Introduktion: Vid aktivitetsfokuserad rehabilitering efter DRF behöver aktivitetsbegränsningar kartläggas Syfte: Studien syftar till att identifiera och beskriva patienters aktivitetsbegränsningar efter opererad distal radiusfraktur 6 och 10 veckor efter operation, kontrollera om de aktiviteter som är nedsatta finns med i vanligt förekomna bedömningsinstrument samt att undersöka om det finns samband mellan aktivitetsutförande och funktionsmått. Metod: En deskriptiv studie med 6 och 10 veckors uppföljning med kvantitativ bearbetning av kvalitativa variabler. Resultat: Samtliga aktivitetsområden P-ADL, fritid och produktivitet finns representerade i aktiviteter som patienterna skattar som mest påverkade och aktivitetsutförandet förbättrades över tid. Aktiviteter som nämndes utifrån instrumentet Canadian Occupational Performance Measure finns representerade i Disabilities of the Arm Shoulder and Hand och en majoritet även i Patient Rated Wrist Evaluation. Rörlighet, smärta och styrka förbättrades över tid och ett samband sågs mellan smärta, styrka och supination med aktivitetsutförande. Konklusion: Aktivitetsutförandet påverkar patienternas vardag och förbättras över tid. Aktiviteterna som är svåra att utföra finns representerade i bedömningsinstrument och viss korrelation finns med funktionsmått. Implikationer: Rehabilitering efter opererad handledsfraktur bör beakta patientens aktivitets- och funktionsbegränsningar parallellt. Resurser bör satsas på patienter som uppvisar riskfaktorer och har behov extra stöttning.

Den nuvarande metoden för att behandla handledsfrakturer, specifikt reponeringen (återföring till rätt position) av enklare frakturer, kräver idag två till tre personer med en behandlingstid på cirka 20 minuter. 25 000 personer drabbas av handledsfrakturer varje år i Sverige, där majoriteten är just av den enklare sorten som inte kräver operation. Denna metod ansågs för tidskrävande och dessutom för smärtsam för patienten enligt Rami Elias, ortopedisk kirurg på Specialistcenter Scandinavia. Ett hjälpmedel utvecklades utifrån dessa problem och krav från uppdragsgivaren. En funktionell prototyp byggdes och blev testad. Det nya hjälpmedlet gav prov på en minskad tidsåtgång och skonsammare behandling för patienten. / The current method for treating wrist fractures, specifically reduction (repositioning the bones) of simple fractures, require two to three people with a treatment time of about 20 minutes. 25,000 people are affected by wrist fractures each year in Sweden, where the majority of these are of the simpler variety that does not require surgery. This method was considered too time consuming and also too painful for the patients according to Rami Elias, orthopedic surgeon at Specialistcenter Scandinavia. An assistance tool was developed based on these issues and demands of the client. A functional prototype was built and tested. The new tool showed evidence of providing reduced treatment time and being less harmful to the patients.

Projektet behandlar utvecklingen av ett handledsskydd anpassat för snowboardåkare. Den primäramålsättningen är att med hjälp av optimerad design för komfort och användarvänlighet kunnaerbjuda ett högkvalitativt och funktionellt skydd. Det senare uppnås med hjälp av material som medhänsyn till skadebilden hos utövarna här anses vara den bästa lösningen. Val av material gjordes efteren ingående litteraturstudie över handledsskyddets funktion och mekanismerna bakomhandledsskador. Studien, i kombination med en rad andra metoder för informationsinhämtning, lågäven till grund för designprocessen och den slutgiltiga produkten.Lösningar på befintliga problem hos existerande handledsskydd har applicerats på slutprodukten.Användarvänlighet och passform har tillgodosetts genom att frångå det traditionella systemet medkardborrelås, till produktanpassning av ett etablerat snörsystem. En ökad bekvämlighet tillgodosesgenom hela skyddets form, men även med utvalda material, då dessa tillåter luftgenomströmninggenom skyddet.Inom ramen för projektet besvaras också frågeställningar rörande varför så få utövare använderhandledsskydd, och vad som kan göras för att locka till användning. Handledsskydd är idagimpopulära hos utövarna, trots att frakturer på handled är den vanligaste skadan förknippad medsnowboard. Genom utveckling av bättre skydd kan skadestatistiken kraftigt förbättras. / The project aims to develop customized wrist guards for snowboarders. By using optimized design for comfort and ease of use, the primary aim is to offer the customer a functional and high-quality protection. This is achieved by using materials that, considering the injury status of the practitioners, herein are considered to best meet the demands of such a protection. The choice of materials was made after a comprehensive literature-based study on wrist guard function and mechanisms responsible for wrist injuries. This study, along with other collected data, has formed the basis for the design process and the final product. Solutions to current problems with existing wrist guards have been applied to the final product. Requirements on ease of use and accuracy of fit have been met by abandoning the traditional closure-system of Velcro, in favor for an established lacing system that has been adapted to the current product. The entire shape of the wrist guard, combined with the selected materials breathable qualities, offers the user an increased comfort. The complementary aim of the project is to understand why so few practitioners wear wrist guards, and bring forth solutions that attracts to the usage of such. Wrist guards are currently unpopular amongst snowboarders, despite wrist fracture being the most common injury associated with the sport. Through the development of better wrist guards the injury statistics can be greatly improved.