<p>Forskning har visat att oro, ångest, stress och dålig sömn är åkommor som blivit allt vanligare och symptomen sjunker allt lägre ned i åldrarna. Med detta som utgångspunkt har vi valt en surveyundersökning i form av enkäter för att se vilka eventuella samband som fanns mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. I undersökningen har 96 gymnasiekillars svar behandlats för att ta del av deras upplevda hälsa och skattade fysiska aktivitetsnivå. Enligt Lpf 94 är syftet med undervisningen i Idrott och hälsa bland annat att utveckla elevernas kunskap om hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Regelbunden fysisk aktivitet kan motverka bland annat stress, oro och depression. Resultatet av undersökningen visade att det fanns samband mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. Slutsatsen med studien är att lärare i Idrott och hälsa med hjälp av resultatet kan ge sina elever en insikt i vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på eventuella besvär med hälsan. Därmed kan de även motivera dem till en framtida regelbunden fysisk aktivitet. Studien ämnar väcka läsarens intresse för ämnet och ge en insikt i sambanden mellan självupplevda hälsobesvär och fysisk aktivitet.</p>

Forskning har visat att oro, ångest, stress och dålig sömn är åkommor som blivit allt vanligare och symptomen sjunker allt lägre ned i åldrarna. Med detta som utgångspunkt har vi valt en surveyundersökning i form av enkäter för att se vilka eventuella samband som fanns mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. I undersökningen har 96 gymnasiekillars svar behandlats för att ta del av deras upplevda hälsa och skattade fysiska aktivitetsnivå. Enligt Lpf 94 är syftet med undervisningen i Idrott och hälsa bland annat att utveckla elevernas kunskap om hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Regelbunden fysisk aktivitet kan motverka bland annat stress, oro och depression. Resultatet av undersökningen visade att det fanns samband mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. Slutsatsen med studien är att lärare i Idrott och hälsa med hjälp av resultatet kan ge sina elever en insikt i vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på eventuella besvär med hälsan. Därmed kan de även motivera dem till en framtida regelbunden fysisk aktivitet. Studien ämnar väcka läsarens intresse för ämnet och ge en insikt i sambanden mellan självupplevda hälsobesvär och fysisk aktivitet.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.

Dampness in the indoor environment have been a major issue of discussion the last decades since more and more people complain about their indoor environment. In the present situation there are difficulties to find what causes people’s discomfort in a damp environment even though there is a strong connection between dampness and human health. The aim of the thesis was to contribute to the work done today to achieve a better indoor environment in damp buildings. The purpose of the work was to evaluate whether the measures issued for dampness in the indoor environment contributes to the improvement of health and environment for those who are living or working in that space. Through a literature review, interview and survey the following three questions were answered to achieve the aim and purpose: How are people affected by the indoor environment in damp buildings? Which are the measures issued to prevent dampness in the indoor environment? Do these interventions contribute to a better indoor environment? How people are affected by the indoor environment in damp buildings and how these problems are prevented were the foundation for the continued work with the survey. The discomforts that are often related to dampness and mould are respiratory symptoms and asthma. In addition symptoms such as fatigue, headaches, nausea and reduced lung capacity are also connected to these problems. The measures that are recommended in prevalence of dampness and mould growth have either the intention to prevent dampness and mould growth in buildings or remove unpleasant odour from the indoor environment. The measures used are cleaning, dehumidification, underpressure, improved ventilation and deconstruction and reconstruction. Furthermore, a survey was conducted where 9 different projects participated where the employees experienced these problems. The result was then divided in two groups where they either had implemented all the measures proposed by specialists or had only implemented some of them. The result of the survey showed that the applied measures contributed to the improvement of the employees