I och med bland annat rådande klimatutmaningar och hållbar utveckling har intressenters krav på transparens ökat avsevärt och därmed är det viktigare än någonsin med hållbart företagande och Corporate Social Responsibility. Europeiska Kommissionen initierade därför ett initiativ år 2013 som föreslog obligatorisk hållbarhetsredovisning för företag som uppfyller ett antal kriterier. En hållbarhetsredovisning ska innehålla områden och frågor gällande sociala förhållanden, miljö, personal, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption samt på ett transparent sätt delge verksamhetens konsekvenser på dessa områden. Det är däremot inte helt specificerat exakt vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla inom dessa områden, vilket leder till en variation på hållbarhetsrapporterna. Det initierade lagförslaget trädde i kraft från och med år 2017 och omfattar svenska bolag som har uppfyllt minst två av tre kriterier de två senaste räkenskapsåren. De tre kriterierna är nettoomsättning, tillgångar samt genomsnitt anställda som överstiger 350 mkr respektive 175 mkr samt 250 st. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur införandet av detta lagkrav om obligatorisk hållbarhetsredovisning påverkar den finansiella prestationen, i form av ROE och ROA, hos de bolag som omfattas av denna lagändring. Vidare studeras det om det är någon skillnad på den finansiella prestationens eventuella förändring på de bolag som hållbarhetsredovisade frivilligt innan kravet och de som inte hållbarhetsredovisade innan kravet. Detta görs för att kunna dra mer trovärdiga slutsatser om just implementeringen av hållbarhetsredovisningen samt dess betydelse för lönsamheten och för att inte riskera att konstatera en slutsats baserat på ett skensamband. De teoretiska utgångspunkterna om hållbarhet och CSR, hållbarhetsredovisning och finansiell prestation samt teorier som legitimitetsteorin, signalteorin, aktieägarteorin och intressentteorin ligger i grund för den hypotes som undersöker studiens syfte. Hypotesen antar en riktning och påstår att det finns ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Datainsamlingen för de 160 utvalda bolagen är gjord via databasen Retriever Business och manuell bearbetning och kodning för att särskilja referensgrupp och behandlingsgrupp samt observationernas tidpunkt är gjord i Excel. Fortsättningsvis är samtliga tester utförda i programvaran STATA.  Studiens resultat konstaterar att det inte existerar något statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Det finns däremot en svag positiv relation mellan dessa för studiens behandlingsgrupp baserat på regressionskoefficienterna, medan referensgruppen visar på en svag negativ. Det påstås därför att det finns en praktisk signifikans mellan hållbarhetsredovisning och finansiell prestation där en liten skillnad i procentenheter innebär en stor monetär skillnad i lönsamhet för stora bolag. Utan statistisk signifikans går det inte att dra en välgrundad slutsats om något samband, varför alternativhypotesen om att det existerar ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation förkastas.

What would a legal requirement for sustainability reporting mean for opportunities and difficulties for micro, small and medium-sized companies? Large companies are today covered by a legal requirement for sustainability accounting, so why are not all companies covered by the same accounting obligation regardless of size? It is of interest to study the underlying factors that can explain how such a legal requirement could affect smaller companies based on their size. The focus of this study has been to investigate what opportunities and difficulties a legal requirement for sustainability reporting could entail for micro, small and medium-sized companies. Initially, we define the concepts of sustainability accounting in general and small and medium-sized enterprises to give the reader an understanding of what sustainability accounting means and what factors constitute micro, small and medium-sized enterprises. We have also explained the importance of Corporate Social Responsibility (CSR) and the regulations Global Reporting Initiative (GRI). As a result of our purpose and research question, we have used the theory of legitimacy, the stakeholder theory, the signaling theory and the new institutional theory to support our reasoning. The study is designed according to a qualitative research method that is based partly on previous research but also on semi-structured interviews as a data collection method. The results are based on a total of eight interviews with people who have leading roles in micro-, small- and medium-sized companies. The results illustrate that the companies' view of sustainability reporting is positive in that it can help to structure the work with sustainability, meet a demand for larger stakeholders, reflect on the actual sustainable work and that it can be used as a tool to communicate the sustainable work one does. On the other hand, the results show predominantly the difficulties that requirements for sustainability reporting could entail. It is about the sustainable work in practice being more important than reporting it, that there is a possibility that it can give a misleading picture of companies in that it is difficult to control the sustainable activities that actually take place in smaller companies. Furthermore, the resources that would be required to report the sustainable work in the form of time, money and knowledge are something that is not considered to outweigh the legitimacy that sustainability reporting could possibly entail

