This essay is about how working with children with autism works with the laws and regulations that fall under the Compulsory School Ordinance and Lgr11 (Compulsory for primary school, preschool classes and kindergarten). The aim of this work was to examine various educators thoughts, experiences and practices related to children with autism in primary school. The study is based on three questions: what kind of rights regarding support do children with autism have in the Swedish primary school, according to the primary regulation and Lgr11? How do the selected primary schools work with the support of children with the diagnosis of autism? And how well does the affected educator’s think that the support works? To answer these questions, four qualitative interviews with various educators, were made. My results show that all four educators believe that inclusive labor of children with autism is a good thing for everyone, as long as it is done properly and with the right order, so that the child with autism gets the opportunity to be part of a social group. To achieve this, the work must be structured, square and clarified.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebär att grundskolan är skyldig att upprätthålla en IUP för alla grundskoleelever från årskurs ett till årskurs nio. Intentionerna med IUP är att öka måluppfyllelsen i skolan. Detta på grund av att sedan läroplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte når upp till målet godkänd successivt ökat i grundskolan. Men det är också en förordning som möjliggör att alla elever får rätt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling.Utgångspunkten för såväl IUP och styrdokumenten i grundskolan är att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn på kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper. Syftet med denna studie är att belysa om dessa intentioner och ambitioner korrelerar med lärarnas kunskapssyn och kunskapsbedömning.Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare på grundskolans senare stadier i Malmö. Vid kvalitativa intervjuer utgör den hermeneutiska tolkningen en central punkt vid sammanställningen av data.Resultatet och tillika slutsatsen i undersökningen är att lärarnas syn på kunskap harmoniserar med både IUPs och läroplanens kunskapssyn. Däremot kan man tolka en viss motsägelsefull attityd från lärarna mot den kunskapsbedömning som IUP och styrdokumenten förespråkar. Enligt lärarnas egna utlåtanden använder de formativ bedömningsform i undervisningen, men samtidigt framgår det i studien att de saknar förtroende för elevers förmåga att självvärdera sitt arbete och sin arbetsinsats, som är en viktig ingrediens i formativ bedömning.