70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. 70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. / 70 % of the individuals who served a prison sentence relapse within three years. To prepare the clients for the critical period after release, they can be offered a place at a halfway house. Swedish research on halfway houses is still limited. A systematic literature review mapped international research regarding relapse preventive effects with halfway houses, as well as under which circumstances this works. 11 articles were analyzed and the results varied. The preventive effect seems to depend upon several factors, but under the right circumstances, halfway houses can be an effective intervention to prevent relapse. Keywords: Corrections, crime prevention, halfway houses, recidivism, transition.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art. Vårt arbete har inte lett till några definitiva sanningar, men till en del förklaringar och förstålelse vad som är av vikt i arbetet med kemiskt beroende. En del av de sanningar vi upptäckt, är språkets betydelse för en förändring vad det gäller att byta ut utanförskapet och ett destruktivt liv, genom tolvstegsbaserad Minnesotabehandling.