Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.

No description available.

本研究從女性主義理論角度出發，主要研究目的在探討現今國中教師在教學互動過程裡，是否展現出性別角色刻板化態度？他們的態度否因其人口特質（如：性別、年齡、省籍、婚姻狀況）、師資培育訓練歷程、教學及行政經驗的不同而產生差異？上述的因素是如何影響教師的兩性平等教育意識（包括教學平權態度、教學性別區隔、女性主義理念）？ 本研究係採用研究者自行編製的問卷作為研究工具，研究範圍則限台北市及台北縣國民中學，從研究者個人網絡選擇受訪者，再由受訪者代替研究者於授課學校進行隨機抽樣調查，總計有效樣本為401份。樣本資料經檢核登錄後，研究者以SAS統計分析軟體進行資料分析。 研究結果及主要發現如下： 一、男老師仍然掌控學校行政事權，女老師不僅較少參與行政工作，也因為傳統性別角色的影響（包括：母職及傳統女性角色的壓抑），她們的行政意願普遍低落。 二、教師的教學態度仍深為性別刻板角色所左右，包括教師仍強調複製兩性特質的教育功能及女性的母職角色。 三、教師仍容易以〝性別〞作為評估與詮釋學生行為的必然標準，．此外〝性別〞也是教師在控制學生及教室管理的重要方式；男教師的教學態度明額較不平權。 四、多數教師贊成教育機會平等，但對於〝女性主義教育理念〞（給予女性更多的教育資源以扭轉其弱勢地位）接受度低。 五、教師對於教職〝性別形象〞（女性化）的重視大過於〝專業能力〞；女教師的教職女性化刻板觀念較深。 六、性別社會化是影響教師〝性別角色刻板化〞及〝兩性教育平等意識〞的主因，女教師對於傳統性別角色的反省與兩性平權教育的思考均比男老師積極。 七、中壯年（40歲以上）教師不僅有明顯的性別偏見，他們對兩性教育的態度也較不平權；自然學科的教師也較贊同〝教育性別區隔〞，這表示他們在判斷學生的學習成就及傾向時，會有〝性別〞的預設立場；教學年數愈長的老師其性別角色的刻板化程度也愈高，他們也較贊同教育應有性別區隔。顯示教育的〝量〞（學習多久）對於個人性別平等意識的影響不如〝質〞（學習內容）來的重要。