ADHD kvarstår under hela livslängden, och det finns kända försämringar i samband med vuxen ADHD. De krav och förväntningar som finns i samhället idag kan vara svåra för individen med ADHD att hantera med tanke på diagnosens kognitiva svårigheter. Rollen som förälder kan upplevas överväldigande men kan med rätt stöd bli hanterbar och kännas meningsfull. Det behövs en ökad förståelse av ADHD-relaterade funktionshinder i föräldrarollen, detta eftersom att barn av vuxna med ADHD också sannolikt kommer att ha ADHD. Detta arbete undersöker hur föräldrar med ADHD påverkas av omgivningens syn på ADHD och föräldraskap, vika hinder och möjligheter individen möter i sin roll som förälder samt hur individen har arbetat fram lämpliga copingstrategier. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD som även har barn med samma diagnos. Resultatet visar att omgivningens okunskap och bristande förståelse om ADHD har betydande inverkan på individernas liv. De närståendes oförståelse leder till att föräldrarna blir undvikande och inte delar med sig av barnen lika mycket och okunskapen från professionella innebär en ständig känsla av att inte bli tagen på allvar och inte bli lyssnad på. Undersökningen visar även att nya metoder efterfrågas av individerna då de anser att de metoder som idag används inte är anpassade efter de svårigheter som ADHD kan innebära. / ADHD persists throughout life, and there are known impairments associated with adult ADHD. The requirements and expectations in society today can be difficult for the individual with ADHD to deal with due to the cognitive difficulties of the diagnosis. The parenting role can be experienced as overwhelming but with the right support it can be managed and become meaningful. Since children to adults with ADHD most likely also will have ADHD there is a need for increased understanding of ADHD-related disabilities in the parenting role. This study examines how parents with ADHD are affected by the environment's view of ADHD and parenthood, what obstacles and opportunities the individual faces in his role as parent and how the individual has worked out suitable coping strategies. The study is based on four qualitative interviews with adults diagnosed with ADHD who also have children with the same diagnosis. The result shows that the environment's ignorance and lack of understanding about ADHD has a significant impact on the lives of the individuals. The lack of understanding from close relatives leads to avoidance of the parents and they do not share the children as much and the ignorance of professionals implies a constant feeling of not being taken seriously and not be listened to. The study also shows that new methods are requested by the individuals because they consider that the methods currently used are not adapted to the difficulties ADHD may imply.

<p>Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?</p>

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov. Det låter fantastiskt men verkligheten visar ofta att detta är ett uppdrag som är svårt att genomföra och ett samhälleligt krav som kan vara svårt att uppfylla. Hur upplever eleverna på individuella programmet att deras grundskoletid har varit?

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer. Det vi kommit fram till genom våra intervjuer med anhöriga från olika grupper i samhället är att det finns olika behov hos de anhöriga, vilka kan tillgodoses av den hjälp som finns att tillgå i Sundsvalls kommun. Majoriteten av de anhöriga vi varit i kontakt med har inte sökt hjälp, och vet heller inte vad som finns att tillgå. Olika faktorer som till exempel skuld och skam kan hindra anhöriga från att söka hjälp. De anhöriga påpekade en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de ska förhålla sig till ett missbruk.

Syftet med studien var att undersöka unga vuxna somaliers uppfattningar om psykisk ohälsa och hur de ser på att söka stöd och hjälp från omgivningen. Metoden som har använts är kvalitativ metod och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner var unga vuxna med somalisk bakgrund vilka var mellan 19 till 29 år varav tre var kvinnor och tre var män. Studiens analys gjordes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar att unga vuxna somaliers uppfattning om psykisk ohälsa ser olika ut och att det är ett svårdefinierat begrepp. Unga vuxna somalier upplever även att det inte går att prata öppet om psykisk ohälsa med omgivningen, särskilt bland familjen. Uppfattning om stöd och hjälp är att det undviks, religionen har även stor betydelse och samtidigt finns det kunskapsbrist gällande var de kan söka hjälp och stöd för psykiska besvär. / The purpose of the study was to explore Somali young adults’ perception of mental illness and how they look on seeking support and help from people in the surrounding environment. The method that has been used is a qualitative method using semi-structured interviews. The participants in the interviews were young adults with a Somali ethnic background. There were three men and women and their ages vary between 19 to 29 years old. The analysis was done using a qualitative manifest content analysis. The result of the study shows that young adults Somalis’ perception of mental illness looked different and difficult to define. Young adult Somalis also feel that it is not possible to talk openly about mental illness with people in their surroundings, especially with members of the family. Their perception of support and help is that it is avoided, religion plays a major role among it and there is a lack of knowledge regarding where they can seek help and support for mental illness.