health since less people felt the symptoms such as irritation of eyes, nose or throat, dryness of the throat or skin and fatigue, headache or nausea. It was especially noticeable for those who were working at a project were all the measures had been implemented. Recommendations for future investigations in the subject are to study how different measures improve different health problem. Even though the measures appliance are known it is still unknown how they are related to different health problems. / Fuktrelaterade inomhusmiljöproblem har varit en stor diskussionsfråga de senaste decennierna då fler och fler människor klagar på sin inomhusmiljö. I dagsläget finns det svårigheter att hitta vad som orsakar människors upplevda besvär i en fuktig inomhusmiljö. Dock har studier visat att det finns en stark sammankoppling mellan fukt och människors hälsa.  Syftet med examensarbetet är att bidra i det arbete som görs för att uppnå en bättre miljö i byggnader med fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Målet med arbetet är att utvärdera om de åtgärder som utfärdas för fuktrelaterade inomhusmiljöproblem bidrar till en förbättring av miljön för de nyttjande i byggnaden. Genom litteraturstudie, intervjuer och enkät besvarades följande tre frågor för att uppnå mål och syfte:   Hur påverkas människor i byggnader med fuktrelaterade inomhusmiljöproblem? Hur åtgärdas fuktrelaterade inomhusmiljöproblem i byggnader idag? Bidrar dessa åtgärder till en bättre inomhusmiljö för de nyttjande? Fördjupningen av hur människan påverkas av fuktrelaterade inomhusmiljöproblem och vilka åtgärder som tillämpas vid dessa problem var grunden till det fortsatta arbetet med enkätundersökningen. De besvär som oftast relateras till fukt- och mögelproblem är respiratoriska symtom eller astmasymtom. Utöver det kan även symtom så som trötthet, huvudvärk, illamående och minskad lungkapacitet kopplas till dessa problem. De åtgärder som rekommenderas vid förekomsten av dessa besvär har som avsikt att förhindra fukt och mögelpåväxt i byggnader samt att avlägsna avvikande lukt från inomhusmiljön. Åtgärderna som genomförs är rensning, avfuktning, undertryck, förbättrad bostadsventilation samt rivning och återuppbyggnad. Vidare gjordes enkätundersökningen vid nio olika projekt där anställda upplevde hälsobesvär på arbetsplatsen. En indelning gjordes av projekten i två grupper, antingen hade samtliga åtgärder genomförts av de som hade föreslagits av fuktskadeutredare eller så hade endast en del av dem åtgärdats. Resultatet av enkätundersökningen visade att de tillämpade åtgärderna bidrog till att människorna mådde bättre efter att skadorna hade åtgärdats då färre kände av besvär så som irritation i ögon, näsa eller hals, torrhetskänsla i slemhinnor eller hud samt trötthet, huvudvärk eller illamående. Det var framförallt tydligt för de projekt som hade genomfört samtliga åtgärder.   Rekommendation för fortsatt arbete är att studera vilka åtgärder som förbättrar vilka hälsobesvär då åtgärdernas tillämpning är kända men deras koppling till hälsobesvär fortfarande oklara.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem som bland annat bidrar till många sjukskrivningar. Det är därför angeläget att bättre förstå vilka faktorer som motverkar skadlig stress. Två viktiga skyddsfaktorer är emotionell stabilitet och kondition. Kön är också en betydelsefull faktor men det är oklart om det finns mer komplexa samband relaterade till kön. Syftet med denna studie är därför att undersöka om kön kan moderera betydelsen av emotionell stabilitet respektive kondition som skydd mot stressrelaterad ohälsa. Två grupper som är relevanta att studera i det här sammanhanget. är studenter och poliser. Undersökningsgruppen i studien utgörs av studenter vid polisutbildningen (N=446). Studien omfattar data från två insamlingstillfällen; vid polisutbildningens antagningsprocess våren 2008 och i slutet av utbildning, våren 2010. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes två typer av statistiska analyser; först en hierarkisk multipel regressionsanalys och sedan två moderationsanalyser. Resultaten visar att emotionell stabilitet, kondition och kön tillsammans förklarade 18% av polisstudenternas totala ohälsa. Samtliga tre variabler bidrog till att predicera ohälsa både enskilt och tillsammans. Kvinnor uppgav högre grad av ohälsa än män. Moderationsanalyserna påvisade ingen moderationseffekt av kön. Generaliserbarheten är osäker då den aktuella undersökningsgruppen är unik. Det är därför angeläget att undersöka om det kan finnas mer komplexa samband i andra grupper, exempelvis bland äldre poliser.