Introduktion: När njurfunktionen hos en person blir för låg är hemodialys en livsnödvändig behandling. Patienter som genomgår hemodialys spenderar 9 till 12 timmar i veckan uppkopplade till dialysmaskinen. Idag är behandlingen effektivare vilket medför en ökad livslängd och fler antal patienter under pågående behandling. Livskvaliteten hos patientgruppen blir påverkad och som sjuksköterska är det viktigt att identifiera omvårdnadsbehov. Syftet: Syftet var att belysa livskvalitet hos patienter som genomgår hemodialys. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som sökningarna genomfördes i och samtliga artiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Vid databearbetningen av artiklarna framkom fyra huvudkategorier: Sjukdomspåverkan, Påverkan i vardagen, Erhålla stöd och Demografisk betydelse. Underkategorier identifierades till samtliga huvudkategorier. Slutsats: Hemodialys hade en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Dialysen tog upp mycket tid och de kände sig begränsade i vardagen. Vad som påverkar livskvaliteten är viktigt att identifiera för att ha en möjlighet att sätta in omvårdnadsåtgärder i ett tidigt skede.

Bakgrund: När en patient drabbas av kronisk njursvikt tar livet en oväntad vändning. Patienten behöver behandlas med dialys för att överleva. Hemodialys är mycket tidkrävande, vilket påverkar och ger begränsningar i det dagliga livet. Förändringarna som följde behandlingen ökade lidande, påverkade familjen, det sociala livet, den sexuella hälsan samt bidrog till ökad stress.  Syfte: Att beskriva erfarenheter av lidande hos patienter som behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturöversikt med en deduktiv ansats där 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet är uppdelat i 3 kategorier; livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande belyser förlusten av minskad frihet och en förlorad kontroll över livet. Utanförskap och en försämrad kroppsbild beskrivs i sjukdomslidande. Vårdlidande belyser vikten av kompetens hos vårdpersonalen samt patientens rädsla över att bli inneliggande på sjukhus. Slutsatser: Att leva med hemodialys är tidskrävande och påverkar patienternas dagliga liv genom minskad spontanitet, försämrade arbetsförhållanden, påverkan på relationer, extrem trötthet samt strikta kost- och vätskerestriktioner.

Bakgrund:Hemodialys är den vanligaste dialysen vid kronisk njursvikt. I Sverige behandlas 3175 patienter med den livsuppehållande behandlingen. Behandlingen kan leda till ett förlängt liv men det kan även framkalla en existentiell kris. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar varje patients upplevelse för att öka motivation i behandlingen. Syfte:Syftet var att belysa patienters upplevelse av att behandlas med hemodialys. Metod:Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som baserades på 14 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl. Analysförfarandet utgick ifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat:Dataanalysen genererade i fem kategorier och 15 underkategorier. Behov att acceptera sin behandling handlade om att en positiv inställning och stöd från omgivningen kunde ha en gynnade inverkan. Det framkom att behandlingen tog över livet vilket innebar att patienter ställdes inför en ny livsomställning. Patienters autonomi begränsades vilket påverkades av att patienter förlorade sin frihet. Begränsad vardag belyser hur vardagen blev påverkad utifrån olika faktorer som behandlingen medförde. Studiens sista kategorin handlade om utmaningen av att förhålla sig och leva med restriktioner. Slutsats:Det fanns olika upplevelser av behandlingen därav både positiva och negativa. En del patienter uttryckte ett behov av kunskap och information om behandlingen. Vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig uppgift att utifrån patienters upplevelser identifiera och tillgodose behov och på så vis främja deras hälsa.

