at residential homes to examine their perspectives and results summarized in themes. These themes were "The relationship between staff and youth", "The border between private and personal","Conflict between personal and professional", "Boundaries and power relations" and "Managing different attitudes in the workplace". The main feature of what emerged was that it is important to be personal with the residents, but this must not be at the expense of professionalism. Being private with the residents can mean that the interaction is for the benefit of the staff instead of the resident,therefore it is important to draw boundaries between the private and the professional. However, exactly where these boundaries are placed is not clear and is also very individual, both in terms of where the staff are comfortable setting their boundaries and what the residents' needs are. Clarity is created by charting out and having constructive conversations about the boundaries between staff andresidents.