Motiv: Dagens induktionsmetoder och policyn för när den ska utföras, har i både praktik och forskning setts bidra till ökad förekomst av komplikationer och akuta kejsarsnitt. Startar en förlossning på konstgjord väg är det inte säkert att den födandes kropp eller barnet är redo vilket kan leda till maternella och neonatala komplikationer. Det finns därför ett intresse att öka kunskapen om alternativa metoder för förlossningsinduktion. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om alternativa metoder för förlossningsinduktion vid fullgången okomplicerad graviditet. Metod: För att svara på studiens syfte användes scoping review, vilket är en översiktsstudie som kan rikta in sig på en bredd av vetenskapliga artiklar. Data hämtades från tre olika databaser där 21 kvantitativa artiklar uppfylle inklusionskriterierna och användes i resultatet. Artiklarna analyserades genom en integrativ analysmetod. Resultat: Denna scoping review visade att akupressur och akupuntkur inte hade effekt att sätta igång en förlossning spontant. Bröststimulering visade sig ha effekten att öka oxytocinnivåerna, men ingen induktionseffekt. Med ricinolja som metod fanns effekt hos omföderskor men inte förstföderskor vad gäller kortare förlossningsförlopp. Ricinolja medförde ofta bieffekter som illamående och diarré. Dadlar, nattljusolja och samlag visade sig alla kunna spontant starta förlossning och att färre behövde medicinsk induktion. Konklusion: Resultatet visade viss effekt med några alternativa induktionsmetoder, men mer forskning behövs inom området och metoderna behöver testas på högre antal deltagare för ett trovärdigt resultat.

Introduktion: Många fysiska förändringar sker under en graviditet och ibland behövs läkemedelsbehandling. Det som är viktigt att tänka på om en gravid kvinna ska läkemedelbehandlas är att många läkemedel passerar fritt över placentan vilket kan ge upphov till oönskade effekter för fostret. Ett läkemedel som passerar fritt över placentan men sägs vara säkert att använda under graviditet är det välkända och populära läkemedlet paracetamol som används som smärtlindrande och febernedsättande. Mer och mer forskning påstår att användning av paracetamol under graviditeten kan senare ge negativa konsekvenser för barnet som bland annat ökad risk för astma, ADHD och autism. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka hur fostret påverkas vid intag av paracetamol under graviditeten och vilka konsekvenser det senare kan ge barnet. Material och metod: Till den här litteraturstudien eftersöktes vetenskapliga artiklar i databasen PubMed.gov under perioden 2023-02-07 – 2023-02-16. Abstract lästes igenom och exklusions- samt inklusionskriterier bestämdes vilket resulterade i totalt åtta vetenskapliga artiklar som presenteras i resultatdelen. Resultat: Studierna i det här arbetet undersökte sambandet mellan paracetamolanvändning under graviditeten och senare negativa konsekvenser för barnet. Detta samband visades i 7 av 8 studier där en ökad risk för bland annat astma, ADHD och autism påvisades men där mer forskning behövs innan ett orsakssamband kan fastställas helt. Diskussion och slutsats: Resultaten från studierna är till stor nytta för pågående forskning om de potentiella negativa konsekvenserna av paracetamolanvändning under graviditet. Även om inte ett orsakssamband kunde fastställas helt på grund av andra eventuella påverkande faktorer finns det en risk för konsekvenser vid paracetamolexponering. Däremot visade sig inte korttidsanvändning av paracetamol under graviditeten vara skadligt. Med den kunskapen bör man som gravid endast använda paracetamol i nödfall och så lite som möjligt för att minimera risken för eventuella konsekvenser. Fler och noggrannare studier behövs innan man kan fastställa ett orsakssamband. / Introduction and Background: Many physical changes occur during pregnancy and sometimes treatment with medication is necessary. What is important to bear in mind when using a drug as pregnant is that many drugs pass freely across the placenta, which can cause unwanted effects for the fetus. An example of a drug that passes freely across the placenta but is said to be safe to use during pregnancy is the well-known and popular drug paracetamol, or acetaminophen. It is used as a pain reliever and fever reducer. More research claims that the use of paracetamol during pregnancy can have negative consequences for the child, such as an increased risk of asthma, ADHD and autism.  Objective: Paracetamol is a drug that is common and is associated with harmlessness. The purpose of this literature study is to investigate how the fetus is affected when taking paracetamol during pregnancy and what later consequences it can have for the child. The goal is to increase knowledge about the subject in order to reduce the use of drugs during pregnancy if it is not really necessary. The question is: How dangerous is taking paracetamol during pregnancy and what later consequences can it have on the child?   Material and Methods: During the period 2023-02-07 – 2023-02-16, scientific articles were searched in the database PubMed.gov. Abstracts were read through and exclusion and inclusion criteria were determined which resulted in a total of eight scientific articles that are presented in the results section in this literature study.  Results: The studies that are included in this literature study investigated the association between paracetamol use during pregnancy and negative consequences for the child. This association was available in 7 out of 8 studies where an increased risk for asthma, ADHD and autism was confirmed, but more research is needed before an association can be fully established. Discussion and Conclusions: The results of the studies are of great benefit to ongoing research about the potential negative consequences of paracetamol use during pregnancy. Although a confirmed association could not be fully established due to other possible confounding’s, there is a risk of consequences with paracetamol exposure. However, short-term use of paracetamol during pregnancy was not found to be harmful. With that knowledge, pregnant woman should only use paracetamol in an emergency to minimize the risk of possible consequences. More detailed studies are needed before an association can be fully established.

