I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras på en parallell\-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål. I undersökningen studeras syntaktiska mönster som är relevanta för distributionen av en andra negator, såsom satstyp, underordning, upprepning av subjekt med mera. Huvudresultatet är att e är mycket frekvent, särskilt efter huvudsatser. E är mycket ovanligt i bisatser, men annars finns det få tendenser till andra syntaktiska mönster i materialet. Olika teorier om vad denna andra negator skulle kunna ha eller ha haft för funktion presenteras. Vidare forskning om den syntaktiska distributionen av e i fler dialekter såväl som dess funktion i desamma behövs. / This bachelor thesis is a description of the syntactic distribution of a second negator, e, in two Swedish dialects. Previous research establishes the occurence of this e in clase-final position in non-standard dialects of Swedish, but does rarely provide in-depth analysis of e as a second negator. A background of previous research on a related phenomena in standard Swedish (inte... inte), research in swedish dialects and the linguistic field of negation and double negation is presented and used in the understanding of e. The data used is from a parallel corpus of Swedish dialects called ''Mormors katt'', the two dialects are Jarrsemål and Forsamål. This data is analyzed for syntactic patterns in the distribution on e, such as subordination, clause type, repeated subject etc. The most important finding is that e is very frequent in the data and that it is especially frequent in main clauses. Different theories on why this is and what function e has are put forward. Futher research on the distribution of e in even more dialects is required.

I denna uppsats beskrivs en grupp hälsingeungdomars bruk av – och attityd till den egna dialekten. Uppsatsen baseras på en tidigare attitydundersökning genomförd på Gotland varpå analysen i denna undersökning tar spjärn i en enkätundersökning omfattande 70 informanter i åldrarna 15 till 18. Denna delas upp i tre delar: sociologiska bakgrundsfaktorer, bruk och attityd och syftar i huvudsak att ge en indikation på hur ungdomarna använder dialekten i vardagen och på hur deras attityd ser ut gentemot dialekter som fenomen i allmänhet, men hälsingemålet i synnerhet ser ut. Därtill jämförs frågorna som behandlar attitydbegreppet med tidigare undersökning. Det kanske viktigaste resultatet som framkommit av denna undersökning är att attityden till informanternas egen dialekt, hälsingemålet, är förvånansvärt positiv, att många identifierar sig som dialekttalare samt att hälsingeungdomarna i större utsträckning är mer positiva till sin dialekt än vad de jämnåriga gotlänningarna är.