Title: How do large companies prepare sustainability reports? - A qualitative study of the process of preparing a sustainability report. Authors: Elin Kyller & Nikita Söderquist  Supervisor: Linus Axén Background: Today companies have a greater responsibility in terms of sustainability. Sustainability reports are prepared either in addition to the annual report or as a separate document. The purpose of the sustainability report is to provide the company's stakeholders with information on the company's sustainability efforts. The legal requirements for sustainability reporting are increasing and therefore it is important for companies to provide evidence of transparency and credibility in their sustainability work. This information plays a significant role for stakeholders and analysts. There is a large amount of previous studies as well as theories related to the preparation of the annual report, but few on the sustainability reporting process.What is not clear is how the actual preparation of sustainability reports is done and the process behind it. Hence, there are few studies on the process of preparing sustainability reports.  Purpose: The purpose of this study is to explore how larger companies prepare their regulatory sustainability reports.  Method: In this study, a qualitative method was used with a deductive approach and elements of inductive approach. The empirical data was analyzed using a thematic analysis method and the data was collected through semi-structured interviews.  Conclusion: Based on the empirical data and the applied theories, similarities and differences are identified that all companies indicate and explain the process of producing the sustainability report. Keywords: Sustainability report, Sustainability Reporting, Process. / Titel: Hur upprättar större företag hållbarhetsredovisning? - En kvalitativ studie om processen vid upprättandet av hållbarhetsredovisning. Författare: Elin Kyller & Nikita Söderquist  Handledare: Linus Axén Bakgrund: Företagen har ett större ansvar gällande hållbarhetsarbete idag. Hållbarhetsredovisningen upprättas antingen i samband med årsredovisningen eller i ett separat dokument. Syftet med hållbarhetsredovisningen är att förse företagets intressenter med information om hur företaget arbetar med hållbarhet. Lagkraven för hållbarhetsredovisningar har ökat och därför är det viktigt för företagen att påvisa sin transparens samt trovärdighet i hållbarhetsarbete. Informationen har en betydande roll för intressenterna och analytikerna. Det finns en stor mängd tidigare studier samt teorier kopplat till upprättandet av årsredovisningen, men ett fåtal kring hållbarhetsredovisningsprocessen. Vad som inte framgår är hur själva upprättandet av hållbarhetsredovisningar går till. Därav finns det fåtal studier kring processen vid upprättandet av hållbarhetsredovisningar.  Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur större företag upprättar de lagstadgade hållbarhetsrapporterna. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod används med deduktiv ansats samt inslag av induktiv ansats. Den empiriska datan har analyserats utifrån en tematisk analysmetod och insamlingen av datan har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Utifrån empirin och tidigare studier påvisas likheter och skillnader mellan samtliga bolag som förklarar hur processen ser ut vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen. Nyckelord: Hållbarhetsrapport, Hållbarhetsredovisning, Process.

No description available.

