The study identifies a specific problem area related to students' misconceptions about heat and heat conduction. The aims of the study are to contribute knowledge about how practical activities with thermal cameras impact the interaction and understanding of heat conduction among intermediate-grade students. The study was conducted with 23 fifth-grade students in two different schools in Sweden. To address the study's purpose, groups of three to four students were observed during a designed activity in which we participated. This activity included discussions and experiments on heat conduction using a thermal camera. The activity was recorded on video and later analysed. The results of the study, presented in three experiments, indicate that the use of thermal cameras can effectively support students' understanding of heat conduction. Students articulate the concept of heat conduction and use it in discussions. Visualizing heat with the help of thermal cameras facilitates students in connecting theoretical concepts to practical situations and enhances their ability to explain and reason about the phenomenon. The study also highlights the teacher's role in guiding students in their development. Despite some difficulties in verbalizing their conclusions, students show increased awareness of heat conduction and its connection to different materials. The study thus emphasizes the potential of using thermal cameras to support teaching and improve students' understanding of how heat spreads. / Studien identifierar ett specifikt problemområde relaterat till elevers missuppfattningar om värme och värmeledning. Syften med studien är att bidra med kunskap om hur praktiska aktiviteter med värmekameror påverkar mellanstadieelevers interaktion och förståelse för hur värme sprids genom ledning. Studien är utförd på 23 elever i årskurs 5 på två olika skolor i Sverige.    För att besvara studiens syfte observerades grupper av tre till fyra elever under en designad aktivitet där vi deltog. I denna aktivitet ingick diskussioner och experiment om värmeledning där värmekamera användes. Aktiviteten videofilmades och analyserades senare.  Studiens resultat, presenterade i tre experiment, visar att användningen av värmekameror effektivt kan stödja elevernas förståelse för värmeledning. Eleverna uttrycker begreppet värmeledning och använder det i diskussioner. Visualiseringen av värme med hjälp av värmekameror underlättar för eleverna att koppla teoretiska begrepp till praktiska situationer och främjar deras förmåga att förklara och resonera kring fenomenet. Studien belyser också lärarens roll för att vägleda eleverna i deras utveckling. Trots vissa svårigheter att verbalisera sina slutsatser visar eleverna ökad medvetenhet om värmeledning och dess koppling till olika material. Studien betonar således potentialen i att använda värmekameror för att stödja undervisningen och förbättra elevernas förståelse för hur värme sprids.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 1–3 förståroch förklarar det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka. Studien ämnar ävenatt utforska hur en praktisk aktivitet kan bidra till att synliggöra och skapa endjupare förståelse för begreppen Arkimedes princip och densitet för elever pålågstadiet. För att besvara studiens syfte valdes en designbaserad forskningsansats där en aktivitet designades och utfördes med 31 elever i årskurserna 1–3. Aktiviteten spelades in på video- och röstfiler som senare analyserades tematiskt.Resultaten visar att eleverna har viss kunskap om varför vissa saker flyter ochandra sjunker. Resultaten visar även att den praktiska aktiviteten bidrar till attsynliggöra begreppen Arkimedes princip och densitet på ett tydligt sätt vilketvisar att även de yngsta eleverna kan närma sig fysikens begrepp och teorier.När lärare i de lägre årskurserna låter eleverna tidigt börja närma sig och arbetamed naturvetenskapliga begrepp så läggs en bra grund inför kommande studieri de naturvetenskapliga ämnena. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how pupils ingrades 1-3, understands and explain the physical phenomenon of floating andsinking. The study also aims to explore how a practical activity can help tomake the physical phenomenon visible and create a deeper understanding ofthe concepts of Archimedes' principle and density for pupils in primary school.To answer the purpose of the study, a design-based research approach waschosen where an activity was created and performed with 31 pupils in grades1-3 in Sweden. The activity was recorded on video and voice files which werelater analyzed thematically.The results show that the pupils have some knowledge of why some thingsfloat and others sink. The results also show that the practical activity contributes to making the concepts of Archimedes' principle and density visible in aclearer way, which shows that even the youngest pupils can approach physicalconcepts and theories. When teachers in the lower grades allow pupils to startapproaching and working with scientific concepts at an early stage, a goodfoundation is laid for future studies in the natural science subjects.

Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan; i kombination med pedagogledda aktiviteter. Detta har vi gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer via de digitala plattformarna Zoom och Microsoft Teams. Totalt deltog tio respondenter i sex olika förskolor i Mellansverige. Vi har analyserat datamaterialet tematiskt med hjälp av de sex stegen i Braun och Clarkes (2006) analysmodell. Vidare har vi analyserat respondenternas svar utifrån sociokulturellt perspektiv genom Vygotskijs teori. Vårt resultat visar att pedagogerna anser att barn lär sig naturvetenskap genom praktiska aktiviteter med hjälp av sinnena, samtliga respondenter lyfter att litteraturen ses som en introduktion till ett tema eller aktivitet, ett hjälpmedel, introduktion och ett komplement till den praktiska aktiviteten som skapar ett intresse hos barnen till att bland annat utföra experiment. Litteratur kan även bidra till ökad förståelse med kombinationen text och bild. Pedagogerna lyfter få begränsningar med litteratur i undervisning av naturvetenskap. Faktaboken ses som för avancerad för barnen och kan behöva förenklas av pedagogen, möjligheten med faktaboken är att den breddar både barnens och pedagogernas kunskap. Den skönlitterära bilderbokens begränsning är dess fiktiva innehåll. Möjligheterna med den skönlitterära bilderboken är att den ses som mer barnanpassad utifrån barnens nivå. Begränsningar med att arbeta med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur är att pedagogerna anser att det är något som framför allt måste upplevas. Då det kan vara svårt för barnen att förstå utifrån en bok i kontrast till djur och natur som anses lättare att läsa om. Möjligheterna med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur anses vara som inspiration till experiment. Den digitala litteraturen ses som mer tillgänglig än den fysiska litteraturen för att den finns till hands i stunden när barnen intresserar sig för något, biblioteket ses som en resurs för att få tag på litteratur inom naturvetenskap. Det framkommer också att naturvetenskapen går att finna i de flesta barnböcker så länge pedagogen använder de naturvetenskapliga glasögonen. Slutsatsen är att litteratur kan användas för att få sammanhang och bli en del i det mångsidiga lärandet tillsammans med den praktiska aktiviteten och boksamtalet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Studien grundar sig i en designbaserad aktivitet, med syfte att bidra med kunskap om hur elever i lågstadiet upplever människans fem grundsmaker samt hur en praktisk aktivitet kan bidra till att öka förståelsen för människans smaksinne. Studien har en kvalitativ ansats, men med kvantitativa inslag i form av diagram för att tydliggöra resultat samt för att stärka analysen. Den kvalitativa analysen utgörs av transkribering med tillhörande diskussioner medan resultatet från den kvantitativa analysen var till för att synliggöra insamlade data utifrån samtliga elevers svar.  Totalt har 52 elever i årskurserna 2 och 3, fördelade i 11 grupper, deltagit i studien. Aktiviteten spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv.  Resultatet visar att eleverna tycks ha lättare för att uppfatta grundsmakerna sött, surt och salt medan grundsmakerna beskt och umami var svårare. Utan den praktiska aktiviteten i undervisningen hade det också varit svårt att synliggöra hur eleverna faktiskt upplever människans fem grundsmaker. / The study is based on a design-based activity, with the purpose of contributing knowledge regarding how pupils in primary school experience the five basic flavors of human beings and how a practical activity can contribute to increasing the understanding of the human sense of taste. The study has a qualitative approach, but with quantitative elements in the form of diagrams to clarify results and to strengthen the analysis. The qualitative analysis consists of transcription with associated discussions, while the results from the quantitative analysis are to visualize collected data based on all the students´ answers. A total of 52 pupils in the grades 2 and 3, divided into 11 groups, participated in the study. The activity was recorded to later be transcribed and analyzed from a variation theory perspective.  The results show that the pupils seem to find it easier to perceive the basic flavors sweet, sour and salty while the basic flavors bitter and umami are more difficult. Without the practical activity in the teaching, it would also have been difficult to make visible how the pupils actually experience the five basic flavors.