I takt med att migrationen till Sverige har ökat har barnmorskan i mödra- och förlossningsvården behövt utöka kunskapen kring bemötandet av utrikesfödda kvinnor som genomgår graviditet och förlossning. Forskning har visat att barnmorskor har bristande kunskap i vad som kan påverka den utrikesfödda kvinnans upplevelse av mödra- och förlossningsvården i Sverige. Barnmorskan ska arbeta med en hög kulturell kompetens och ge alla kvinnor likvärdig vård oavsett etnicitet, religiös tillhörighet och kulturell bakgrund.  Denna studie har till syfte att undersöka kunskapsläget kring utrikesfödda kvinnors upplevelse av mödra- och förlossningsvården i Sverige.  Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades varav 13 kvalitativa och två kvantitativa, samtliga publicerade mellan 2000-06-01-2022-02-25. Genom en integrerad analys färgkodades likheter och ett resultat sammanställdes. Endast etiskt godkända artiklar inkluderades i litteraturöversikten.  Resultatet presenteras genom tre identifierade huvudkategorier med två underkategorier respektive. Första huvudkategori; vikten av ett gott bemötande med följande underkategorier; respektfullt bemötande samt bristfälligt bemötande. Huvudkategori nummer två utgörs av; att inte förstå eller bli förstådd med underkategorierna; tolkens betydelse samt kategorin; bristande information. Önskemål om att mötas halvvägs utgör huvudkategori nummer tre med underkategorierna; att känna tillhörighet och kulturtolksdoulans betydelse.  Majoriteten av utrikesfödda kvinnor ansåg att barnmorskans bemötande hade en stark påverkan på upplevelsen av mödra- och förlossningsvården i Sverige. Utöver detta upplevde flertalet utrikesfödda kvinnor att brist på respekt, okunskap hos barnmorskan och språkbarriären i mötet med barnmorskan ledde till en negativ upplevelse av mötet med mödra- och förlossningsvården i Sverige. Känslan av ensamhet, utanförskap och saknad av tillhörighet kunde motverkas genom att erhålla kontinuerligt stöd av en kulturtolksdoula. / With increasing migration to Sweden, personnel within maternity- and delivery care have been required to expand their knowledge regarding care of foreign-born women in their services. Studies show that lack of knowledge among midwifes in this area can affect foreign- born women’s experiences of maternity and childbirth care in Sweden. Midwifes need to possess a high level of cultural competence and provide all women with equal care, regardless of ethnicity, religious and cultural background.  The aim was to explore the state of knowledge regarding foreign-born women’s experience of maternity- and childbirth care in Sweden.  This study was conducted as a review of literature. Article search was carried out in the databases CINAHL and PubMed, where 15 articles were included of which 13 were qualitative and two were quantitative articles. All articles were published between 2000-06- 01-2022-02-25. Through an integrated analysis similarities were color-coded and a result was complied. Only ethically approved articles were included in the literature review.  The result was presented through identification of three main categories, each with corresponding two subcategories. The first main category was; the importance of a respectable treatment with the following subcategories; respectful treatment and inadequate treatment. The second main category was; not to understand or be understood with the following subcategories; the value of an interpreter and lack of information. The third identified main category was; desire to be met halfway with subcategories; a sense of belonging and the value of a community based doula.  The majority of foreign- born women stated that how they were treated by their midwife had a strong impact on their experience of maternity and childbirth care in Sweden. Many of these women experienced a lack of respect, knowledge gaps and a significant language barrier in their meeting with the midwife. This in turn lead to negative experiences of maternity and childbirth care in Sweden. Feelings of loneliness, exclusion and lack of belonging could be counteracted by receiving continuous support from a cultural doula interpreter.

