På senare tid har media uppmärksammat läraryrkets arbetsmiljö som i många avseenden inte är hållbar. Grundskollärare tillhör idag en av de yrkesgrupper där arbetsmiljön har en stor påverkan för deras arbetsmiljö och hälsa. Syftet med studien var att belysa grundskollärares upplevelser av arbetskrav, social stöd och egenkontroll och dess eventuella påverkan för deras arbete. Studien undersökte även vilka faktorer i läraryrket som grundskollärarna anser framkallar stress. I studien har semi-strukturerade intervjuer genomförts med 8 verksamma grundskollärare. Resultatet visar att grundskollärarnas arbete består av mer än bara undervisning och att arbetskrav, socialt stöd och egenkontroll har en påverkan i deras arbete men att samtliga lärare upplever och handskas med dem på olika sätt. Samtliga lärare har vid något tillfälle i yrket upplevt stress och det är olika faktorer som bidragit till upplevelsen. Slutsatsen kan förklaras med att läraryrket är ett yrke där stress förekommer i olika grad och att varje lärare upplever och handskas med det på sitt sätt. Arbetskrav förekommer i arbetet både från lärarna själva och från omgivningen och sättet att kontrollera kraven är individuellt. Det sociala stödet har en betydande roll men det är inte alla lärare som upplever att det stödet finns.

Uppsatsens syfte är att undersöka, ur ett salutogent perspektiv, hur grundskollärare upplever arbetet med elevers psykiska hälsa. Uppsatsen ämnar att besvara frågeställningar kring vilka upplevelser lärarna har av arbetet med elevers psykiska hälsa när det gäller det egna ansvaret, existerande stödfunktioner samt fram- och motgångar i arbetet. Undersökningar visade att elevhälsoarbetet i dagens skolor, var bristfälliga och speglade inte elevernas behov. Arbetet saknade en utgångspunkt från det salutogena perspektivet som innefattar hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessa insatser syftar till att stärka och bibehålla elevers hälsa, lärande och utveckling. Undersökningarna visade även att skolor istället arbetade utifrån ett patogent perspektiv, vilket innefattade en utgångspunkt från de faktorer som orsakar psykisk ohälsa. För att undersöka uppsatsens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen bearbetades till unika berättelser som senare analyserats utifrån ett salutogent perspektiv. Deltagarna består av fyra grundskolelärare, med en erfarenhet i yrket som sträcker sig mellan 2–27 år, från två olika kommuner samt från både kommunala skolor och en friskola. Resultatet visar att grundskollärarna utför insatser med utgångspunkt i både salutogent och patogent perspektiv, men att det patogena är dominerande. Grundskollärare upplever att elevhälsoarbetet kan förbättras, samt att de själva bär på ett stort ansvar i det arbetet. De motgångar lärarna upplever är resursbrist i form av tid, kunskap, material och utrymme att testa andra lösningar. Lärarna lyfter en drivande rektor i elevhälsoarbetet och samtal med sina kollegor som bidragande faktorer i arbetet. Samtliga lärare beskriver ett gott samarbete med stödfunktioner, men upplever att de ibland är frånvarande eller inte kan ge den hjälp lärarna behöver. Avsaknaden av stödfunktioner samt skolledningar som inte alltid lyckats förse med det som behövs för ett fungerande elevhälsoarbete, kan ha lett till de brister som förekommer i deltagarnas skolor.

Denna studie ämnar belysa vilken påverkan konflikter mellan lärare och elev har på lärarens emotioner och därmed praktik i klassrummet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 4 grundskolelärare som arbetar med klasser från årskurs 4 till årskurs 8. En abduktiv tematisk analys gjordes med hjälp av Hakvoorts (2020) emergenta konflikter. Resultatet visade att lärare upplever en stor variation av negativa emotioner men med hjälp av bland annat kognitiv återtolkning lägger lärarna fokus på relations- och trygghetsskapande handlingar under och efter konflikter.