<p>Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ”Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet”. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band. Tre gymnasieklasser svarade också på en enkät bestående av tio frågor, sammanlagt deltog trettiotvå elever.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att lärare och rektor inte har någon erfarenhet av öppet homo-bisexuella elever, och därmed inte känner sig insatta i problemet. De anser inte heller att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Majoriteten av eleverna känner heller inget obehag inför homo-bisexuella personer men anser att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Litteraturen och samtliga informanter är ense. Rädslan är stor för allmänhetens förlöjligande och fördömande av öppet homo-bisexuella personer.</p> / <p>The purpose of this examination work has been to understand why so few high school students choose to come out with their homo/bi sexuality. The question at issue were “Why are so few high school students open with their homo/bi sexuality?” The methods being used were three quality interviews with two teachers and one principal. The interviews were recorded on tape. Three high school classes answered a questionnaire, containing ten questions, in all there were thirty three students participating. The result of the survey shows that teachers and principals don’t know how to handle situations with openly homo/bisexual youth because of lack of experience. Their view is also that homophobic foul language isn’t commonly occurring in school. The majority of students don’t fell any discomfort in present of homo/bisexual students but consider that homophobic foul language is commonly used in school. Both the literature and all other sources are in agreement. Homosexual youth are afraid of people’s reactions and for them to condemn their sexual aptitude.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ”Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet”. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band. Tre gymnasieklasser svarade också på en enkät bestående av tio frågor, sammanlagt deltog trettiotvå elever. Resultatet av undersökningen visar att lärare och rektor inte har någon erfarenhet av öppet homo-bisexuella elever, och därmed inte känner sig insatta i problemet. De anser inte heller att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Majoriteten av eleverna känner heller inget obehag inför homo-bisexuella personer men anser att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Litteraturen och samtliga informanter är ense. Rädslan är stor för allmänhetens förlöjligande och fördömande av öppet homo-bisexuella personer. / The purpose of this examination work has been to understand why so few high school students choose to come out with their homo/bi sexuality. The question at issue were “Why are so few high school students open with their homo/bi sexuality?” The methods being used were three quality interviews with two teachers and one principal. The interviews were recorded on tape. Three high school classes answered a questionnaire, containing ten questions, in all there were thirty three students participating. The result of the survey shows that teachers and principals don’t know how to handle situations with openly homo/bisexual youth because of lack of experience. Their view is also that homophobic foul language isn’t commonly occurring in school. The majority of students don’t fell any discomfort in present of homo/bisexual students but consider that homophobic foul language is commonly used in school. Both the literature and all other sources are in agreement. Homosexual youth are afraid of people’s reactions and for them to condemn their sexual aptitude.

Jeanette Winterson’s debut novel Oranges Are Not the Only Fruit is regarded as an epitome of feminist fiction. The novel centres around Jeanette, a young homosexual girl, and her mother Louie who does not accept her daughter’s sexuality. Just like most mothers in feminist fiction Louie is described, by other scholars, as a one-dimensional character who forces normative femininity upon her daughter and defends patriarchal structures. However, this thesis argues that subtle instances of characterisation create tensions in Louie’s character, especially in regard to gender norms and heterosexual norms. Although Winterson’s novel has been explored from several perspectives most scholars focus on Jeanette. Few scholars have attempted to examine Louie and how she is characterised. Thus, Louie’s character is largely unexplored. To analyse Louie, Shlomith Rimmon-Kenan’s narratological theories on characterisation are used, such as characterisation through direct definitions, actions, and speech. By showing that Louie is marked by tensions she is characterised as a mother who both upholds and challenges patriarchal structures. Since Louie cannot only be perceived as an agent of the patriarchy, she is consequently a complex character.