Företag förväntas idag ta ett ökat ansvar gentemot samhället jämfört med tidigare, och denna utveckling fortsätter att framskrida. Intressenternas krav har ökat avsevärt och intresseserar sig allt mer även för aspekter som inte bara är finansiella som följd av detta har företag börjat använda hållbarhetsredovisning som ett verktyg för att presentera hur de hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för sina intressenter. Global Reporting Initiative (GRI) grundades 1997 i Boston, USA. Syftet var att skapa en vägledning som företag kunde använda vid utformningen av sina hållbarhetsredovisningar för att dessa skulle följa en standard och bli dels mer rättvisande och dels mer lättolkade för intressenter. GRI får anses vara så nära en de facto standard för hållbarhetsredovisningar som man kan komma och har i tidigare forskning kommit att bli en kvalitetsstämpel i sig självt. Trots detta så är GRIs ramverk långt ifrån fri från kritik och från investerarhåll hörs kritik om hur utformningen på GRIs ramverk medger att företag är selektiva i sin utformning av hållbarhetsrapporter vilket kraftigt försvårar användandet av dem vid investeingsbeslut. Studien syftar till att undersöka om företag som använder sig av GRI vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning lämnar mer detaljerad information än företag som inte använder GRI och om GRI därigenom underlättar för företag att producera hållbarhetsrapporter av högre kvalitet. Samt om GRIs, genom åren, uppdaterade riktlinjer har haft någon inverkan på kvaliteten. För att besvara studiens syfte har vi tittat på hållbarhetsrapporter mellan åren 2015-2022 på 15 företag noterade på Stockholmsbörsen. De insamlade hållbarhetsrapporterna har sedan genomgått en innehållsanalys genom CONI-modellen för att kunna sätta ett genomsnittligt betyg på varje företags hållbarhetsrapporter. För att avgöra om det finns statistiskt signifikanta skillnader i hållbarhetsredovisningens kvalitet mellan företag som använder GRI eller ej har ett ensidigt Student’s t-test använts. Resultaten visar på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna ökar över tid för båda populationerna men denna studie kan konstatera att det för år 2022 inte finns en statistiskt signifikant skillnad i redovisad kvalitet mellan företag som använder GRI.

