Title: What is hiding behind the covers - A qualitative picture and textual analysis of the newspaper Hänt Bild The news found on a magazine cover is for the audience to become interested to buy the magazine. When it was discovered that there is news that gives a misleading message to sell more, there is a research problem. The purpose of the essay is to study the message of the news on Hänt Bild’s covers and then be compared to the messages that the related articles provides. Total of 28 news where analyzed in four issues of the magazine published the year 2013. The essay was based on a qualitative visual and textual analysis with the theoretical frameworks sensational journalism, framing, image context and semiotics. The analysis was divided into three different themes to distinguish the news which gave misleading, genuine or double messages. The results of this study indicate that there are news with a misleading message in each issue of the magazine. This news was mostly about divorces, pregnancies and infidelity. The analysis also indicated that images played a major role in what messages the news gave. It was also discovered that the news on the covers which contained only text and no images angled the message so that readers would believe the article was about something else, even though the text on the cover gave a genuine message to the related article. Although it was discovered to be misleading news on the covers, there was also genuine news to the related articles. To summarize there where 14 news that gave a misleading message, 8 news gave a genuine message and 6 news gave a double message to the related articles. The result shows that the audience is misled by some news on the cover of a magazine with the aim of the editors to sell more. Keywords: tabloids, frontpage, sensational journalism, framing, semiotics, Hänt Bild

<p>Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. </p><p>Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.</p>

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.