Sedan år 2012 finns det sju stycken Hälsingegårdar på UNESCOs världsarvslista. Detta har medfört att intresset för dessa gårdar har ökat både inom Sverige men även internationellt. En Hälsingegård karakteriseras av den detaljrikedom och de träarbeten som präglar byggnaden både exteriört och interiört. Husets tapeter och målningar interiört är även något som kännetecknar huvudbyggnaden på en Hälsingegård. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning det går att energieffektivisera en Hälsingegård med avseende på problematiken som uppstår genom att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde och bevarandekrav. Energieffektiviseringen strävade till en början efter att byggnaden skulle uppfylla krav som ställts av Boverket på specifik energianvändning för småhus i regionen. Idag bedrivs en uthyrningsverksamhet i samarbete med Bo på Hälsingegård som erbjuder turister övernattningsmöjligheter på Hälsingegården under sommarmånaderna. Studien undersökte även vilket energibehov byggnaden har vid en uppvärmning och förlängning av uthyrningssäsongen med två och en halv månad.   Studien genomfördes med följande metoder; litteraturstudier, platsbesök, energibalansberäkningar, fuktberäkningar och en kostnadsberäkning. Stor vikt lades vid platsbesöken vilket sedan använts som underlag för de övriga metoderna. För en av de föreslagna åtgärderna genomfördes en analys för att se om åtgärden bidrog till ökad risk för fuktproblem.   Genomförandet av dessa metoder har lett fram till olika åtgärder som sänker byggnadens energibehov utan att gestaltningen påverkas. Energibehovet under ett år minskade med 38 procent och under sommarmånaderna maj till september minskade energibehovet med 61 procent genom de åtgärder som presenteras i studien. Att klara målet på 75 kWh/m2 Atemp år, var något som inte gick att uppfylla med de åtgärder som föreslogs i denna studie. Fuktanalysen av den kontrollerade åtgärden visar att risken för fuktproblem minskade efter åtgärden.

Den här studien har undersökt möjligheten att implementera tekniken telepresence för att låta funktionshindrade uppleva svåråtkomliga platser. De svenska hälsingegårdarna kan i många fall klassas som en svåråtkomlig plats då de har höga trösklar, branta trappor, smala dörrar mm. Eftersom en del av gårdarna är klassificerade som världsarv går det inte att tillgänglighetsanpassa byggnaderna då de måste bevaras i deras befintliga skick. Begränsad framkomlighet som leder till att inte alla personer kan besöka platsen kan vara diskriminerande då ett kulturarv ska hållas tillgängligt för allmänheten. Genom att kombinera olika tekniska lösningar har det här arbetet undersökt hur telepresence kan implementeras för att hjälpa personer med rörelsehinder att uppleva hälsingegårdarna.Olika produkter som förekommer i handeln har testats och en prototyp har tagits fram. Resultatet är ett “proof of concept” som visar att VR headset tillsammans med telepresence kan tillämpas för att låta en användare uppleva dessa gårdar i realtid.

<p><strong>D</strong>etta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer.</p><p><strong>A</strong>rbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet.</p><p><strong>A</strong>vgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå. Den gamla hälsingegården med sin relativt orörda trädgård har i sig varit en stor inspirationskälla.</p>

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer. Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet. Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå. Den gamla hälsingegården med sin relativt orörda trädgård har i sig varit en stor inspirationskälla.

This essay examines the ways the decorated farmhouses known as hälsingegårdar of Hälsingland, Sweden, are depicted in art from the late nineteenth century Düsseldorf school of painting to contemporary pixel art and how the ways of depiction have changed over time. Three different works of art are analyzed with Erwin Panofsky’s model for iconographic and iconological analysis. Results show a gradual difference in technique and the artist's personal attitudes towards the hälsingegårdar. Starting with the genre painting’s idyllic interpretation of the peasant life as the height of nationalist values to the more provincialist cherry-picking of the late twentieth century naive painting and the final contemporary pixel art piece of ambivalence and distancing from the hälsingegårdar as a means of interpretation and understanding.

Mitt examensarbete är genomfört som en undersökande designprocess, vars syfte är att undersöka vilka krav en VR-upplevelse, med hög immersion, ställer på den fysiska miljön för att sedan omsätta dessa krav i ett färdigt koncept av ett fysiskt rum som ska fungera självgående. Med det fysiska rummet syftar jag till det verkliga rummet i vilket det virtuella rummet finns tillgängligt att uppleva via VR-utrustning. Det fysiska rummet är i detta fall också platsspecifikt då jag har jobbat med beställarna Länsmuseet Gävleborg samt Region Gävleborg, men konceptet går att anpassa till andra miljöer, utefter kraven som dessa ställer.  Detta rum kommer främst att användas för visning av olika världsarv i VR, och världsarvet som inviger rummet är Hälsingegården Bortom Åa, även kallad Fågelsjö Gammelgård. Det virtuella innehållet har delvis påverkat rummets utformning, främst i valen av grafisk utsmyckning.  Designprocessen har bestått av ett kontinuerligt researcharbete, problemanalys, användarobservationer, idégenerering som innefattar workshop, deltagarobservationer, prototypbygge, konceptutveckling och sammanställande samt visualiserande av färdigt koncept.  Jag har under processen arbetat med det fysiska rummet i dessa fem problemområden: planlösning, säkerhet, inbjudande och inkluderande, utrustning samt instruerande. Något som har präglat min process mycket är kravet om att rummet ska fungera självgående, det vill säga att ingen extra instruktör eller övervakare ska behövas för användning av rummet. Detta är ett krav från Länsmuseet Gävleborg och är av ekonomiska och praktiska skäl. En viktig poäng med mitt arbete har varit att tillgängliggöra kulturella upplevelser för de som inte har möjlighet att ta sig till den verkliga platsen. Av den anledningen har jag jobbat mot att rummet bör vara tillgängligt för så många som möjligt. Genom att presentera ett världsarv via en modern och spännande teknik kan det bidra till ökat intresse av historia och kultur bland unga samt generera fler besökare till museet och i förlängningen ekonomiskt gynna kulturutvecklingen i Gävle. Det kan även minska klimatpåverkan genom att resor till platser långt bort inte behöver genomföras, så som studiebesök.  Mitt examensarbete har resulterat i ett innovativt koncept av ett rum tillägnat offentliga utställningar i VR, med vissa plats- och situationsspecifika detaljer, så som storlek och val av vissa grafiska detaljer. Det fysiska rummet består i sin helhet av två mindre delrum. I de rummen finns både rent tekniska, visuella och sensoriska lösningar som behandlar de olika problemområdena.  Detta rum har presenterats med renderingar, illustrationer samt skalmodell. I skrivande stund har konceptet i sin helhet redan förverkligats på Länsmuseet Gävleborg och finns där att besöka, men det jag presenterar i denna uppsats är arbetet som ledde fram till konceptet.