No description available.

No description available.

The aim of this study is to examine the scientific discourse surrounding the founding of the ancient Library in Alexandria. For this I have used a discourse analytical method and I have limited the investigation by only looking at scholarly books from the period 1952 to 2009. In the initial reading it became obvious that authors exclusively cite influences from three different contexts: a Greek influence, a Hellenistic influence, and a native Egyptian/near eastern influence. This seemed to be an interesting and relevant area of study, especially since it could pertain to the modern library context and how we today handle cultural influences. By applying certain theoretical analysis terms such as node, element and floating signifier to the texts I have examined the different books and have tried go get an idea of what important elements the authors focus on, what sources they base this on, and then I have tried to analyze the arguments they use. I identified a number of tendencies in the source material which are discussed at length in the essay. For instance, some of them relate to the author’s problematic usage of primary sources, others have to do with what seems to be arguments stemming from a historical bias against certain cultures. I also looked at how the scholarship has seemingly changed over time and what possible reasons there could be for this.

Skolverket the managing authority of the Swedish schools published the 25 of September 2019 suggested syllabus changes from the 2011 syllabus. One of the changes concerning the subject of history was that the aim “ancient civilizations, from prehistoric times to about 1700”1 no longer remained in the syllabus for primary school. This started a brief and intense critic storm in the media. People from the history field, teachers, and the general public reacted mostly negatively towards the proposal. This essay aims to interpret and analyze the arguments for and against the proposal in the newspapers Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, and Läraren. The interpretation and analysis are done with an argumentation analysis method, with the three history didactics perspectives, history consciousness, use of history, and view of history. The different newspapers generally had a familiar picture concerning the proposal. Arguments followed the theoretical angles chosen for the essay and many argued that the time given the subject of history was not sufficient.

Willy Kyrklund (1921–2009) anknyter i en betydande del av sina verk till såväl det gamla som det moderna Grekland. I avhandlingen gör nedslag i ett antal av dessa verk, men även Kyrklundforskningen i stort diskuteras. Med inspiration från Peter Szondis diskussion kring en specifikt litterär hermeneutik ställs textens estetiska verkningsmedel i centrum. Medan en ansenlig del av den tidigare forskningen strävat efter att fixera ett fåtal bärande tankar i Kyrklunds författarskap går denna undersökning i en annan riktning: det handlar om att visa på mångfalden och rikedomen i de olika verken. Den teoretiska diskussionen ligger till grund för en serie närläsningar, där såväl beröringspunkter som skillnader mellan de olika verken klarläggs. I de tre novellsamlingarna Ångvälten (1948), Hermelinens död (1954) och Den överdrivne älskaren (1957) väljs enskilda stycken ut, där grekiska element på ett eller annat sätt är närvarande. Ett återkommande drag är hur det förflutna framträder i nutiden, som något främmande. Hur de olika tidsplanen relaterar till varandra tematiseras ytterligare i Greklandsskildringen Aigaion (1957), på ett sätt som problematiserar bokens status av reseskildring. I det korta dramat Platanhårsdialog på en ö i Aigaion (1961) blir det våldsamma förhållandet mellan nuet och det förflutna avgörande för hela formspråket. Med exempel ur två senare prosaverk, Den rätta känslan (1974) och 8 variationer (1982), påvisas slutligen en underliggande logik bakom Kyrklunds angrepp på traditionen, en strategi som får namnet 'antimyt'.

Denna uppsats utreder två frågeställningar rörande män och manlighet inom fiktion. Syftet med denna text är att försöka få en insikt i hur män porträtteras inom film och skönlitteratur, samt hur associationer påverkar gymnasielevers uppfattning av innebörden av att vara man. Skönlitteratur och film som inkluderar karaktärerna Odysseus, Batman, James Bond och Sherlock Holmes samt teoretisk litteratur med fokus på både genus och didaktik används för att besvara frågeställningarna. Dessutom används ett kvantitativt frågeformulär för att få in information om gymnasieelevers syn på män och manlighet. En av slutsatserna som kan dras utifrån undersökningsresultatet är att ideal och egenskaper som användes för att skapa fiktiva manliga karaktärer i antikens Grekland fortfarande är närvarande i moderna fiktiva karaktärer. En annan slutsats är att populärkulturen har en stor inverkan på vilka associationer till män och manlighet som människor har.

During the second century BCE the Roman norms regarding female clothing changed. From being a garment worn by both men and women, the toga hereafter came to be a symbol for female indecency. The following study aims to understand why the toga came to symbolize this and does that by analyzing and discussing both ancient and modern sources. The study have been thematically divided, with chapters discussing different parts of the Roman society which all give some insight as to why the toga came to represent female indecency. A chapter discussing the ancient Roman female and male norms regarding clothes and status is followed up by a chapter analyzing how the ancient sources depicts situations in which women wear the toga. Lastly, chapters discussing the Roman view on women in prostitution and adulteresses, other situations in which women wore the toga and whether or not the female toga was an actual garment or a epithet will be included as well.  The discussion and analysis have all come to the following conclusion: the toga was used as a way for the Roman society to make the adulteress or the woman in prostitution less feminine. By associating a certain (female) behavior with a masculine garment, in a society obsessed with femininity and masculinity, the faulty behavior could be punished. Adulteresses and women in prostitution did not abide by what the ideal sexual behavior was for women, and therefore those women would not be considered feminine. Further studies are required to be able to distinguish whether this was limited to the Roman capital or if the toga as a symbol for female indecency could be found elsewhere in the empire.

No description available.

Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.

Although written down almost two thousand years ago, the philosophical topics that are discussed in the Meditations of Marcus Aurelius are just as relevant to contemplate today as they were in his time. In the Meditations, Marcus reflects on many themes regarding the human condition and what his own individual task may be in a world full of wrongdoers, natural changes, and death. Thoughts about his own and other people’s mortality occur often throughout the work as if he always wants to keep the imminence of death present in his mind, but why is that so? In this essay, I investigate that question with the aim to better understand what role reflections on death has in his philosophy. What purpose does these contemplations on death serve? What is the meaning with reflecting on death for him? By analysing all extracts from the book concerning the theme of death, I found that Marcus primarily think about death for four different reasons: (1) to remind himself not to fear death, (2) to remind himself not to get distracted by things that, in the presence of death, appear trivial and unimportant by viewing life on earth from above, (3) to remind himself of what actually is important, namely moral virtue and maximizing the present moment, and (4) to remind himself that liberation is coming and that death soon will relieve him from his weary and exhausting life. I also place my analysis in relation to what other studies on Marcus Aurelius have found and compare my view with the likes of Pierre Hadot, William O. Stephens, and John Sellars.