<p>Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping". Mest förekommande och effektivast var problemfokuserad coping. En mängd hanteringsstrategier relaterade till problemfokuserad och känslofokuserad coping framkom. Patienter med österländsk kultur hanterade stressorerna annorlunda än de med västerländsk kultur. Ytterligare forskning inom området är nödvändig, till exempel vore det av intresse att se om det är skillnad mellan hur män och kvinnor hanterar stressorer. Implementeringen av denna kunskap bland sjuksköterskor inom njursjukvården skulle kunna förbättra stödet till patienten under olika faser i det kroniska förloppet.</p>

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping". Mest förekommande och effektivast var problemfokuserad coping. En mängd hanteringsstrategier relaterade till problemfokuserad och känslofokuserad coping framkom. Patienter med österländsk kultur hanterade stressorerna annorlunda än de med västerländsk kultur. Ytterligare forskning inom området är nödvändig, till exempel vore det av intresse att se om det är skillnad mellan hur män och kvinnor hanterar stressorer. Implementeringen av denna kunskap bland sjuksköterskor inom njursjukvården skulle kunna förbättra stödet till patienten under olika faser i det kroniska förloppet.

Bakgrund: Varje år påbörjar cirka 1000 personer hemodialys i Sverige och cirka 3000 personer erhåller behandlingen på en permanent basis. När njurfunktion är kraftigt nedsatt, uppträder symtom som diagnostiseras som njursvikt. Patienten behöver då hemodialys vilket innebär att en maskin renar patientens blod när njurarna inte längre klarar av det. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hemodialys. Metod: Litteraturstudiens resultat består av tio kvalitativa artiklar som söktes upp på databaserna Cinahl och PubMed. En manifest innehållsanalys enligt Hällgren och Graneheim- Lundman gjordes och analysprocessen hade ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Påvisade att patienten påverkas både kortsiktigt av behandlingen vilket framförallt skapade begränsningar men även andra problem i vardagen. Långsiktigt påverkades patienten då den ovissa framtiden präglade patienternas tankar. Slutsats: Upplevelsen av att leva med hemodialys var att patienternas liv begränsades och de förlorade sin autonomi. Deras sociala relationer förändrades på grund av att de inte längre kunde vara med på sociala aktiviteter. De upplever en oviss framtid men ett hopp om en njurtransplantation var ständigt närvarande hos patienterna.

PAS (patientansvarig sjuksköterska) är en modell för hur själva omvårdnadsarbetet bedrivs, individanpassat till varje enskild patient. I Sverige används modellen på nästan samtliga hemodialysmottagningar. Syftet med denna studie var att beskriva PAS:arnas uppfattningar om arbetsuppgifter och uppfattningar av upplevelser rörande PAS-rollen. Fenomenografi användes som analysmetod för att beskriva variationer av både arbetsuppgifter och upplevelser. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med PAS:ar från olika dialysmottagningar i Sverige.Sex beskrivningskategorier identifierades som beskrev uppfattningar av att vara PAS samt sex beskrivningskategorier om uppfattningar av hur det kan upplevas att vara PAS. Resultaten visade på både positiva och negativa uppfattningar som var relaterade till rollen som PAS. Studien visade att det som präglade PAS-rollen var det stora ansvar PAS tog för sina patienter, både inom och utanför avdelningen. Ansvaret och den stora mängd arbetsuppgifter PAS hade var förenat med uppfattningar att rollen som PAS kunde upplevas som negativt. Att utbilda patienter och närstående är en viktig uppgift inom sjuksköterskans ansvarsområde. Ett intressant fynd i aktuell studie var att endast en PAS uppfattade att utbilda som en av arbetsuppgifterna kopplade till rollen som PAS. PAS:arna uppfattade att läkarens arbetsuppgifter hade företräde och detta var en orsak till varför PAS gav avkall på omvårdnadsuppgifter. Detta i kombination med otydlig arbetsbeskrivning ledde till psykisk stress och frustration. Det är av betydelse att sjuksköterskor utarbetar nationella samt lokala arbetsbeskrivningar för vad som skall ingå i rollen som PAS inom njurmedicin.