I december 2016 kommer en ny lag förmodligen att träda i kraft i Sverige som innehåller krav på att företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Enligt lagförslaget kommer stora företag och företag av allmänt intresse att bli tvungna att rapportera om deras arbete kring miljö- och sociala frågor samt antikorruption. Rapporteringen måste ge information om vissa förutbestämda kriterier av lagen, såsom affärsmodell, policy, resultat av policy, väsentliga risker och hur dessa hanteras och andra relevanta icke-finansiella faktorer.Tidigare forskning visar att obligatorisk hållbarhetsredovisning inte hade den effekt som var förväntad då den abstrakta formuleringen gav företagen möjlighet att göra egna tolkningar av lagen. Tidigare forskning visar också att företag inom klädbranschen lämnar mer omfattande upplysningar än banker, speciellt vad gäller deras arbete kopplat till miljö och de sociala förhållandena i deras produktionsenheter. Banker rapporterar istället mer omfattande om sociala frågor kopplade till samhället. Vissa forskare hävdar att det fortfarande finns brister i sättet att redovisa hållbarhet inom alla branscher.Syftet med vår studie har varit att diskutera vilka konsekvenser den nya lagen kan komma att få för stora företag och dess hållbarhetsrapporter. Vi har jämfört innehållet av sex företags hållbarhetsredovisningar, tre i klädbranschen och tre i bankbranschen, gentemot lagförslagets krav på vad som ska ingå. Vidare har vi även analyserat huruvida det fanns en skillnad i sättet att rapportera mellan dessa branscher. Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar i företag som uppfyller lagförslagets kriterier på stora företag eller företag av allmänt intresse. Vår studie visade att även om företag rapporterade om alla områden som lagförslaget kräver, så gav inte rapporterna fulländad information om de speciella kriterier som krävs enligt lagförslaget. Företagens rapporter gav mycket information om hantering av risker och deras affärsmodell, men inte tillräckligt med upplysningar om deras väsentliga risker eller resultat av deras hållbarhetspolicyer. En anledning till detta kan vara att företagen inte vill rapportera om sådant som kan skada deras image. Vår studie visar också att omfattningen av företagens rapportering om de olika områdena skiljer sig beroende på bransch. Företagen i klädbranschen rapporterade utförligt om miljö- och sociala frågor men väldigt lite om antikorruption och personal. Banker rapporterade om alla områden som lagförslaget nämner, speciellt om personal, antikorruption och delar av sociala förhållanden och miljö. Överlag rapporterade bankerna mer generellt medan klädföretagen hade en mer detaljerad rapportering, speciellt vad gäller deras miljöarbete.Att implementera kraven från lagförslaget kommer att innebära ökade kostnader i form av både tid och pengar för företagen i vår studie. Båda branscherna kommer att behöva förbättra deras rapportering om risker och resultat av policy. Klädföretagen kommer att behöva komplettera deras rapportering om personalfrågor och antikorruption medan bankerna kommer att behöva konkretisera deras rapportering överlag. En stor risk med formuleringen av det aktuella lagförslaget är att företagen kan hitta kryphål för att göra sina egna tolkningar av den, vilket försvagar de förväntade effekterna av lagen. / In June 2016, a new law requiring companies to report on sustainability is likely to come into force in Sweden. According to the bill, large and public-interest companies are required to report their efforts on environmental issues, social issues and anti-corruption. The reporting need to include criteria predetermined by the law, such as business model, policies, results of such policies, main risks and how they are managed and other relevant non-financial factors.Previous research shows that mandatory sustainability reporting didn´t have the expected effect. Abstract law formulations gave the companies the opportunity to make their own interpretations of the law. Previous studies also show that companies working in the clothing industry provide more comprehensive information than banks, especially on their efforts connected to the environment and to the social conditions in their manufacturing units. Banks, on the other hand, report more extensively on social issues connected to society. Some scientists argue that there are still weaknesses in the way of reporting corporate sustainability across all industries.The aim of our study was to discuss the impact that such law might have for large companies and their sustainability reports. We compared the content of the corporate sustainability reports of six companies, three in the clothing industry and three in the banking sector, to what the current bill requires. In addition, we analyzed whether there was a difference in the way of reporting used by these two industries. We conducted a quantitative content analysis of the sustainability reports of companies that fulfill the bill´s criteria for large companies or public-interest entities. Our study showed that even though the selected companies reported on all the areas required by the bill, their reports didn´t give all the information specifically required by the bill. The reports described the companies' business model and risk management but they did not give enough information about the main risks or the result of their sustainability policies. One reason for this may be that companies don’t want to report information that may damage their image. Our study also showed that the degree, to which the companies reported in each area, differed depending on the industry. Companies in the clothing industry provided extensive information about environmental and social efforts but very little information about anti-corruption and employee policies. Banks reported in all areas mentioned by the law, particularly within employee related issues, anti-corruption and parts of their social and environmental efforts. As a whole, banks reported in a more general manner while clothing companies had more detailed reporting, especially on their environmental efforts. To implement the requirements of the law will mean costs in terms of time and money for the companies in our study. Both industries will need to improve their reporting of main risks and result of their sustainability policies. The clothing companies will need to complete their reporting within employee relations and anti-corruption, while the banks will need to be more detailed in the overall reporting. A major risk with the current law formulation is that companies can find loopholes to make their own interpretations of it, weakening the expected effects of the law.This paper is written in Swedish.