Bakgrund: Graviditetsrelaterad ländrygg- och bäckensmärta drabbar upp till 50% av alla gravida kvinnor. Tillståndet kan skapa stora problem i vardagen med omfattande funktionsnedsättningar, sjukskrivning och oro. Det finns idag flertalet obesvarade forskningsfrågor kring diagnosen varav en är att undersöka om det finns möjlighet att förbättra vårdkvalitén avseende omhändertagande och bemötande för dessa kvinnor.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdkvalitén med fokus på omhändertagande och bemötande vid pågående ländrygg- och bäckensmärta, på engelska pregnancy-related pelvic girdle pain (PPGP), under graviditeten. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys av induktiv ansats. Totalt genomfördes sex intervjuer med personer som haft vårdkontakt i samband med PPGP. Intervjuerna utfördes mellan januari och februari 2024 som videosamtal och på platser som intervjupersonen själv valde. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: önskade mer vårdkontakt, känslan av att bli sedd och bekräftad samt bristande förtroende mellan vårdpersonal och patient. Huvudkategorierna innehöll två eller tre subkategorier. Konklusion: För en upplevd förbättrad vårdkvalitet avseende omhändertagande och bemötande hos kvinnor med PPGP bör mer fokus läggas på en ökad vårdkontakt, en mer personcentrerad vård samt tydligare kommunikation mellan vårdpersonal och patient.

Bakgrund: Det finns rekommendationer för fysisk aktivitet under graviditet där styrketräning av kroppens stora muskelgrupper två ggr/vecka ingår. Styrketräning på låg och måttlig intensitet betraktas som säker under en medicinskt okomplicerad graviditet. Forskning gällande tyngre styrketräning under graviditet är dock nästintill obefintlig och kvinnor som söker vägledning saknar riktlinjer att förhålla sig till. På grund utav det etiska dilemmat med att utsätta gravida kvinnor för risk kan ett första steg därför vara att kartlägga hur gravida kvinnor väljer att styrketräna idag.   Syfte: Att undersöka hur gravida kvinnor styrketränar idag samt vad eventuella modifieringar beror på. Syftet var även att undersöka om styrketräning på självvald intensitet korrelerar med förekomsten av vanliga fysiska besvär under graviditeten.  Metod: Studien var utformad som en explorativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor fick besvara en online-enkät vid ett tillfälle. Enkäten behandlade frågor rörande deltagarnas bakgrund och träningsvana, nuvarande träningsvanor och graviditetsrelaterade besvär. Inklusionskriterier var pågående medicinskt okomplicerad graviditet, att styrketräna minst två ggr/vecka och att ha styrketränat minst en ggr/vecka under minst tre månader innan graviditet. Exklusionskriterier var att vänta fler än ett barn.  Resultat: Samtliga deltagare (n=20) hade gjort någon form av anpassning av sin styrketräning under graviditet. En minskning av antal styrketräningspass/vecka kunde ses (p=0.04) och en majoritet av deltagarna hade valt bort övningar i sin träning samt minskat intensiteten i träningen. Inga statistiskt signifikanta samband (p>0.05) kunde identifieras mellan om man upplevde besvär och graviditetsvecka, träningsmängd eller intensitet i träningen. Andelen deltagare med ryggsmärta var 10 %, bäckensmärta 45 %, ansträngningsinkontinens 20 %, högt blodtryck 5 % och ingen hade graviditetsdiabetes.  Konklusion: Prevalensen av besvär var inte större än hos den genomsnittliga gravida populationen vilket skulle kunna vara ett tecken på att styrketräning på självvald intensitet inte ökar risken för graviditetsrelaterade besvär. Generaliserbarheten är dock låg på grund utav det låga deltagarantalet. Fler studier behövs och fortsatta prospektiva träningsstudier rekommenderas där betydelsen av intensitet och besvär undersöks såväl under graviditet som efter förlossning. / Background: There are recommendations regarding physical activity that involve resistance exercise twice a week. Resistance exercise on low or moderate intensity are considered safe during a medically uncomplicated pregnancy. Research regarding heavier resistance exercise is almost nonexistent and women who seek direction lack guidelines to relate to. Because of the ethical dilemma of exposing pregnant women at risk, a first step could be to investigate how pregnant women choose to engage in resistance exercise today.  Objective: To examine how pregnant women are resistance exercising and what possible modifications depend on. The aim was also to examine if resistance exercise on self-elected intensity correlate with the prevalence of common physical complications during pregnancy.  Method: The study was conducted as an explorative cross-sectional study where pregnant women responded to an online survey at one single occation. The survey contained items regarding the participants background and experience from resistance exercise, current exercise habits and pregnancy related complications. Criteria of inclusion were having an ongoing medically uncomplicated pregnancy, engaging in resistance exercise at least twice a week and to have engaged in resistance exercise at least once a week for at least three months before pregnancy. Exclusion criteria were to expect more than one child.  