Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i  Skogsstyrelsens projekt ”Skogliga skattningar med laserdata”. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha. För enskilda bestånd, varierade differensen mellan -31,7 % och +50,5 %. Slutsatsen var att laserskattningarna från projektet ”Skogliga skattningar med laserdata” är relativt säkra över ett större område, t. ex. på fastighetsnivå. På beståndsnivå får man vara mer försiktig i tolkningen av resultaten från skattningarna, då felen var så pass stora i enskilda bestånd. Undersökningen visade också att skattningarna av grundytan i barrskogsbestånd är mer noggrannt skattade än grundytan i lövdominerade bestånd, fram för allt när lövandelen är över 50 %.

Studien är en utvärdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur är att metoden ger bättre resultat avseende ekonomi, naturvård och mångbruk på samtliga ståndorter i Sverige. Syftet med studien var att mäta tillväxtreaktioner hos kvarlämnade dominanter och grova träd, undersöka hur grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar. Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, där underlaget bestod av två tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillväxtsäsonger efter försöksetablering. Majoriteten av ytorna hade en relativ tillväxt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova träd än kontrollparcellen. De hårdast gallrade parcellerna hade högst inväxning. Resultatet pekar på att för hårda gallringar vid enstaka tillfällen sjunker tillväxten på lång sikt. Nytt bestånd kan konkurrera kraftigt med de kvarlämnade dominanterna och grova träd. Slutsatsen är att denna rapport inte kan användas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vägledning till att hitta vägar i skogsskötseln där ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan få ett större värde än dagens trakthyggesbruk.

Thinning is performed today with essentially two thinning methods, with strip-roads or stand-thinning machines. The result after thinning affects the stands future development. In this study, the two thinning methods was compared with regard to distribution of basal area, resulting damage, the distribution of stems, actual thinning intensity and the impact that these differences may provide in the future. The survey was conducted in Sundsvall, Sweden in two different stands where basal area- surfaces, number of stems, damage and thinning strength was measured. The result shows that stand-thinning machines produce less damage to the stems and a more even distribution of the basal area. The strip-road method carried out a thinning of excessive thinning intensity of 50 % compared to 30 % for stand-thinning method. From a quality point of view the stand-thinning machines performed a better result. These machines have a lower production (harvested volume per hour) which probably results in lower financial gains in thinnings. Keywords: stand-thinning, basal area, thinning strength, Vimek, soil damage.

För att kontrollera så gallringar utförs på ett korrekt sätt genomförs kontinuerliga kvalitetskontroller, dels som enkla egenuppföljningar av maskinförarna men även som mer omfattande gallringsuppföljningar av skogsbolag och skogsägarföreningar. Eftersom dessa kontroller är tidskrävande så görs i dagsläget enbart stickprovskontroller. Skogforsk har utvecklat ett program vid namn hprGallring, som utifrån skördardata beräknar beståndsvariabler och gör en prognos för det kvarvarande beståndet. Syftet med den här studien har varit att undersöka om precisionen i hprGallring är tillräckligt bra för att vara tillfredsställande och på så vis kunna minska ner det manuella arbetet. Resultaten pekar på att hprGallring nästan alltid överskattar grundytan och volym något. Allra tydligast blir det i gallringar som är riktade mot ett visst trädslag, dvs. när trädslagsfördelningen i gallringsuttaget skiljer sig avsevärt från trädslagsfördelningen i det ursprungliga beståndet. I dessa fall stämmer även den prognostiserade trädslagsfördelningen i det kvarvarande beståndet dåligt. / Continuous controls are made to see if the thinning is done as specified. This is made by self-controls by the harvester drivers or more comprehensive controls by the logging companies. Those controls are done by random samples since they are very time consuming. Skogforsk has developed software named hprGallring, which uses harvester data and mathematical algorithms to calculate stand variables and forecasting the remaining stand after thinning. The purpose with this study has been to investigate if hprGallrings forecast is good enough to reduce the manual work. The results show that hprGallring seems to overestimate the basal area and volume. This is most obvious in stands were the thinning are concentrated against a specific sort of wood. The forecast for tree composition in the remaining stand are in these cases very inaccurate.