Inledning: I dagens samhälle finns en medvetenhet kring klimatförändringar som drabbar jorden och det ställs även krav från samhället att företag ska ta ett socialt och miljömässigt ansvar. Det har därför blivit vanligt att företag med hjälp av hållbarhetsredovisning, publicerar information kring deras sociala och miljömässiga påverkan till interna och externa intressenter för att öka företagens legitimitet. Samtidigt ställs det även krav på att företag arbetar mot ett jämställt samhälle för världens alla människor och visar en mångsidig sammansättning av olika demografiska egenskaper hos sina anställda. Eftersom styrelsen i företag ansvarar för strategiska beslut som arbetet med hållbarhet är det intressant att undersöka hur styrelsens sammansättning kan påverka kvalitén på hållbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan styrelsens sammansättning och företags kvalité på hållbarhetsredovisning, med fokus på de demografiska egenskaperna kön, kulturell bakgrund, generation och utbildning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv forskningsansats där utgångspunkt har tagits i teorier som beskriver varför företag frivilligt hållbarhetsredovisar och teorier som beskriver hur styrelsens demografiska egenskaper kan påverka företagens prestation. Genom en kvantitativ forskningsmetod har information kring företags styrelser och hållbarhetsredovisning samlats in från 226 stycken företag noterade på Nasdaq Stockholm. Resultat och slutsats: Studiens resultat är att de demografiska egenskaperna hos styrelsen som undersökts inte har någon påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalité. Däremot finns ett positivt samband mellan företags och styrelsers storlek och kvalitén på hållbarhetsredovisningen. / Introduction: In today's society there is awareness about climate change and society has demands about social and environmental responsibilities in corporations. Therefore it has become usual for corporations to publish information about sustainability activities to stakeholders, to increase the legitimacy of the corporation. At the same time society demands that corporations are working towards an equal society, by presenting a versatile composition of demographic characteristics of their employees. Since the board in corporations are responsible for strategic decisions such as sustainability reporting, it is interesting to examine how the composition of the board affects the quality of sustainability reporting. Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between the composition of the board and the quality of the sustainability reporting in corporations, with focus on the demographic characteristics gender, cultural background, generation and education. Method: The study was based on a deductive research approach with starting point in theories that describes why corporations voluntarily reveal information about sustainability activities and theories that describes how characteristics of the board can affect performance. Through a quantitative research method information about the board and sustainability reporting have been collected from 226 corporations listed on Nasdaq Stockholm. Results and conclusions: The findings of the study is that the demographic characteristics of the board that was researched, have no impact on the quality of the sustainability reporting. However, the study shows a positive relationship between quality and the size of corporations and boards.

Syftet med rapporten är att få förståelse för hur ett företags legitimitet kan påverkas av en skandal. Rapporten undersöker hur Hennes & Mauritz försöker reparera och upprätthålla sin legitimitet genom deras hållbarhetsredovisning samt Vd:ns ord. I och med att intressenters engagemang för företag har ökat, samt att intressenter har lättare att få information, väljer företag som H&M att kommunicera till allmänheten med hjälp av sina hållbarhetsredovisningar. Det skapas således en insyn i företaget då hållbarhetsredovisningar visar företagets ställning, utveckling och följder av dess verksamhet gällande frågor så som sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och miljö. Rapportens fokus ligger på en skandal som uppdagades i media år 2012 gällande låga levnadslöner i Kambodja. Genom en kvalitativ innehållsanalys har H&M:s hållbarhetsredovisningar, med fokus på Vd:ns ord, för åren 2010 till 2014 studeras och analyserats med hjälp av teoretisk referensram och medial uppmärksamhet. Den teoretiska referensramenen består av legitimitetsteorin, CSR och GRI. Efter att kritiskt analysera H&M:s hållbarhetsredovisningar påvisade resultatet att H&M försöker att använda sina rapporter för att återfå och bibehålla sin legitimitet. / The report aims to gain understanding of how a company's legitimacy may be affected by a scandal. The report examines how Hennes & Mauritz are trying to repair and maintain their legitimacy through their sustainability report and the CEO's words. As the stakeholders' commitment to the business has grown and that the stakeholders have easier access to information will companies, like H&M, choose to communicate to the public by means of their sustainability reports. There is created a transparency in the company as sustainability reports shows the company's financial position, the development and impact of its activities on issues such as social conditions, human rights and the environment. The report focuses on a scandal that was published in the media in 2012, regarding low living wage in Cambodia. Through a qualitative content analysis, H&M's sustainability reports, focusing on the CEO´s words, for the years 2010 to 2014 are studied. And then analysed by using the theoretical framework and the media attention. The theoretical framework consists of legitimacy theory, CSR and GRI. After a critical analysis of H&M's sustainability reports showed the result that H&M are trying to use their reports to regain and maintain their legitimacy.

<p>Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.</p><p>Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen.</p><p>Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.</p>

<p>Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.</p><p>Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.</p><p>Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.</p>