Today’s research, as well as current Swedish governance documents, stress the high importance of developing students’ abstract, individual and critical thinking in mathematics education. The needs for such quality thinking however stand in stark contrast to the ‘traditional mathematics education’, which cannot be expected to develop such thinking. This study suggests an evolutionary instead of revolutionary approach in leaving the old paradigm of ‘traditional education’ behind, since project support for such a transformation project is claimed to be lacking on central level while the feasibility of such a paradigm shift on individual (teacher or even school) level is claimed to be very low in today’s time-pressured reality. By investigating teacher actions which generate occurrences of activated, exposed and elicited student thinking, this study purports to suggest alternative ways forward. A series of semi-structured classroom observations, complemented with questionnaires and interviews, has therefore been carried out of 18 mathematics teachers in upper secondary level in Sweden. The study is based on empowerment theory (as well as an adaptation from the industry of an applied empowerment model), a triangulation mixed-method design was adopted and a thematic analysis, underpinned by a latent theoretical approach from an epistemologically constructionist perspective as described by Braun and Clarke (2006), was used. The study identified several occurrences of the aforementioned student thinking, as well as their corresponding teacher actions and proposes a way for organizing the actions as well as their outcome into an overarching model. / Dagens forskning och samtliga svenska styrdokument betonar den stora vikten av att inom matematikundervisningen utveckla det abstrakta, individuella och kritiska tänkandet hoseleverna. Behoven av sådant ”kvalitetstänkande” står dock i kraftig kontrast till ”traditionell matematikundervisning”, som inte kan förväntas utveckla sådant tänkande. Denna studie föreslår ett evolutionärt, istället för revolutionärt, angreppssätt för att lämna det gamla paradigmet, eftersom projektstöd för ett sådant transformationsprojekt saknas på central nivå och genomförbarheten för ett paradigmskifte på individuell (lärar- eller t.o.m. skol-) nivå hävdas vara låg i dagens tidspressade verklighet. Genom att studera lärarhandlingar som genererar förekomster av aktiverat, exponerat och stimulerat elevtänkande, menar denna studie att hitta alternativa vägar framåt. En serie semistrukturerade klassrumsobservationer, kompletterade med enkäter och intervjuer, har därför genomförts hos 18 matematiklärare på gymnasiet i Sverige. Studien är baserad på empowerment-teori (tillsammans med en industriell tillämpning av en empowerment-modell), en blandad metoddesign (triangulation mixed-method) samt en tematisk analys kännetecknad av ett latent-teoretiskt angreppssätt och av ett epistemologiskt konstruktionistiskt perspektiv enligt Braun och Clarke (2006). Studien identifierade flera förekomster av ovannämnda elevtänkande, likväl som motsvarande lärarhandlingar, och föreslår ett sätt att strukturera både handlingar och deras resultat i en övergripande modell.