Syftet med vårt arbete är att undersöka huruvida konflikter kan uppstå i undervisningen av historiska händelser. Vidare ville vi besvara frågan varför eller varför inte det uppstår konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jämför vi två olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartät skola. Detta undersökte vi via enkäter och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att även fast de lärare vi intervjuade inte ansåg att det förkom några konflikter, så ansåg däremot vissa av eleverna det. I undersökningen kom vi fram till att det föreligger en stor brist på språkkunskaper i den invandrartäta skolan. Dessutom saknar dessa elever till stor del historieidentitet och historiemedvetande. Vidare leder det till att eleverna har svårigheter att ta in de historiska fakta som det undervisas om. Vi har även kommit fram till att det finns en brist i kommunikationen mellan lärare och elev vad gäller den invandrartäta skolan. Detta beror på de olika historiekulturer som möts i det mångkulturella klassrummet. Däremot förekommer det inte nämnvärda konflikter i den traditionella svenska skolan. Avsaknaden av konflikter beror här på den gemensamma värdegrund som lärare och elever står på. Sökord: konflikt, historieidentitet, historiemedvetande / The main purpose with this essay is to explore however conflicts will appear when teatching history. Further on we wanted to answer the question, if so, why or why not, does these conflicts accure. We will discuss concepts like conflict, historical identity and historical consciousness. Further more we will compare two different shcools, one traditional Swedish school, and one multicultural school. We did this through questionnaires and interviews. The result of our inquarie shows that even though the teachers we interwied didn’t acknowledge the existance of conflicts, however, some of the students did. The resultats of this essay shows that there is a language shortage in the mulicultural school. The student also lack historical identity and historical consciousness for the most part. Further on this leads to difficulties acknowledging the historical facts that are taught. We have also found a shortage in communcation between teacher and student in the multicultural school. This depends on the differnt historical cultures that meet in the multicultural classroom. Although in the traditional Swedish school this problem hardly exists. The lack of conflicts depends, in this case, on the unanimous foundation of both teacher and students.Keyword: conflict, historical identity and historical consciosness

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever. Vi har kommit fram till att alla lärare kände till begreppet historiemedvetande men tolkade och arbetade med det på olika vis. Den narrativa metoden ställde sig alla lärare positiva till men de fann det i mångt och mycket oklart hur den kunde utveckla historiemedvetandet generellt och historiemedvetandet hos elever med annan historiekultur specifikt. / The work is a study about how seven secondaryschoolteachers in Skåne interprets and works with the history awarenessconception. Through the emphasis on history awareness in the overall purpose of the syllabus Lgr 2011 we found it interesting to study teachers procedure immersing the students history awareness. Teachers, the syllabus and textbooks provides a Eurocentric picture of the history which leads us to the question which concernes how the teachers can work with expanding and immersing the history awareness amongs all student in the multicultural classroom. When students with a non european historyculture doesn’t get their history visible in school there is a risk that there history awareness doesn’t develop and immerse. With this study we wish to ask the question if narrative history may be a method to develop the history awareness amongs all students. We came to the conclusion that all teachers was aware with the conception history awareness but we found differences in the way they interpreted and worked with it. All teachers were positive to the narrative method but they found it uncertain in what way it could expand the history awareness in general and history awareness amongs student with another historyculture specific.

SammanfattningHuvudsyftet med detta arbete är att få en inblick i hur två skilda förortsskolor med helt olika elevsammansättning i Malmö använder sig av närområdet (lokalhistoria) i historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa två skolor? Vilka är skillnaderna och om det finns skillnader, vad beror detta i så fall på? Jag har även velat få kunskap om hur elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lokalhistoria? Den ena skolan är belägen i Malmös södra del i stadsdelen Hyllie. Här är majoriteten av eleverna svenska. Den andra skolan är belägen i Malmös östra del i stadsdelen Rosengård, där majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund. Själva undersökningen har jag genomfört i form av enkäter som gått ut till tre lärare respektive tre nionde klasselever på de båda skolorna. De skillnader som finns på dessa skolor rör sig främst om sättet att lägga upp undervisningen på. I Hyllie arbetar historielärarna på ett mer traditionellt vis där lärobokens innehåll styr mycket av undervisningen. Där är det upp till varje lärare att använda sig av lokalhistoria. På Rosengård arbetar lärarna med tema i undervisningen som är tematiskt upplagd. Eleverna där arbetar mycket självständigt i en tidrymd på 5-6 veckor, dessutom arbetar de i årskurs sex med Malmö och deras närområde. De olika sätten att lägga upp undervisningen på, tycker jag avspeglar sig i elevernas intresse för ämnet. / AbstractThe main purpose with this essey is to get an insight in how two different suburbpreschools with totaly different pupilcompostion in Malmö is using the immediate surroundings (local history) in their historyeducation. What differences are there between these schools? What are the distiction and if there are any, and in that case, why ? I have also wanted to get some knowledge about how the pupils interest are on history/ localhisory now a days. What advantages and disadvanteges there are of using localhistory? One of the school is located in Malmös south district Hyllie. The majority of the pupils here are Swedish. The other school is located in Malmös east district Rosengård, were the majority of the pupils has a foreign background. The examination in it self I’ve done trough questionnaires wich I gave to three teachers in three 9th grades in both schools. The differences that exist in these schools are mostly the way that they plan their education. In Hyllie the teachers works in a more traditionell way, were the textbok controls a lot of the teaching. I’ts up to each and everyone of the teachers to use localhistory there. In Rosengård the teachers works with themes in their education wich is thematic inclined and the pupils work independent in a period of 5-6 weeks, in addition to that the 6th graders are reading about Malmö and their immediat suroundings. I think that the different ways they plan the education reflects in the pupils interest.