Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ”Sherlock” representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper. Två avsnitt av serien kommer att användas i analysen, med fokus på tre kvinnliga karaktärer: En som återfinns i originalen, samt två nya. Dessa karaktärer kommer att analyseras genom att undersöka utvalda scener där de samspelar med Sherlock Holmes. Analysen sker genom en semiotisk analys, samt kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Roland Barthes begrepp denotation och konnotation vid scenanalysen, detta för att undersöka vad som utmärker kvinnorna i serien. Egenskaperna dessa kvinnor besitter kommer sedan att ställas mot mina valda teorier, detta för att fastställa hur väl karaktärernas genusmönster överensstämmer med stereotypiska tolkningar, slutligen kommer de valda avsnitten att analyseras och jämföras bredvid originalen av Sir Arthur Conan Doyle. En kvalitativ textanalys kommer att göras av två utvalda texter om serien i fråga, en som anser att serien är sexistisk och mansdominerad och en som talar mot detta. Textanalysen görs för att undersöka publikens tolkningar och för att förstå varför serien väckt debatt. I mitt resultat har jag funnit vissa egenskaper för karaktärerna som stämmer överens med den teoretiska ramen, även om alla egenskaper inte kunde appliceras på karaktärerna i fråga. Kvinnorna framställs ofta som känslosamma, emotionellt splittrade och även beroende av männen omkring dem. De nya karaktärerna identifieras ofta som känslosamma och genom sitt förhållande till männen, medan Irene Adler som uppgraderats från originalen portträtteras som en emotionell och känslostyrd kvinna som behöver mannens beskydd. Jag har funnit gränsöverskridande i vissa karaktärer, där manliga och kvinnliga egenskaper blandats. Slutsatsen blir att det finns mönster för hur genus porträtteras i serien som återfinns i mediestereotyper. Även textanalysen bidrog till att stärka denna teori, då det varit viktigt att förstå vilka frågor serien väckt och varför. Nyckelord: BBC Sherlock, Sherlock Holmes, Sir Arthur Conan Doyle, Semiotisk analys, textanalys

Denna uppsats utreder två frågeställningar rörande män och manlighet inom fiktion. Syftet med denna text är att försöka få en insikt i hur män porträtteras inom film och skönlitteratur, samt hur associationer påverkar gymnasielevers uppfattning av innebörden av att vara man. Skönlitteratur och film som inkluderar karaktärerna Odysseus, Batman, James Bond och Sherlock Holmes samt teoretisk litteratur med fokus på både genus och didaktik används för att besvara frågeställningarna. Dessutom används ett kvantitativt frågeformulär för att få in information om gymnasieelevers syn på män och manlighet. En av slutsatserna som kan dras utifrån undersökningsresultatet är att ideal och egenskaper som användes för att skapa fiktiva manliga karaktärer i antikens Grekland fortfarande är närvarande i moderna fiktiva karaktärer. En annan slutsats är att populärkulturen har en stor inverkan på vilka associationer till män och manlighet som människor har.

Neo-Victorian studies is a burgeoning subfield which seeks to examine contemporary representations of the Victorian period. For the last decade, neo-Victorian scholars have offered up definitions of what makes a text “neo-Victorian”; often, this has been via a description of what the neo-Victorian is not. The ‘ruling’ definition—i.e., the definition most consistently repeated—hails from the introduction to Neo-Victorianism: The Victorians in the Twenty-First Century by Ann Heilmann and Mark Llewellyn: “the Neo-Victorian is more than historical fiction set in the nineteenth century. […] texts (literary, filmic, audio/visual) must in some respect be self-consciously engaged with the act of (re)interpretation, (re)discovery and (re)vision concerning the Victorians” (4). This short delineation significantly comes at the expense of historical fiction, which is a move repeated throughout neo-Victorian efforts to define itself. Neo-Victorian studies has largely concerned itself with literary novels, operating with a heavy anxiety that ‘other’ fiction set in the nineteenth century is escapist and nostalgic in the sense that it simply perpetuates problematic past systems of oppression while evoking the fashionable aesthetic trappings of the Victorian. My dissertation argues that contemporary genre fiction, long derided as ‘simply’ escapist in nature, can also be neo-Victorian. In each of my chapters I analyze texts from a specific genre—steampunk, popular romance, detective fiction, and Sherlock Holmes pastiche—in order to offer a basis for investigating genre fiction with a neo-Victorian lens. I analyze the depiction of corsets and feminist protagonists in three steampunk novels, explore the exhibition of unlikely romantic heroines and Romany romantic heroes in Lisa Kleypas’ historical romance series about the Hathaway family, examine representations of class and gender as well as germane social issues in Anne Perry’s William Monk detective series, and highlight the feminist potential of Carole Nelson Douglas’ series of Sherlock Holmes pastiche featuring Irene Adler. Each chapter considers the Victorian period as represented alongside Victorian novels and literary periodicals in order to demonstrate the shape of these neo-Victorian revisions and make the case the genre fiction can be self-conscious despite its lack of metafictional content.

<p>Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram.</p><p>Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext.</p><p>Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ.</p><p>Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.</p>

The aim of this thesis is to analyse the use of Gothic elements in Sir Arthur Conan Doyle&rsquo / s Sherlock Holmes stories. It begins with an overview of Gothic and detective fiction, pointing out the Gothic novels published in the late Victorian period, and referring to the Gothic influence on Poe, Dickens, and Collins who are important writers in the development of detective fiction. In this way, it is revealed that the presence of Gothic elements in the Sherlock Holmes stories is part of the writing fashion of the era. The thesis then analyses the Holmes stories which present significant Gothic elements in terms of terror, horror and the supernatural. In addition, it examines the whole Holmes canon in an endeavour to find out the Sherlock Holmes character&rsquo / s similarity to the Byronic hero who often appears in Gothic fiction. As a result, this study shows that Gothic elements contribute to the Sherlock Holmes stories in two ways. Firstly, they add to the depiction of minor characters, the setting, and the atmosphere of these stories. Secondly, they manifest themselves in the portrayal of the character of Holmes himself. Thus, the use of Gothic elements enables Doyle to create suspenseful and surprising stories with a strikingly memorable detective figure.

Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram. Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext. Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ. Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.

No description available.

There is no abstract available for this thesis.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1955. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 195-197).

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1953. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves [382]-390).