Previous research on greenwashing has highlighted the need for empirical research on how to avoid greenwashing. This study attempts to add to the literature on avoiding greenwashing by investigating how Nordea, the Nordic bank, avoids greenwashing internally through a qualitative case study. Delmas and Burbano’s (2011) ‘Drivers of Greenwashing’ model consists of three main drivers: market external, organizational, and individual psychological drivers, which are the starting point for the analytical model. An analytical model based on the ‘Drivers of Greenwashing’ was created to analyze the empirical data. The result of the study concludes that Nordea avoids all previously mentioned drivers of greenwashing through their code of conduct, e-learnings, and following guidelines on clear communication. The analysis in this case study contributes perspective on the current research in greenwashing avoidance within the banking sector by evaluating Nordea's strategies in avoiding greenwashing.

Increasing climate awareness, the Paris Agreement urging institutions to enable the economic transition toward sustainability and the looming possibility of environmental regulations are challenges facing the banking sector today. This study however chooses to see opportunities in a changing retail banking environment, investigating what green banking products customers want their bank to provide and how the introduction of green banking product might impact customer loyalty. The research was conducted through a mixed-method approach consisting of both quantitative and qualitative elements during the time-period of January to June 2019. 504 individuals engaged in the survey conducted and their answers were both analysed through the development of a customer loyalty framework and with theoretical support from the literature gathered. The results indicated a positive attitude towards green banking products while also not showing a clear preference or desirability for a specific product. Additionally, this study found a positive relationship between the introduction of green banking products and increased customer loyalty. The study concluded that green banking products suggestively have an advantageous position in the evolving financial sector, more specifically in a number of years. / Ökande klimatmedvetenhet, Parisavtalet som uppmuntrar institutioner att möjliggöra en ekonomisk övergång till hållbarhet och hägrande möjligheter till tuffare miljöregler, är utmaningar som banksektorn står inför idag. Denna studie väljer emellertid att se möjligheter i en förändrad bankmiljö, genom att undersöka vilka gröna bankprodukter kunderna vill att deras bank ska tillhandahålla och hur införandet av gröna bank-produkter kan påverka kundlojalitet. Undersökningen genomfördes genom en mixed-method approach som bestod av både kvantitativa och kvalitativa element under perioden januarijuni 2019. 504 personer deltog i undersökningen som genomfördes och deras svar analyserades både genom utvecklingen av ett ramverk för kundlojalitet och med teoretiskt stöd från den samlade litteraturen. Resultaten indikerar en positiv inställning till gröna bankprodukter, men visar inte heller en tydlig preferens eller önskemål om en viss produkt. Dessutom fann denna studie ett positivt förhållande mellan introduktionen av gröna bankprodukter och ökad kundlojalitet. Undersökningen drog slutsatsen att gröna bankprodukter sannolikt har en fördelaktig position inom den utvecklande finanssektorn, mer specifikt inom ett antal år.

Principles For Responsible Banking is an initiative launched by the United Nations Environment Programme Finance Initiative in 2019. The initiative has been signed by more than 185 banks around the world. The initiative was commenced to established a framework for the banking sector in order to align their sustainability efforts. The purpose of the research is to investigate whether the level of commitment of the major banks operating in Sweden to their sustainability work. Content analysis and semi-structured interviews were performed in order to research the sustainability efforts by the banking sector. The results suggests that the banks are working towards the sustainability goals mapped out by the United Nations and Agenda 2030 but also that the banks already have measures in place to drive their sustainability work forward. The banks can intensify their sustainability work by implementing stronger actions in order to reach greater results and accelerate their efforts.

In the climate change discussion, there is a broad consensus about the importance of support from the financial industry when it comes to supporting changes towards a more sustainable society. However, investments in the society supporting a transition towards a low-carbon economy are still waiting to become unlocked. This thesis aims to provide an understanding of a possible sustainability transition towards a low-carbon economy within the Swedish financial industry. To fully understand a possible change, this study has investigated the dynamics of the financial industry from the perspective of a member-owned bank in Sweden. Hence this study seeks to explore a fundamental and comprehensive change, the theoretical framework of socio-technical transition and the multi-level perspective is used. This contributes to a vast mapping of the financial industry and a better understanding of the dynamics of social change and innovation, such as a low-carbon economy transition. To gain in-depth knowledge, a case study was performed. Both qualitative and quantitative data was collected through semi-structured interviews and data from the case company’s customer database. The carbon footprint of the case company bank’s loan portfolio was calculated and analysed through a sensitivity analysis. This was done in the aim to gain deeper insights about how actions from a bank could contribute to a low-carbon economy. The empirical findings in this thesis showed that a bank does have the ability and power to contribute to a lower carbon footprint in a bureaucratic and stable regime as the financial industry. However, this responsibility could be hard to put at a single actor. As the financial industry has a strong carbon lock-in, the approach has to be long-term. The actions that could enable a sustainability transition within the financial industry seems to be a collection of many different transition pathways. By remaining the landscape pressure and the development of niche innovations, a long-term sustainability transition seems imaginable. By collecting the forces of regulatory work along with collaboration among incumbent actors and increasing development of new low-carbon financial products, there is positive movement. With patience and an attitude change, the financial industry can see a sustainability transition in the horizon. / I diskussionen om klimatförändringar finns det en enighet om vikten av stöd från finansbranschen när det gäller förändringar mot ett mer hållbart samhälle. Investeringar i samhället som stöder en övergång till en koldioxidsnål ekonomi väntar dock fortfarande på att slå igenom. Denna uppsats har som syfte att förstå en möjlig hållbarhetsövergång till en koldioxidsnål ekonomi inom den svenska finansbranschen. För att förstå en möjlig förändring har denna undersökning granskat finansbranschens dynamik utifrån en svensk medlemsägd banks perspektiv. Då denna uppsats strävar efter att utforska en grundläggande och omfattande förändring, så har det teoretiska ramverket för socio-teknisk övergång och multi-nivåperspektivet används. Detta bidrar till en omfattande kartläggning av finansbranschen samt en bättre förståelse för dynamiken i socialförändring och innovation, så som en övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. För att få fördjupad kunskap inom ämnet så har en case-studie utförts. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer och data från case-företagetskunddatabas. Koldioxidavtrycket i case-företagets utlåningsportfölj beräknades och analyserades genom en känslighetsanalys. Detta gjordes i syfte att få djupare insikter om hur åtgärder från enbank skulle kunna bidra till en koldioxidsnål ekonomi. De empiriska resultaten i denna studie visade att en bank har förmågan och kraften att bidra till ett lägre koldioxidavtryck i en byråkratisk och stabil regim som finansindustrin. Detta ansvar kan dock vara svårt att lägga på en enskild aktör. Eftersom finansbranschen idag har investeringar i koldioxidtunga aktiviteter måste tillvägagångssättet vara långsiktigt. De åtgärder som kan möjliggöra en hållbar övergång inom finansbranschen verkar vara en samling av många olika övergångsbanor. Genom att ha fortsatttryck från landskaps-nivån och en fortsatt utveckling av nisch-innovationer verkar en långsiktig hållbarhetsövergång tänkbar. Genom en enad kraft, samarbete mellan etablerade aktörer och ökad utveckling av nya finansiella produkter med låg koldioxidutsläpp, verkar en förändring möjlig. Med tålamod och en attitydförändring kan finansindustrin se en hållbarhetsövergång i horisonten.