Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs. Generellt tycks det råda oklarhet och brister i de preoperativa hygienrutinerna och i utformandet av riktlin-jer. Resultatet visar att helkroppstvätt utförs två gånger före operation. I nära hälften av fallen informeras patienten endast muntligt om tillvägagångssättet. Aktivt sökande av information sker i mindre omfattning. Kunskap som inhämtas kommer från kollegor, rutiner på avdelningen samt anvisningar från medicinskt ansvarig. Det verkar råda delade meningar om vem som har huvudansvaret för att hygienrutinerna är evidensbaserade på avdelningen. Endast fyra av avdelningarna har utformat skriftliga riktlinjer. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till stigande incidens av postoperativa infektioner. Genom att undersöka i vilken grad de opererande klinikerna utformar riktlinjer kan vårdkvaliteten höjas och de postoperativa infektionerna kan reduceras. / Cross infections are a common complication and can mean great economical loss and suffering for those inflicted. The aim of the study is to illuminate to what degree the surgical clinicals at UMAS apply evidence based preoperative hygiene guidelines. How do the hygiene routines look like and to what extent have nurses knowledge about the hygiene routines? A questionnaire was distributed and guidelines were collected and reviewed. The study includes 51 nurses from 14 surgical wardens that perform bigger elective surgical operation where whole body wash is executed. In general, the results uncover uncertainty about hygiene routines and demands on guidelines. Full body wash is usually executed two times before the operation. In almost half of the cases the patient is only informed orally about the procedure. Active search for information is used to a minor extent. Knowledge is mainly picked up from colleagues, warden routines and instructions from a medical responsible. There seem to exist some uncertainty about who has a main responsibility that evidence based hygiene routines are applied. Only four of the wardens can present written guidelines. The deficient hygiene routines, which have been identified, can mean a source to a higher incidence of postoperative infections. Improvement of the clinical guidelines and an increased compliance to evidence based knowledge could mean a reduction of postoperative infections. Keywords: Evidence based knowledge, guidelines, hygiene routines, postoperative infections, preoperative full body disinfection, questionnaire

Sammanfattning Bakgrund:Preoperativ helkroppstvätt syftar till att förhindra postoperativa infektioner.Forskningen kan idag inte uttala sig om att klorhexidintvål är ett bättre alternativ än vanlig tvål att använda vid den preoperativa helkroppstvätten för att förhindra uppkomsten av postoperativa infektioner. Det ställs krav på att vården ska bedrivas evidensbaserat för att kunna ge en säker vård till patienterna. För att den evidensbaserade vården ska kunna implementeras kliniskt krävs väl utformade riktlinjer. Riktlinjerna kan ge stöd och klara direktiv för vårdandet av patienten. Syfte:Att systematiskt bedöma och jämföra kvaliteten i kliniska riktlinjer som innefattar preoperativ helkroppstvätt utifrån AGREE II.  Metod:En empirisk studie med kvantitativ forskningsansats av icke-experimentell design. Urvalet utgjordes av en region i Mellansverige där 46 riktlinjer inkluderades som beskrev den preoperativa helkroppstvätten. Bedömningen av kvaliteteten i riktlinjerna genomfördes med hjälp av AGREE II och en jämförelse mellan de fyra olika verksamhetsområdena utfördes med analytisk statistik i form av Kruskal-Wallis test.  Resultat: Huvudfynden i studien visar på att det inte fanns någon tydlig information och syfte i riktlinjerna om preoperativ helkroppstvätt samt att det varierade avseende vilket medel som används till duschen. Det fanns en tydlig brist i vad informationen i riktlinjerna baserades på.  Slutsats: Det påvisas tydligt att det som stod i riktlinjerna inte var grundade i evidens. Sverige bör på nationell nivå ta ställning till hur den preoperativa helkroppstvätten ska utföras. Vidare bör forskning bedrivas om preoperativ helkroppstvätt är en del av det preventiva arbetet mot postoperativa infektioner. / Abstract Background: Preoperative bodywash aims to prevent surgical site infections. However, there is no evidence supporting that chlorhexidine soap is a better alternative for preoperative bodywash than plain soap in the prevention of surgical site infections. The requirement is that the care must be conducted evidence-based in order to provide a safe patient care. Well-designed guidelines are required so that the evidence-based care can be implemented clinically.  Aim:To systematically evaluate and compare the quality of clinical guidelines for preoperative bodywash using the AGREE II instrument. Method: A quantitative empirical study with non-experimental design. The sample was made of a province in Central Sweden. 46 guidelines describing the preoperative bodywash were included. Using the AGREE II instrument the assessment of the guidelines where obtained and presented with descriptive statistics. The comparison between the sections within the province was carried out by using the Kruskal-Wallis test.  Results: The main finding in the study shows that there was no clear scope and purpose in the guidelines on preoperative bodywash and it varied in terms of which agent was used for the shower. The development of the guidelines where inadequate in its rigour for development. Conclusion:The gap between what research concludes and what is performed still exists in the guidelines. A national board should take action to developing nationwide guidelines regarding preoperative bodywash. Further research should be conducted if preoperative bodywash is part of the prevention against surgical site infections.