Results: All of the participants (n=20) modified their resistance exercise in some way during pregnancy. A reduction of sessions per week was shown (p=0.04) and a majority of the participants cut out some movements in their exercise regime and lowered the intensity. No statistically significant correlations (p>0.05) were identified between experiencing complications and week of pregnancy, amount of training or intensity in training. The proportion of participants experiencing back pain were 10%, pelvic girdle pain 45 %, stress urianary incontinence 20 %, hypertension 5 % and none suffered from gestational diabetes.  Conclusion: The prevalence of complications were not larger than in the general pregnant population which could be a sign of resistance exercise on self-elected intensity not increasing the risk of pregnancy complications. The generalizability of the results is however limited because of the low number of participants. Further studies are needed and prospective exercise studies are recommended where the significance of intensity and complications are examined during pregnancy as well as after delivery.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Amning och bröstmjölk är positivt ur hälsosynpunkt för både mor och barn samt för att främja anknytningen dem emellan. Trots detta minskar amningen i Sverige. Omgivningens stöd och attityder har visats vara en betydande faktor för amning. Ökad kunskap hos vårdpersonal samt moderns deltagande i amningsutbildning under graviditeten kan ge en ökad kunskap om och tillit till amningen samt en mer positiv amningsupplevelse. Människor uppfattar informationen de fått på olika sätt beroende på den livsvärld de lever i. Det är därför viktigt att ta reda på hur kvinnor i Sverige uppfattar den amningsinformation som ges under graviditeten. Syfte: Att undersöka mödrars uppfattning av amningsinformationen de fått under graviditeten. Metod: En fenomenografisk ansats användes i enlighet med Sjöström och Dahlgren (2002). Intervjuer utfördes för att samla in data. Resultat: Kvinnorna hade olika uppfattningar om vilken information de erhållit. De uppfattade att de fått för lite information om amning och att de saknade viss information. Informationen som saknades skilde sig åt mellan dem. Det var lättare att ta till sig amningsinformationen om den gavs på olika sätt och det gav då förutsättning för varje enskild individ att ta till sig informationen på det sätt som passade dem. Kvinnorna trodde att de var redo att amma under graviditeten men var inte tillräckligt förberedda när de väl började amma. Information och kunskap uppfattades som viktigt för att amningen skulle fungera. Konklusion: För att öka chansen att kvinnor ska känna sig förberedda inför att börja amma är det viktigt att amningsinformation ges vid rätt tillfälle och att individualisera informationen utifrån kvinnors individuella behov. / Background: Breastfeeding gives health protection both to the infant and the mother and the attachment between mother and child. Despite this breastfeeding has been reduced in Sweden. The surrounding support and attitude is an important factor for breast feeding. If women get thorough information from skilled staff the chance increase that mothers will breastfeed. Participation in breastfeeding education during pregnancy can give a higher knowledge and confidence in breastfeeding. It can also give a more positive breastfeeding experience. Information is received in different ways depending on people's experiences and life-worlds. Thus it is important to find out how women in Sweden assimilate given information during pregnancy. Aim: To examine how mothers have perceived breastfeeding information received during pregnancy. Methods: A phenomenographic perspective in accordance with Sjöström and Dahlgren (2002) was used. Data was collected through interviews. Results: The women had different perceptions of which information that was given. The women perceived that they had only got a small amount of information about breastfeeding and they deemed that there was lack of information about some aspects of breastfeeding. It was easier to perceive the information if it was given in different ways, this enabled each individual to receive the information in a way which suited her. The mothers thought during pregnancy that they were ready to breastfeed but found out that they were not ready when they initiated breastfeeding. Information and knowledge was important for a successful breastfeeding. Conclusion: It is important that the information is given at the right time for the women to have the best chance to be prepared to breastfeed. It is also important to acknowledge the women’s individual needs by giving the information in different ways.