Det är väldigt få vårdtyngdsmätningsmetoder som är anpassade för hemodialysavdelningar i Sverige. Svenska Dialyssköterske Föreningen (SDF) genomförde 1996 en utvärdering av vilka metoder som används på hemodialys-avdelningarna i Sverige för att mäta vårdtyngd. Syftet var att bestämma vilken metod som var mest lämpad för mätning av vårdtyngd inom hemodialyssjukvård. Efter avslutad genomgång beslutade SDF att rekommendera SQUID©-instrumentet som metod. I arbetet med att ta fram en metod som ska används för att mäta vårdtyngd, är det viktigt att metoden anpassas till verksamheten så att de karaktäristiska patientkategorierna finns väl beskrivna i modellen. Syftet med studien var att utifrån registreringar med mätinstrumentet SQUID©, som är en vårdtyngdsmätningsmetod anpassad för hemodialyssjukvård, beskriva vilka vårdinsatser som patienterna får på 12 hemodialys-avdelningarna i Sverige och undersöka om resultatet kan anses vara tillförlitligt. Metoden har varit kvantitativ och de insamlade uppgifterna har grupperats i huvudgrupper och undergrupper och analyserats med statistiska beräkningar för att kunna skapa en bild av hur dialyssjuksköterskan noterat att hon arbetar. Resultatet från dialystillfällena har jämförts med den kompetensbeskrivning som finns för sjuksköterskor inom njursjukvård. Det visar sig i resultatet att det i stort sett råder enighet om hur instrumentet ska användas. Det finns vissa skillnader i tolkning av några rubriker och slutsatsen blir att SQUID©-instrumentet beskriver dialyssjuksköterskan arbete men det finns behov av en tydligare manual som ger mindre utrymme för egna tolkningar mellan olika avdelningar och till viss del mellan olika personal. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund</strong> Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. <strong>Syfte</strong> Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. <strong>Metod </strong>En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. <strong>Resultat </strong>Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. <strong>Diskussion </strong>Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. <strong>Slutsats </strong>Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur dialyspatienter hanterar information i stressfyllda</p><p>situationer och i vilken utsträckning resultaten överensstämmer från mätningar med</p><p>mätinstrumenten The Miller Behavioral Style Scale (MBSS) och Threatening Medical</p><p>Situations Inventory (TMSI). Studien hade en beskrivande och jämförande design och</p><p>urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 30 dialyspatienter från</p><p>två olika dialysmottagningar. Mätinstrument som använts är MBSS som bestod av två</p><p>frågor i stressfyllda situationer där deltagarna fick kryssa för ett eller flera alternativ. TMSI</p><p>bestod av fyra frågor om olika medicinska stressfyllda situationer, där deltagarna fick svara</p><p>på sex olika påståenden med hjälp av en fem gradig skala. Resultatet visade på att</p><p>dialyspatienters sätt att hantera information i stressfyllda situationer var jämt fördelat</p><p>mellan ”monitoring” (informations sökande) och ”blunting” (informations undvikande) i</p><p>TMSI. Medan i MBSS var fördelningen fler ”monitoring” än ”blunting”. Ingen</p><p>överensstämmelse mellan de båda instrumenten visades i resultatet. På grund av att</p><p>sjuksköterskans arbete består till stor del av förebyggande arbete inom sjukvården är det av</p><p>stor vikt för sjuksköterskan att veta hur information skall ges till patienter som har</p><p>”monitoring” respektive ”blunting” som copingstil.</p> / <p>The aim of the study was focused on dialysis patients and how information is handled in</p><p>stressful situations and to what extent the results from the measuring instruments The</p><p>Miller Behavioral Style Scale (MBSS) and Threatening Medical Situations Inventory</p><p>(TMSI) conformed. The study had a descriptive and comparing design and was</p><p>convenience sampled. The survey consists of 30 dialysis patients from two different</p><p>dialysis centers. MBSS measuring instruments consists of two different questions in</p><p>stressful situations where the participants had several options on each question. TMSI</p><p>consists of four questions related to medical stressful scenarios where each participant</p><p>answered on a five level scale relating to six different statements. The result showed that</p><p>dialysis patient’s ways to handle information in stressful situations was evenly distributed</p><p>in TMSI. The majority of the dialysis patient’s in MBSS was found to be more</p><p>“monitoring” (information seekers) than “blunting” (information avoidance). No</p><p>conformity of the two instruments was found. Because of the work that nurse`s do consists</p><p>of preventing healthcare and therefore it is of value that the nurse know how to give</p><p>information to patients that have” monitoring” respective” blunting” as a coping style.</p>