En intervjustudie om hur lågstadielärare hanterar kunskapsprogression i det samhällsorienterande ämnet.  Undersökningen syftade på att ta reda på vad kunskapsprogression innebar för lågstadielärarna i det samhällsorienterande ämnet och hur de sedan hanterade kunskapsprogressionen i undervisning och bedömning i förhållande till kursplanen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med sex lågstadielärare. Resultatet analyserades först genom en meningstolkande ansats och därefter användes Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg varigenom kunskapstyper och kognitiva processer sattes i relation till varandra. I resultatet framkom en osäkerhet från lärarna om hur de ska tolka kunskapsprogression utifrån läroplanen samt att de hade ett relativt begränsat begreppsförråd till att kommunicera kunskaper med. Dessa aspekter kunde bero på att det i studien även framkom att lärarna saknade forum till att kollegialt tolka läroplanen och kunskapskvalitet i ämnet. Det framkom några olika tolkningar av kunskapsprogression men en gemensam syn som betonades av lärarna var att det var mindre viktigt att komma ihåg detaljerad fakta och mer viktigt hur väl eleverna skulle kunna sammanföra olika kunskapstyper med kognitiva (analytiska) processer. Det framkom däremot ingen gemensam tydlig bild av vad som krävs för olika kunskapsnivåer, exempelvis vad det innebär att nå mer än godtagbara kunskaper. Lärarna poängterade vikten av att elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling men prioriterade att rikta undervisningen mot att alla eleverna når kunskapskraven. Lärarna beskrev en oro för att skolkrav och betygsliknande omdömen kan få elever att känna sig utdömda. Undervisningen av kognitiva processer skedde till stor del genom lärarledda diskussioner då lärarna guidade eleverna med analytiska frågor. Därmed saknades en planerad och strukturerad vägledning som synliggjorde lärandet för både lärare och personal så att den formativa bedömningen kunde bli tydlig och begriplig för eleverna och en integrerad del i undervisningen, vilket skulle kunna minska risken för att elever ska känna sig dömda. Forum för lågstadielärare att diskutera kvalitet i undervisningen i samt utöka begreppsförrådet skulle kunna bidra med en bättre samsyn och därmed öka kvaliteten och likvärdigheten i elevernas undervisning och omdöme.

Med utgångspunkt från byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmålare lyfter denna studie fram vilka förväntningar som finns mellan yrkeslärare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förväntade förkunskaper har de olika parterna på eleverna samt vilken utvecklingsprogression förväntar parterna under APU-placeringen? Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har på eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslärarna respektive företagarna är viktiga? Vilken kunskapsprogression förväntar de sig under APU-placeringen.

Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.

Kunskapsöversikten syftar till att belysa betygens funktion och rättvis bedömning i en svensk utbildningskontext. Översikten baseras på forskning som sammanställts från en systematisk informationssökningsprocess huvudsakligen förankrad i forskningsdatabasen Swepub.Tilläggsmaterial har sökts genom sekundärsökningar. Resultatdelen redovisar förhållandet mellan betygens funktion och rättvis bedömning i fyra delar. Ett inledande kapitel som ger ett historisktperspektiv på hur utbildningsverksamheten i Sverige förändrats i relation till betygsättning och bedömning. Därefter i de två följande kapitlen fördjupas kunskapen kring betygens funktion och villkor för rättvis bedömning. I de sista två kapitlen vidgas problematiken kring betygens funktion och rättvis bedömning genom att närmare undersöka forskning kring validitet och reliabilitet. Den främsta slutsatsen kunskapsöversikten når är att betygens funktion och rättvis bedömning styrs av de förutsättningar det målrelaterade systemet skapar. Särskilt utmanas rättviseaspekten i bedömningsprocessen för att de föreskrivna riktlinjerna är inte alltid det som mäts vid bedömningstillfället. Andra faktorer som personliga drag hos elever, leder till att betyget inte är ett tillförlitligt mått på elevens kunskap. Kan inte betygens funktion säkerställas, då att betyget är ett korrekt mått på elevens kunskap, får betyget en negativ inverkan på bedömningens trovärdighet. Avslutande diskussionen kretsar kring att belysa ämnesrelevansen av kunskapsöversiktens inriktning. Ämnesrelevansen vilar på grunder av att lärare alltid i sitt yrkesutövande måste betygsätta och bedöma. Då är frågan om betygens funktion och rättvis bedömning en brännande punkt för en jämlik skolgång.