Enligt modellen för Robert J. Harringtons sensoriska pyramid finns det tre faktorer att ta hänsyn till beträffande mat och dryck i kombination. Dessa innefattar grundsmakernas påverkan, texturens roll samt betydelsen av flavours. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Harringtons sensoriska pyramid, undersöka betydelsen av grundsmaker, munkänsla och flavours, vid mat- och dryckeskombinationer med te. Metoden som tillämpas i föreliggande uppsats är en litteraturstudie med utgångspunkt i fyra vetenskapliga artiklar. Två av fyra artiklar berör teets egenskaper. De andra två behandlar mat och dryck i kombination. Genom att redogöra för grundsmaker, munkänsla och flavours visar resultatet att en kombination mellan mat och te inte kan byggas på samma grunder som en kombination med mat och vin. Detta på grund av att dryckernas egenskaper skiljer sig åt väsentligt och därför inte kan behandlas på samma sätt i en kombination. Skillnader mellan te och vin påvisas i diskussionen för att ge en ökad förståelse för hur ett te kan kombineras med mat. Slutsatsen tyder på att grundsmaker, munkänsla och flavours har varierande betydelse beroende på dryckens egenskaper. / B-uppsatser

No description available.

No description available.

Individuella smakupplevelser varierar stort och är delvis beroende av hur väl och intensivt individen kan urskilja grundsmaker. Jämfört med vuxna uppvisar barn en högre preferens för sött och starkare aversion mot bittert. Syftet med denna studie var att undersöka 4-6-åriga förskolebarns förmåga att identifiera grundsmaker i livsmedel före och efter träning med grundsmaklösningar. Även barnens förmåga att verbalisera smakupplevelser innan grundsmakträning undersöktes. Studien genomfördes på en förskola, totalt elva barn deltog i studien som bestod av fyra moment. En gruppdiskussion om (grund)smaker, provsmakning av tio olika livsmedel med fortsatt samtal om vad dessa smakade. Tredje momentet var träning med grundsmaklösningar där barnen fick öva på att känna igen sött, surt, salt, bittert och umami. Sista momentet var ett grundsmaktest där barnen fick svara vilka grundsmaker de kunde identifiera i varje livsmedel. Resultaten visade på en signifikant skillnad förmåga att uppfatta salt jämfört med övriga grundsmaker, samt en markant ökad förmåga att både identifiera och verbalisera samtliga grundsmaker i livsmedel efter grundsmakträning. Från att ha benämnt ”gott” och ”äckligt” som smaker kunde barnen efter träning i större utsträckning sätta ord på och identifiera flera olika grundsmaker i livsmedlen de smakade. En kort grundsmakträning är en enkel metod som kan bidra till att få små barn att inta ett positivt, nyfiket förhållningssätt till nya smaker och mat i allmänhet. / Individual experiences of taste differs greatly and is partially due to both the ability to detect basic taste and the intensity at which it is interpreted. Compared to grown-ups, children tend to show a higher preference toward sweet and a greater aversion towards bitter. The purpose of this study was to examine 4-6-year old pre-school children’s ability to identify basic tastes in food before and after training with basic taste solutions. The children’s ability to articulate their taste experiences were also studied before basic taste training. The research were conducted at a single pre-school, eleven children participated in the study which involved four different parts. A group discussion about (basic) tastes, testing of ten different foods accompanied by continued conversations about what the food tasted like. The third part was training with basic taste solutions where the children got to practice recognizing sweet, sour, salty, bitter and umami. The last part were a basic taste test in which the children were asked to answer what basic tastes they could identify in each food. The results showed a significant difference in the children’s ability to identify salty tastes compared to other basic tastes, also a notably improved ability to detect and articulate all basic tastes after basic taste training. The children went from naming “tasty” and “disgusting” as tastes, to being able to put words on, and identify, many of the basic tastes in each food. A short training session with basic tastes is a simple method which can benefit young children by contributing to a more positive and curious approach towards new flavours and food in general.

Studien grundar sig i en designbaserad aktivitet, med syfte att bidra med kunskap om hur elever i lågstadiet upplever människans fem grundsmaker samt hur en praktisk aktivitet kan bidra till att öka förståelsen för människans smaksinne. Studien har en kvalitativ ansats, men med kvantitativa inslag i form av diagram för att tydliggöra resultat samt för att stärka analysen. Den kvalitativa analysen utgörs av transkribering med tillhörande diskussioner medan resultatet från den kvantitativa analysen var till för att synliggöra insamlade data utifrån samtliga elevers svar.  Totalt har 52 elever i årskurserna 2 och 3, fördelade i 11 grupper, deltagit i studien. Aktiviteten spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv.  Resultatet visar att eleverna tycks ha lättare för att uppfatta grundsmakerna sött, surt och salt medan grundsmakerna beskt och umami var svårare. Utan den praktiska aktiviteten i undervisningen hade det också varit svårt att synliggöra hur eleverna faktiskt upplever människans fem grundsmaker. / The study is based on a design-based activity, with the purpose of contributing knowledge regarding how pupils in primary school experience the five basic flavors of human beings and how a practical activity can contribute to increasing the understanding of the human sense of taste. The study has a qualitative approach, but with quantitative elements in the form of diagrams to clarify results and to strengthen the analysis. The qualitative analysis consists of transcription with associated discussions, while the results from the quantitative analysis are to visualize collected data based on all the students´ answers. A total of 52 pupils in the grades 2 and 3, divided into 11 groups, participated in the study. The activity was recorded to later be transcribed and analyzed from a variation theory perspective.  The results show that the pupils seem to find it easier to perceive the basic flavors sweet, sour and salty while the basic flavors bitter and umami are more difficult. Without the practical activity in the teaching, it would also have been difficult to make visible how the pupils actually experience the five basic flavors.